| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gluch, Pernilla, 1968
(författare)
-
Effektivare miljöinformation i byggprojekt - illustrationer från ett tunnelprojekt
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att det är viktigt att ta hänsyn till miljöaspekter i byggsektorn är många idag överens om. Sektorn kallas ofta för 40%-sektorn i miljösammanhang eftersom den ställs ansvarig för cirka 40% av energi och materialresurseranvändningen samt 40% av den totala mängden människogenererat avfall. De beslut som fattas i byggsektorn påverkar således i mycket hög grad samhällets totala miljöbelastning och därmed dess hållbara utveckling. Genom att studera hur, vad och varför miljöinformation kommuniceras har det varit möjligt att belysa hur organisatoriska strukturer och kulturer samt sociala mönster och mekanismer, såsom maktrelationer, påverkar hanteringen av miljö-aspekter i byggprojekt. Tydliggörandet av dessa aspekters påverkan på miljöarbetet gör det möjligt att föreslå åtgärder som leder till en effektivare hantering av miljöinformation i byggprojekt och därmed ett grönare byggande. Det är detta som är fokus i den här rapporten. Följande frågor har undersökts:Genom vilka mekanismer sker informations- och kunskapsöverföringen mellan individer och grupper inom projektet samt mellan projektet och den permanenta organisationen? Hur kommunicerar man?Vem kommunicerar med vem? Vilken typ av miljöinformation förmedlas? Studien har bedrivits genom en fallstudie där studieobjekt har varit Skanskas entreprenad vid Götatunnelprojektet i Göteborg. Fallstudien har varit explorativ i sin art och intervjuer har genomförts med personer som är i en position att de skapar, förmedlar eller kanaliserar miljöinformation, dvs. är viktiga för det miljösamtal som förts i byggprojektet. Studien sträcker sig i huvudsak över en tvåårig tidsperiod. Total har 14 personer intervjuats. Dessa är personer från Skanskas byggprojektorganisation, personer som representerar beställarorganisationen Vägverket samt personer från Skanskas miljöorganisation. Dessutom har över 500 i tunnelprojektet aktuella dokument, såsom lednings-system, rapporteringar, protokoll och beslutsstödsverktyg, studerats och analyserats. Vid 12 tillfällen har forskaren gjort arbetsplatsbesök. Forskaren har också tillbringat två veckor på plats. Studien visar att kommunikationspotentialen hos flertalet av de mekanismer som används för förmedling av miljöinformation inte utnyttjas fullt ut i projektet. Den visar också att det föreligger en obalans mellan projektpraxis och miljöpraxis, varför nyckelaktörer för kommunikation av miljöinformation i projektet inte når ut med miljöbudskapet. Perspektivet på byggprojekt överensstämmer inte alltid med den långsiktighet och det helhetsperspektiv som krävs för att nå en hållbar utveckling inom byggande och att synen på miljöutmaningen har blivit avgränsat till att främst behandla ett fåtal öronmärkta aspekter. De standardiserade och centralt styrda ledningssystem som nyttjas i miljöarbetet harmonierar inte heller fullt ut med det sätt som byggprojekt idag organiseras och styrs. Till vilken grad miljöaspekter fått utrymme i byggprocessen beror i stor del på hur de har förankrats och gjorts viktiga i organisationen samt på de situationsberoende kommunikationsprocesser som skapar mening och tydlighet kring miljö-aspekternas betydelse. Beställarens kravspecifikation utgjorde en viktig del i denna process. Det ojämna förhållandet mellan projekt och miljöorganiseringen ger dock upphov till en krock inte bara mellan olika praxis utan även mellan två professioner, en stark projektledningsprofession och en svagare miljöprofession, vilket i dag resulterar i en ojämn kraftmätning där tyvärr miljöfrågan ofta drar det kortare strået. Detta får konsekvensen att det föreligger svårigheter att förenas kring ett gemensamt miljöspråk och agenda för miljöarbetet. Rapporten lyfter fram fyra aspekter som samtliga måste tillgodoses om man önskar en effektiv kommunikation av miljöinformation i byggprojekt. Dessa är auktoritet, professionell identitet, synlighet samt förutsättningar för menings-skapande och betydelse i och för projektet och dess medlemmar. Om man önskar förändra agerandet och nå en högre grad av förståelse kring varför miljöaspekter bör tas större hänsyn till i byggprojekt föreslås i rapporten fem rekom-mendationer som bäddar för detta. Effektivare kommunikation av miljö-information möjliggörs av: 1.Att de kommunikationsmedel och mekanismer som nyttjas för ändamålet ger förutsättningar för meningsskapande och tydlighet kring miljö-aspekternas betydelse och dess komplexitet i relation till projektpraxis och sammanhang. 