| 1. |
|
|
| 2. |
- Svensson, Eva-Maria, 1958, et al.
(författare)
-
Mobilisering och undanskjutande – Paradoxen i svensk politik kring stereotyper, jämställdhet och yttrandefrihet
- 2016
-
Ingår i: G16, Gränser, mobilitet och mobilisering Norrköping 23-25 nov 2016..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jämställdhet och yttrandefrihet är två kärnvärden i den svenska demokratin. Syftet med detta paper är att problematisera och förklara ’mobilisering’ och ’undanskjutande’ i policyprocesser, när jämställdhet och yttrandefrihet kommer i konflikt med varandra. Utgångspunkten är Sveriges anslutning till CEDAW (1979) och hur denna konvention har implementerats, särskilt granskas processer kring artikel 5a. Denna artikel handlar om att eliminera könsstereotyper eller som det står i den svenska översättningen ”ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor”. Uttolkningen av denna artikel förstärks i Pekingplattformen (1995 Section J). I Sverige har denna artikel aktualitet särskilt när det gäller frågan om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, där kvinnorörelsen varit pådrivande sedan 1970-talet. Trots upprepade utredningar betraktas eventuell lagstiftning fortfarande som ett hot mot yttrandefriheten. Värt att notera är att övriga nordiska länder (samt exempelvis Spanien) gör en annan tolkning och på olika sätt har reglerat könsdiskriminerande reklam i lag. Processerna på politisk nivå och som rättslig fråga kommer att analyseras med begreppsparet mobilisering – undanskjutande med hjälp av Carol Bacchi och andra teorier om policyprocesser. Vilka aktörer har varit aktiva i implementeringen? Hur har artikel 5a ramats in eller skjutits undan? Vilka aspekter av artikeln har lyfts till debatt? Vi har tidigare visat att kärnvärdena jämställdhet och yttrandefrihet står emot varandra på medieområdet och att yttrandefrihet ofta får väga tyngre än jämställdhet. Här är fokus på frågan varför det är så i Sverige. Vi ser att det finns huvudsakligen två förklaringar, yttrandefrihetens historiska betydelse för den svenska demokratin medan jämställdhet är ett senare värde, i kombination med en allt starkare betoning av näringsfrihetens värde. Med hjälp av teoretiker som Wendy Brown kommer vi att analysera den senare förklaringen.
|
|
| 3. |
- Gunnarsson, Åsa, 1958-, et al.
(författare)
-
Genusrättsvetenskap
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den globala samhällsomvälvande #metoo-rörelsen som pågår i vår tid visar att genusrättsvetenskapens frågor om rätt och kön är centrala. I denna boks upplaga fördjupas ämnet genusrättsvetenskap: ett särskilt forskningsperspektiv på juridiken och ett kunskapsområde inom rättsvetenskapen. I forskningsfältet analyseras rätten och rättsvetenskapen med hjälp av genusrättsvetenskapliga teorier, metoder och begrepp, där kön och genus är de centrala begreppen.
|
|
| 4. |
- Gunnarsson, Åsa, 1958-, et al.
(författare)
-
Genusrättsvetenskap
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Magnusson, Ann-Sofie, 1962, et al.
(författare)
-
Sociala medier - möjligheter och utmaningar
- 2019
-
Ingår i: Juridik för hälso- och sjukvård : grundläggande förståelse för regelverket / Ann-Sofie Magnusson (red.).. - Stockholm : Liber. - 9789147127740 ; , s. 69-78
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nääv, Maria, et al.
(författare)
-
Juridisk metodlära
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
