1.
Djerf-Pierre, Monika, 1961, et al.
(författare)
Appropriating social media: The changing uses of social media among journalists across time
2015
Ingår i: Future of Journalism Conference, Cardiff 10-11 september, 2015.
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The hype over social media and the rapid expansion of social networking and micro-blogging in recent years can easily lead us to believe that all journalists are online, chatting and tweeting, all the time. Previous research, however, indicates that the spread of social media differs between groups of journalists and that social media usage is related to the journalist’s age, gender, type of work and workplace. This paper advances our understanding of how journalists appropriate social media in their professional lives by examining the changes in social media use across time. Has the group of enthusiastic activists who have fully embraced a life online, being connected and twittering or blogging continuously, become larger across time, and are the social media avoiders gradually disappearing? We examine if and how the perceived usefulness of social media for various professional purposes changes over time, and if different categories of journalists change their usage in different ways. The theoretical perspective draws from theories on the appropriation and adoption of technologies. The empirical material consists of two sets of web survey data collected in 2012 and 2014, targeting representative samples of Swedish journalists. Our findings show that the use of social media increased slightly between the two surveys but the expansion was levelling off in 2014. Some early adopters were abandoning social media, and there was a noticeable decline in the journalists’ valuation of social media affordances.
2.
Djerf-Pierre, Monika, 1961, et al.
(författare)
Appropriating Social Media. The changing uses of social media among journalists across time
2016
Ingår i: Digital journalism. - : Informa UK Limited. - 2167-0811 .- 2167-082X. ; 4:7, s. 849-860
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
The hype over social media and the rapid expansion of social networking and micro-blogging in recent years can easily lead us to believe that all journalists are online, chatting and tweeting, all the time. Previous research, however, indicates that the spread of social media differs between groups of journalists and that social media usage is related to the journalist’s age, gender, type of work and workplace. This paper advances our understanding of how journalists appropriate social media in their professional lives by examining the changes in social media use across time. We examine if and how the perceived usefulness of social media for various professional purposes changes over time, and if different categories of journalists change their usage in different ways. The theoretical perspective draws from theories on the appropriation and adoption of technologies. The empirical material consists of Web survey data collected in 2012 and 2014, targeting representative samples of Swedish journalists. Our findings show that the use of social media increased slightly between the two surveys but the expansion was levelling off in 2014. Some early adopters were abandoning social media, and there was a noticeable decline in the journalists’ valuation of social media affordances.
3.
Hedman, Ulrika, 1966, et al.
(författare)
Journalists' uses of Twitter
2017
Ingår i: Franklin, B. & Eldridge II, S. A. (Eds.) The Routledge Companion to Digital Journalism. - London och New York, NY : Routledge. - 9781138887961 ; , s. 417-426
Bokkapitel (refereegranskat) abstract
Journalists’ uses of Twitter have received considerable attention from scholars in recent years. There are good reasons for this surge in interest. Twitter is, possibly, the most important social medium for journalists. To have a Twitter account is virtually a professional obligation; journalism schools regard Twitter proficiency a ‘must have’ for aspiring journalists; and most news organizations have organizational accounts and also strongly encourage individual journalists to use Twitter for both personal and professional activities. The growing academic interest dovetails with the hype over social media in general, and Twitter in particular, in the news industry. The push and pull factors that attract journalists to Twitter derive from a range of personal, professional, and organizational motivations and requirements. In this chapter, we examine how much and why journalists use Twitter and how it influences their professional practices.
4.
Hedman, Ulrika, 1966, et al.
(författare)
The social journalist: Embracing the social media life or creating a new digital divide?
2012
Ingår i: ECREA 2012, 24-27 october, Istanbul.
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The explosive spread of social media such as Facebook, Twitter and personal blogs is thoroughly documented by research. The ongoing social media hype has also put pressure on journalists to be active social media users almost 24/7. There is no doubt that social media have developed into an important journalistic tool and journalists are more active in social media than most other users. There are, however, several challenges associated with the social media expansion among journalists. Professional values and journalistic norms are put to the test and the constant public exposure of individual journalists makes all journalists vulnerable to threats and harassment. Indeed, not all journalists are equally keen to embrace the new “social media life.” So far, however, there are few studies that examine the differences between categories of journalists when it comes to social media use. To what extent has the spread of social media created new professional gaps among journalists? Is there a digital divide between users and non-users and, if so, is the gap related to age, gender, education, class, or the professional experience of journalists? This paper examines journalists’ professional use of social media such as Facebook, Twitter and personal blogs. The study analyzes the level, purpose and evaluation of usage of social media among different categories of journalists with regard to social media as a journalistic tool, a vehicle for accountability (through transparency and dialog), and an instrument for personal or corporate branding. Because of its profusion of Internet and mobile devices, Sweden is often characterized as a digital hotspot. Swedish news organizations are also described as modern and innovative, and Swedish journalists as early and eager adopters of various cross-media applications as well as social media. This study gives a comprehensive picture of the “social journalist,” based on a representative survey of Swedish journalists: the survey contains questions about the social background of journalists, professional values, journalistic norms, lifestyle, media use, working conditions, etc. The data were collected between 2011 and 2012 from a random sample of 2,500 members of the Swedish Union of Journalists (a professional organization of which most Swedish journalists are members).
5.
Hedman, Ulrika, 1966, et al.
(författare)
The social journalist: Embracing the social media life or creating a new digital divide?