2.Att man vid val av kommunikationsmedel och mekanism beaktar rådande kommunikationskultur i projektorganisationen.3.Att man har en realistisk syn på vad universiellt verktyg, t.ex. miljöledningssystem, kan hantera och vilken roll de spelar för kommunikation av miljöinformation. 4.Att miljöprofessionens identitet och status stärks. 5.Att företagsledningen stödjer och stimulerar nätverksbygge och skapandet av kommunikativa arenor där bl.a. projektmedlemmar och miljöexpertis kan föra en utvecklande dialog kring miljöarbetets betydelse för byggande och byggsektorn.
|
|
| 5. |
- Gluch, Pernilla, 1968, et al.
(författare)
-
Interactional perspective on environmental communication in construction projects
- 2009
-
Ingår i: Building Research and Information. - : Informa UK Limited. - 1466-4321 .- 0961-3218. ; 37:2, s. 164-175
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Drawing on theories of social interaction, a critical discourse analysis approach is used to examine the resources and constraints on environmental-communication practices in four construction projects in Sweden. The assumption is that talk and action work together to construct, maintain and change organizational structure, social practices, and contractual arrangements. The empirical data were collected through in-depth interviews and field observations where photo documentation was extensively used. The study showed mismatches between information and action, both within the project and between the project and its stakeholders. The mismatches were not caused by a lack of information, but rather by inconsistencies between the communication cultures, the status of the communicator, and the tools used to mediate the information, e.g. the media, discourses and genres used. These discrepancies resulted in a lack of engagement in environmental work in the projects. If environmental and other performances in construction projects are to be improved, more effort needs to be exerted on understanding the dynamics of the social context, human interaction, and the mediating tools used to communicate. This paper suggests an approach that can enhance such an understanding.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gluch, Pernilla, 1968
(författare)
-
The communicative role of environmental professionals in construction: Nag or anchor?
- 2007
-
Ingår i: Managing the Construction of Buildings, Copenhagen Business School, Copenhagen, 15-16 November 2007.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall purpose of this paper is to create an understanding on how environmental aspects are communicated in construction projects. Communication is set in relation to social practice and organisational structure in construction projects under the assumption that these are manifested and reflected in text and talk. Specifically, the role and positioning of the environmental professionals are explored. A profession that besides being rather new in construction also due to raised corporate environmental responsibility is increasingly important. The paper is based on observations made in several interview studies of environmental management in project-based organisations carried out between 1998 and 2007. The results show that due to different organisational aspects and social practices the expected communicative role of the environmental professional often is hindered. For example by not being part of communities of project practice, their fuzzy professional identity and status, their lack of influence and authority in the organisation, the different time-perspectives and the divergent communication cultures where the perception of environmental communication as bureaucratic nit-picking hinders the meaning creating process of why environmental issues shall be considered. The study discern four interrelated aspects that need to be considered; authority, professional identity, visibility and the facilitation of meaning creating processes in the project context and by the project members. It is argued that environmental management practices must be aligned with project practices. Coherence between these practices would not only facilitate environmental professional’s work, it would also raise the status of environmental issues. Increased status might contribute to more focus and resources being placed on improving the environmental performance of the product, e.g. greener buildings, roads and facilities.
