| 1. |
- Tjernberg, Mats, et al.
(författare)
-
Myten om "in dubio contra fiscum"
- 2017
-
Ingår i: Festskrift till Christina Moëll. - 9789154405725 ; , s. 437-447
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Wenander, Henrik, et al.
(författare)
-
Skydd för berättigade förväntningar i svensk förvaltningsrätt? – Negativ rättskraft, EU-rätt och styrning av förvaltningen
- 2017
-
Ingår i: Festskrift till Christina Moëll. - 9789154405725 ; , s. 467-479:4, s. 637-649
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En grundläggande fråga i den allmänna förvaltningsrätten är var gränserna ska gå för möjligheten att ändra meddelade beslut. I svensk förvaltningsrätt har denna fråga traditionellt besvarats med hjälp av principer om (förvaltningsrättslig) negativ rättskraft. I EU-rätten har det däremot under inflytande av andra medlemsstaters rättstraditioner utvecklats en unionsrättslig princip om skydd för berättigade förväntningar. I artikeln undersöks vad principen om berättigade förväntningar betyder för svensk allmän förvaltningsrätt i fråga om ändring av beslut som är gynnande för den enskilde. Artikeln uppmärksammar hur EU-domstolens rättspraxis och HFD:s avgörande i HFD 2016 ref. 13 gör att svenska förvaltningsmyndigheter ibland måste beakta EU-rättens princip om berättigade förväntningar i stället för de traditionella svenska principerna om negativ rättskraft. På ett mer övergripande plan är frågan för artikeln vad tillämpning av en princip om berättigade förväntningar innebär för rollfördelningen mellan lagstiftaren och myndigheternas beslutsfattande i enskilda fall.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Tjernberg, Mats
(författare)
-
Högsta förvaltningsdomstolen och principföljsam prjeudikatbildning i skattemål
- 2016
-
Ingår i: Skattenytt. - 0346-1254. ; :1-2, s. 42-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln analyseras Högsta förvaltningsdomstolens roll och ansvar att bevilja prövningstillstånd och bilda prejudikat. Betydelsen av god prejudikatbildning lyfts fram och ett urval av avgöranden illustrerar hur domstolen kan skapa prejudikat för konkreta rättsfrågor, men också av mer generell art. Det finns ett antal exempel på hur domstolen har tagit tillfället i akt att göra detta, men författaren är av uppfattningen att det borde ske tydligare och oftare än vad som hittills har varit fallet. Domstolen bör vara konsekvent och principiell i sitt sätt att hantera tolkningsfrågor. Det måste också tydligare framgå av argumentation och domskäl.
|
|
| 6. |
- Tjernberg, Mats
(författare)
-
Skatterättslig tolkning på inkomstbeskattningens område - lagen i sitt systematiska sammanhang och vid (uppenbara) felformuleringar
- 2016
-
Ingår i: Skattenytt. - 0346-1254. ; 4:66, s. 167-184
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln diskuteras om entydig skatterättslig lagtext alltid måste följas. Svaret är att legalitetsprincipen innebär att så är fallet, men att det i ”svåra fall” är problematiskt att tillämpa och tolka text isolerad från sitt sammanhang. Det är inte givet vad som avgränsar den text eller det sammanhang som ska tolkas, men författaren menar att en tolkning av en regel i sitt systematiska sammanhang inte strider mot föreskriftskravet i regeringsformen. Även ”absurda” resultat, som skulle kunna bli följden av att läsa text isolerat, kan undvikas genom att läsa lagtext i sin kontext. För att förstärka förutsebarheten för sådana tillämpningar måste dock Högsta förvaltningsdomstolen bli än tydligare i sina domskäl för när det sker.
|
|
| 7. |
- Tjernberg, Mats
(författare)
-
Specialisering och insikt om beslutsprocesser gagnar rättssäkerhet
- 2015
-
Ingår i: Svensk skattetidning. - 0346-2218. ; :9, s. 772-783
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är ett självklart mål att myndighetsbeslut och domstolsavgöranden i skattefrågor ska vara objektiva. Det är inte möjligt att mäta graden av faktisk objektivitet. Istället hävdas i artikeln att myndigheters och domstolars organisation kan bidra till stärkande av rättssäkerhet när det gäller skattebeslut och skatteprocesser. Skatteområdet har särskilda utmaningar. Det är viktigt ur samhällssynpunkt med en väl fungerande skatteadministration och särskilt på domstolsnivå är det viktigt att god kompetens och objektivitet utgör absoluta mål. Enhetsförvaltning på myndighetsnivå med inslag av specialisering stärker möjligheten till rättssäkerhet och likabehandling. I Sverige liksom Finland har det ansetts motiverat med en specialisering av skattemålshantering på domstolsnivå. Målet för specialiseringen är stärkt rättssäkerhet och ökad kvalitet. Ett ytterligare argument för specialisering är upprätthållande av kompetens inom den mångfacetterade skatterätten. I Sverige har domstolsintern specialisering valts framför inrättandet av specialdomstolar. Ett viktigt led har också varit att domstolarna ska bli så stora att målunderlaget möjliggör specialisering. Domstolsverket erbjuder också kompetensutveckling i skatterätt för domare. I Sverige har nyligen föreslagits specialisering inte bara i första domstolsinstans utan också i kammarrätterna. Med tanke på hur få mål som beviljas prövningstillstånd i HFD, är kammarrätten i praktiken oftast den högsta instansen. En sådan utveckling vore därför positiv sett ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Även om det är svårt att mäta och jämföra grad av rättssäkerhet mellan specialistdomare och generalistdomare, skickar maktens val att specialisera skattedömandet viktiga signaler om rättssäkerhet till aktörerna. Specialisering är också ägnat att ingjuta förtroende hos skattskyldiga. Med tanke på den mycket stora betydelse som skatterna har för både stat och enskilda, måste eventuella merkostnader för att inrätta och arbeta med specialisering ses som försvarbara. Även om de flesta kan enas om att rättstillämpning i största möjliga mån ska sträva efter att vara objektiv och värderingsfri, hävdar fler och fler forskare att beslutsfattande i verkligheten är mycket komplicerat, och att även värderingar och förförståelse faktiskt påverkar såväl forskning som rättstillämpning. Den senare kategorin av forskare ifrågasätter alltså om domare alltid går vetenskapligt till väga i sitt dömande. Dömande ska ske objektivt och det är självklart att varje domare är av uppfattningen att denne alltid strävar efter att döma rätt i sak, snarare än att se till vilken part som vinner i målet. En alltför kategorisk inställning till sin självuppfattning i denna fråga försvårar dock debatten kring dömande och rättssäkerhet. Ett medvetandegörande om hur komplicerade de processer är som är involverade i att fatta beslut kan skärpa såväl argumentation, skäl och objektivitet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Brokelind, Cécile, et al.
(författare)
-
Punkskatt på energi i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Festskrift till Christina Moëll. - 9789154405725 ; , s. 43-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