2013
Ingår i: Digital Journalism. - : Informa UK Limited. - 2167-0811 .- 2167-082X. ; 1:3, s. 368-385
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
The ongoing social media hype puts pressure on journalists to be active in social media 24/7. In this process professional values and journalistic norms are put to the test and not all jour- nalists are equally keen to embrace the “social media life”. So far, few studies have examined the differences between categories of journalists when it comes to social media use. Based on a representative large-N survey of Swedish journalists conducted in 2011/2012, this paper examines journalists’ professional and personal use of social media. The study analyzes the level, purpose and evaluation of usage among different categories of journalists. The broad finding is that there are three main categories of users: “skeptical shunners”, “pragmatic conformists” and “enthusiastic activists”. Furthermore, there exists a professional digital divide between the “skeptical shunners” on one side and the “enthusiastic activists” on the other. The differences in social media use are mainly associated with journalists’ age and type of work but also with professional attitudes towards audience adaptation and branding.
6.
Hedman, Ulrika, 1966, et al.
(författare)
The social journalist: Embracing the social media life or creating a new digital divide?
2013
Ingår i: International Communciation Association's (ICA) 63rd Annual Conference. London, June 17-21, 2013.
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The ongoing social media hype put pressure on journalists to be active in social media 24/7. Professional values and journalistic norms are put to the test and not all journalists are equally keen to embrace the “social media life”. So far, few studies have examined the differences between categories of journalists when it comes to social media use. Based on a representative large-N survey of Swedish journalists conducted in 2011/2012, this paper examines journalists’ professional and personal use of social media. The study analyzes the level, purpose and evaluation of usage among different categories of journalists. The main findings are that there are three main categories of users: “skeptical shunners”, “pragmatic conformists” and “enthusiastic activists”. Furthermore, there exists a professional digital divide between the “skeptical shunners” on one side and the “enthusiastic activists” on the other. The differences in social media use are mainly are associated with the journalists’ age and type of work but also with professional attitudes towards audience adaptation and branding.
7.
8.
Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet
2003
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 29-52
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Vad betyder kön i journalistiken? Det är den grundläggande frågan som diskuteras i artikeln. Det övergripande problemområdet är medieproduktion, makt och kön och syftet är att analysera det svenska mediefältets struktur och logik ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital och Toril Mois feministiska tillämpning av Bourdieu i “Appropriating Bourdieu”, i What is a woman? And other Essays (Oxford University Press, 1999). Kvinnornas makt i journalistiken och villkor i offentligheten är ett centralt problemområde i den feministiska medieforskningen både i Sverige och internationellt. Representationen av kvinnor i medieutbudet, kvinnliga journalisters yrkesideal och arbetsvillkor samt historiska studier av enskilda kvinnliga journalisters liv och verksamhet är exempel på teman som blivit belysta i den svenska och nordiska forskningen på området. Det är relativt enkelt att slå fast att journalistiken etablerades som en manlig bastion och att män i alla tider dominerat i journalistiken. Vad manlighet respektive kvinnlighet haft för innebörder i journalistiken under olika tidsperioder är svårare – men mer intressant – att fånga. Att diskutera denna fråga är en av ambitionerna med artikeln. Artikeln baseras både på egen forskning och annan forskning om kön, medieproduktion och journalistisk som genomförts i Sverige och internationellt. Artikeln inleds med en diskussion om mediefältets struktur där det svenska mediesystemets grundläggande karaktär och framväxt analyseras ur genussynpunkt. Medieorganisationer är liksom alla andra organisationer könsmärkta. De genomsyras av specifika föreställningar om manligt och kvinnligt och dessa föreställningar påverkar både organisation och innehåll. Alla medieorganisationer präglas även av hierarkisering och segregering som bygger på kön, men det sätt som medieorganisationerna är bekönade skiljer sig dock åt mellan olika typer av organisationer. Mäns och kvinnors villkor i journalistiken har förändrats med tiden, liksom synen på manligt och kvinnligt. Frågan är på vilket sätt. Några grundläggande frågor som diskuteras är könsbetingad hierarkisering och segregering i svenska medieorganisationer, journalistkårens sociala sammansättning samt kvinnors och mäns rekryterings- och karriärvägar. Artikelns andra tema handlar om varför det journalistiska fältets struktur har sett ut som det har gjort samt varför den eventuellt förändrats – eller med andra ord det journalistiska fältets logik. . Under efterkrigstiden har kvinnornas andel av journalistkåren blivit allt större -- det gäller inom såväl press som radio och TV. Andelen kvinnor på ledande befattningar inom medieorganisationerna har emellertid inte ökat i samma utsträckning som kvinnornas andel i journalistkåren som helhet. Ju högre upp i de redaktionella hierarkierna vi kommer desto svårare är det för kvinnor att få tillträde till positionerna. Frågan är varför det är så och om kvinnornas möjligheter att på tillträde till ledande befattningar i journalistiken har förändrats över tid. På vilka positioner på fältet har kvinnor respektive män haft tillträde? Vilka medier och genrer har kvinnor respektive män dominerat? På vilka ledande positioner har kvinnor funnits i journalistiken, hur har kvinnorna tagit sig dit och hur har de kvinnliga ledarnas bakgrund sett? Kampen på journalistikens sociala fält handlar inte bara om att uppnå de formella toppositionerna utan också om makten att definiera vad som skall anses värdefullt inom journalistiken; vad som är god/dålig journalistik. På vilket sätt är den ”goda” journalistiken könsmärkt? Vilka maskuliniteter och femininiteter har värderats högt och lågt i olika medier och genrer? Olika journalistiska positioner har under olika tidsperioder varit förknippade med olika status/prestige och arbetsvillkor (t ex lön och andra förmåner), men hur har statusmärkningen bekönats? Hur status, prestige och makt är kopplat till kön i journalistiken diskuteras.
9.
Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
Medieeliten : The Media Elite
2007
Ingår i: Maktens kön, Anita Göransson red.. - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804907 ; , s. 301-324
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
10.
Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
Metod och material
2007
Ingår i: Maktens kön, Anita Göransson red.. - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804907 ; , s. 563-581
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
