1.
Dahlström, Mats, et al.
(author)
Documents reconstructed : digitization and institutional practice as mediation
2009
Conference paper (peer-reviewed) abstract
Libraries and other memory institutions have throughout history developed a range of methods and tools for transmitting full texts between material carriers and across media family borders. In this sense, library digitization belongs to the same tradition as 20th century microfilming and the ancient transcribing of manuscripts. The Gutenberg era marked a sharp decline in this full text transmitting business, and libraries devoted their time to producing bibliographical knowledge organization (KO) labels for documents rather than reproducing the full documents themselves. With digital reproduction technologies however, libraries have drawn a historic circle. They are yet again dedicating much energy and attention to the full text transmission they largely abandoned at the dawn of the printed age. In so doing, they take on a much more explicit role of producing and shaping the digital cultural heritage (CH) in addition to its accustomed role of preserving it and making it available. In this paper, we will discuss the practices of digitization within the library institutional setting, and in particular, the national library setting
2.
3.
4.
Hansson, Joacim, 1966-, et al.
(author)
Profession, utbildning, forskning : biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession
2018
Reports (pop. science, debate, etc.) abstract
Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi vid Kungliga Biblioteket har givit de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds univeritet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppdraget att utreda och formulera förslag kring utbildning och forskning för en stärkt bibliotekarieprofession. Syftet med föreliggande rapport är, att visa situationen för svensk biblioteks- och informationsvetenskap, tydliggöra relationen till bibliotekarieprofessionen och lämna strategiska förslag på hur ämnet kan förstärkas till förmån för en stärkt professionsutvecklig. En omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn görs samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Biblioteks- och informationsvetenskapens centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen lyfts fram. Utbildingsprogrammen i ämnet attraherar gott om studenter och som svar på bibliotekens konstaterade behov av biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildad personal argumenterar rapportförfattarna för möjligheten att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten. Inom forskningen konstateras, att trots att ämnet idag i grunden fungerar väl finns ännu svårigheter att erhålla finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Omvärldsanalysen visar upp ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Rapporten mynnar ut i fem strategiska förslag rörande grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.Nationell forskarskola för biblioteksforskning.Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.
5.
6.
7.
8.
9.
Bibliotekarier i teori och praktik : utbildningsperspektiv på en unik profession
2018
Editorial collection (other academic/artistic) abstract
I den ständigt närvarande diskussionen om bibliotekarieprofessionens innehåll och utveckling finns återkommande frågan om utbildningens roll. I takt med att samhället blir alltmer komplext söker också biblioteken en breddad bas av kompetenser för sin verksamhet, något som gör att bibliotekariens grundkompetens ibland ter sig otydlig. Ofta talas det om ett "glapp" mellan det utbildningsbehov som finns i bibliotekens praktiska vardag och det innehåll som bjuds inom de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna.I den här antologin samlas ett tjugotal bibloteks- och informationsvetenskapliga forskare och diskuterar sina specialområdens relevans för bibliotekariernas praktiska arbete. Grundfrågan är enkel: på vilket sätt bidrar en biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning till en stärkt bibliotekarieprofession? Svaret ges genom betraktelser av bibliotekariens professionsutövning utifrån ett renodlat utbildningsperspektiv. Bilden som framträder är bred och mångfacetterad. Ämnesområden som medie- och informationskunskap, bibliometri, professionellt språkbruk, praktikens betydelse i utbildningen, professionsetik, den historiska utvecklingen av bibliotekarieutbildningen i Sverige samt arbete med aktuella samhällsutmaningar är bara några av de teman som tas upp.Frågor som rör relationen mellan forskning, utbildning och praktik i dagens biblioteksvärld diskuteras genom exempel och en unik bild av bibliotekarienas professionella identitet träder fram. Bokens texter ställer också den egna verksamheten, bibliotekarieutbildningen, i ett kritiskt ljus och diskuterar hur en utveckling kan ske inom de ramar som styr utbildningens och forskningens möjligheter.
10.
