| 1. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Determinants of Organizational Mediatization : An Analysis of the Adaption of Swedish Government Agencies to News Media
- 2015
-
Ingår i: Public Administration. - New Jersey : John Wiley & Sons. - 0033-3298 .- 1467-9299. ; 93:4, s. 1049-1067
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article seeks to explain why the media affect some governmental agencies more than others. We develop a measuring instrument for the mediatization of agencies; gauging how they adapt to the media. We analyse the effects of six potential explanations of mediatization: media pressure, organizational size and task, salience, geographic location, and management structure. The analysis is based on a comprehensive quantitative contents analysis of policy documents from all governmental agencies in Sweden. The results show that agencies' propensity to adapt to the media is mainly determined by their management structure rather than, as could have been expected, by media pressure. Organizations managed by career managers invest more in media management than those led by field-professionals. Our results suggest that agencies have substantial agency in terms of how they cope with the media and that mediatization refers to much more than passive adaptation by organizations.
|
|
| 2. |
- Fredriksson, Magnus, 1970-
(författare)
-
European Social Theory and Public Relations
- 2013. - 2
-
Ingår i: <em>Encyclopedia of Public Relations</em> (2 ed.). - Thousand Oaks, CA : Sage Publications. - 9781452240794
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ustad Figenschou, Tine, et al.
(författare)
-
Under the influence of politics : Mediatization and political-administrative systems in Scandinavia
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Media Studies. - Gothenburg : Walter de Gruyter GmbH. - 2003-184X. ; 2:1, s. 85-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This conceptual article extends three ongoing scholarly debates on the mediatisation of politics – the risk of media centrism, the tendency to see mediatisation as a linear process, and the preoccupation with elected officials. We argue for the need to identify, foreground, and systematise non-media dimensions of mediatisation processes. We also argue that actors encounter mediatisation as a set of dynamic ideas rather than a fixed logic. With a focus on government agencies and a comparison of the politico-administrative systems in Denmark, Norway, and Sweden, this article gives certain attention to politicisation, autonomy, and accountability and suggests that the degree of freedom granted to agencies in Denmark and Norway is relatively limited compared with agencies in Sweden. Consequently, we present two propositions: 1) agencies in Denmark and Norway are less inclined to mediatise, whereas 2) Swedish government agencies will more likely mediatise and show conformity with widely accepted norms regarding media.
|
|
| 6. |
- Figenschou, Tine Ustad, et al.
(författare)
-
Public bureaucracies(link is external)
- 2021
-
Ingår i: Power, Communication, and Politics in the Nordic Countries. - Göteborg : Nordicom. - 9789188855282
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Fredriksson, Magnus, 1970, et al.
(författare)
-
Media enactments: where to look for inspiration in mediatization studies
- 2014
-
Ingår i: Organizations and the media. Organizing in a mediatized world. - London : Routledge. - 9780415813655 ; , s. 234-248
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Throughout the book different aspects of and perspectives on mediatization have been introduced and discussed in order to understand the ways in which activities and interactions between organizations and media are organized and carried out. The character, impact and importance of these endeavors have been described as evident both at the level of individual organizations and specific media coverage, and in relation to general properties, values and expectations permeating how organizations and media understand, relate to and deal with each other. Thereby, the chapters share a joint ambition to ascribe media and organizations’ interests and capabilities to reflect upon and influence the specific outcomes and contexts of each other’s work as well as the institutional settings that guide, constrain and enable these efforts. In this chapter we would like to contribute to this line of reasoning by a conceptual discussion on the micro-foundations of mediatization. That is to say, a discussion where we use “institutionally bounded agency” (cf. DiMaggio 1988; Lawrence and Suddaby 2006) as a starting point for analyzing how organizations organize and perform their media activities (Pallas and Fredriksson 2011; Fredriksson and Pallas 2013). By going beyond investigations of media activities of individual organizations as a result of mediatization, we seek to challenge the common conceptualization of mediatization as a merely structural influence that is based in the autonomous status and role of media institution vis-à-vis other institutions (cf. Hartmann 2009; Hjarvard 2008).
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Pallas, Josef, et al.
(författare)
-
När pressen ligger på! Hur föreställningar om medier påverkar ambitionerna för den kommunala äldreomsorgen.
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken roll spelar föreställningar och idéer om medier i styrningen av den kommunala äldreomsorgen? Genom att intervjua personalen på två kommunala förvaltningar och sju äldreboenden i dessa kommuner söker vi i denna rapport förstå hur värderingar, preferenser och arbetsmetoder som våra intervjupersoner associerar med nyhetsmedier relaterar till deras syn på organisering och styrning av den kommunala äldreomsorgen. Våra resultat pekar på att deras föreställningar och idéer är kopplade till tre distinkta men sammanlänkade processer genom vilka olika aktörer formar villkor för planerande och genomförande av äldreomsorgen: a) fastställande av mål, ambitioner och prioriteringar (Formulering av ambitioner); b) tolka och omsätta dessa mål och prioriteringar till nödvändiga medel, resurser och aktiviteter (Översättning av ambitioner); och c) motivera och ta ansvar för utfallet av formuleringen och översättningen (Förklara ambitioner). Rapporten pekar på att idéer och föreställningar om medier, vad medier betyder och hur medier arbetar vittnar om och bidrar till förskjutning och delvis också (om)definiering av fördelningen av ansvar och aktörskap mellan politiken, förvaltningen och välfärdsleverantörer i organisering och styrning av den kommunala äldreomsorgen till förvaltningarnas fördel.
|
|
| 10. |
|
|
