| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Journalist '18. Huvudresultat från den svenska journalistundersökningen
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redogör för huvudresultaten från undersökningen Journalist ’18, den sjunde nationella journalistundersökningen som sedan 1989 har genomförts vid JMG, Göteborgs universitet. Undersökningen genomfördes som en webbenkät och skickades till slumpmässigt urvalda medlemmar i det svenska Journalistförbundet (SJF). Studien omfattar bland annat frågor om arbetsvillkor, arbetsmiljö, arbetsmetoder och yrkesideal.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Forskningsrapportering i svensk press - en pilotstudie
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ser egentligen den svenska medierapporteringen av forskning ut? I en pilotstudie har Vetenskap & Allmänhet, VA, tillsammans med SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersökt hur svenska tryckta medier rapporterar om forskning. Pilotstudien är en del av den större studien Fusk och förtroende – en studie av medierapportering om forskningsfusk och förtroendet för forskning (VA-rapport 2014:3).
|
|
| 6. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Från fullformat till tabloid: formatets betydelse för nyhetsjournalistiken
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Spelar en tidnings format egentligen någon roll för hur dess nyhetsinnehåll ser ut? Med utgångspunkt i det tidiga 2000-talets stora formatövergång har analysen fokuserat på huruvida tabloidformatet i sig kräver en annan form av nyhetsjournalistik i jämförelse med det större fullformatet. Genom att utgå från tre av tabloidiseringsbegreppets dimensioner – form, bredd och perspektiv – har studien granskat huruvida det har skett en tabloidisering av nyhetsjournalistiken som en direkt konsekvens av bytet från fullformat till tabloid. Analysen har baserats på innehållsliga förändringar i fem tidningar som under perioden 2001-2007 har bytt från fullformat till tabloidformat. De år som varit aktuella för innehållsanalysen är 1990, 2000 samt 2010. För att kunna särskilja vilka förändringar som är att karakterisera som formatberoende respektive vilka förändringar som kan sägas vara branschgemensamma har studien även omfattat en morgontidning och en kvällstidning som inte har bytt format under den aktuella perioden. Det material som har analyserats utgår från det mer renodlade nyhetsinnehåll som presenteras under vinjetter såsom lokala nyheter, inrikesnyheter samt utrikesnyheter. En central slutsats är att det definitivt har skett en viss grad av tabloidisering av de undersökta tidningarna: 1) att antalet nyhetsartiklar i sig såväl som det totala utrymme som ägnas åt traditionell nyhetsrapportering har minskat i tidningarna; 2) det skrivna ordet har blivit utsatt för betydligt större konkurrens i takt med att antalet illustrationer har blivit både fler och större; 3) det har skett en reell minskning av mängden nyheter som fokuserar på politik och samhällsplanering, men denna förändring har dock inte lett till en motsvarande ökning av andelen nyheter med fokus på underhållning och livsstil - däremot syns en tydlig ökning av andelen nyheter om olyckor och brott, en rapportering som i allt högre utsträckning innehåller mer sensationsbetonade inslag; 4) det har skett en gradvis ökning av andelen nyhetsartiklar som tar sin utgångspunkt i den privata sfären. Givet de kriterier som vanligen brukar anges som kännetecken för en tabloidiseringsprocess har de studerade tidningarna till viss del således förändrats i en mer tabloidiserad riktning sett till deras nyhetsinnehåll. De flesta av dessa förändringar har emellertid ingen direkt koppling till själva formatövergången. Tvärtom tycks de snarare vara kopplade till generella förändringar i branschen som helhet. De tabloidiseringstendenser som varit skönjbara i studien bör därför snarast ses som konsekvenser av den generella branschvisdomen än som en konsekvens av formatbytet som sådant. Rent konkret innebär det att dessa innehållsliga och layoutmässiga förändringar i första hand styrs av de ideal och normer som råden inom branschen i form av ett slags kulturell visdom som inte alltid är synbar, men som mer eller mindre omedvetet sätter gränserna för vad som är görbart på de enskilda tidningarna.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Fusk och förtroende - Om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien belyser frågan om hur mediers rapportering om forskning och forskningsfusk påverkar människors förtroende för forskning. Med utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys av svenska nyhetsmediersrapportering om forskning och forskningsfusk 2002-2013 görs jämförelser med svenska folkets förtroende för forskning, mätt genom den nationella SOM-undersökningen 2002-2013, för att på så sätt klargöra i vilken mån medierapporteringen har haft effekt på allmänhetens förtroende.
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Medieutveckling: Svenska nyhetsvanor 2022 : Svenska nyhetsvanor 2005-2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett stort intresse för hela svenska folket att ta del av nyheter men valet av plattform för nyhetskonsumtion skiljer sig åt mellan olika generationer. Unga och medelålders konsumerar nyheter digitalt medan äldre väljer de traditionella plattformarna. Samtidigt blir även de äldre allt mer digitala i sina medievanor. Det innebär att skillnaderna mellan generationerna minskar något över åren. Rapporten Svenska nyhetsvanor 2022 är den tredje i ordningen som docenten och biträdande föreståndaren vid SOM-institutet, Ulrika Andersson, skriver för myndigheten. I den beskrivs svenskarnas nyhetskonsumtion under åren 2005–2021 och hur den successivt förändras. Analysen baseras på den nationella SOM-undersökningen.
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Oro för dold agenda skapar misstro mot journalistik. Källkritiska sällananvändare tveksamma till mediers motiv
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många sällananvändare i 20–30 årsåldern tvivlar på mediers objektivitet. Det framgår av en ny forskningsstudie, där deltagarna i fokusgrupper resonerar om nyhetsrapportering. Upplevelsen skiljer sig också kraftigt åt om ämnet är brottslighet, immigration eller sjukvård. – Källkritik är numera en naturlig del i yngre vuxnas vardag. Frågan är om nyhetsmedierna är införstådda med det, analyserar medieforskaren Ulrika Andersson.
|
|