|
|
| 8. |
- Gluch, Pernilla, 1968
(författare)
-
Unfolding roles and identities of professionals in construction projects: Exploring the informality of practices
- 2009
-
Ingår i: Construction Management and Economics. - : Informa UK Limited. - 1466-433X .- 0144-6193. ; 27:10-12, s. 959-968
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using a practice lens perspective, the environmental professional's role is examined in relation to social practices in construction projects. Drawing on several case studies of environmental management, the findings show that contradictory practices prevent environmental professionals from fulfilling their expected role and function. Different world‐views and communication cultures as well as a perception of environmental management as bureaucratic nit‐picking, create tensions between environmental work and project practice. Dealing with these tensions, environmental professionals develop alternative identities to adapt to the different situations that they find themselves in, i.e. formal roles in accordance with their job description and informal roles to suit different project practices. However, this strategy seems to result in further fragmentation between existing practices, creating barriers between professions. The study reveals four aspects that affect the professional's role: relational and positional power, professional identity, visibility, and the facilitation of meaning‐making processes in the project context. The research approach taken has created an opportunity to closely follow the development of an emerging profession in construction, opening a window that allows connecting a local and situational context to a wider societal discourse of environmentalism.
|
|
| 9. |
- Gluch, Pernilla, 1968, et al.
(författare)
-
What tensions obstruct an alignment between project and environmental management practices?
- 2012
-
Ingår i: Engineering, Construction and Architectural Management. - : Emerald. - 1365-232X .- 0969-9988. ; 19:2, s. 127-140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using an activity theory lens, this paper aims to examine the interrelationships between project practice and environmental management. It also aims to focus on tensions that occur between human agents and material objects within a motivedirected, historicallysituated activity system, namely that of managing environmental issues in projects. Case studies of two large infrastructure projects were conducted 20032004 and 2008. The studies comprised onsite observations, text analyses, 20 semistructured interviews and one group interview. Time was spent on the construction site to become familiarized with the context and the practices of the project community. A total of 15 weekly environmental site inspections were monitored and photodocumented. The findings show how new and emergent environmental management practices and routines were inherently contradictory to the situated and established culture within the projects. In fact project practices seemed to amplify the contradictions between environmental management and project management rather than mitigating them. As a result project members and organization members strove toward different goals and foci. It is argued that management needs to create arenas where members from the two units can align practices and merge routines. Aligning the permanent structures of the organization with the temporary organizing of practices and operational activities in projects is a challenge for the construction industry. A prevalent lack of fit between the organization and its projects causes contradictions which negatively affect the way in which longterm environmental strategies and goals are understood and implemented in the project settings. The system theoretical lens adopted in this study enables a holistic interpretation of complex and dynamic activities and the linking of the micro, the individual, to the macro, the organizational structure. By indicating some inherent and emergent contradictions between project practice and corporate environmental management, this paper contributes to an emergent field of research that focuses on social practice in construction. © 2012, Emerald Group Publishing Limited
|
|
| 10. |
- Johansson, Karin, 1977, et al.
(författare)
-
Constructing an Arena for Energy Efficient Multi-family Housing Development: A case study of inter-organisational knowledge sharing
- 2010
-
Ingår i: ERSCP-EMSU 2010, 25-29 October in Delft.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish building sector has for a long time struggled with the difficulty to create andshare new knowledge. Within the sector, groups of professionals have been found to onlyshare knowledge with members of their network, not with those they consider to be outsiders.As an attempt to unite different views and professional groupings, an arena project forsharing knowledge on energy efficient renovation of multi-family buildings was created by agroup of scientists. This paper is examining the forming of this knowledge arena forsustainability. The overall purpose is to create an understanding of how knowledge can beshared between different communities. The paper identifies triggers that facilitate knowledgesharing between arena participants representing different organisations related to theSwedish building sector. By using case study methodology, data was collected throughinterviews with arena participants, observations and document studies. Findings revealedarena seminars and pilot projects as catalysts for social interaction, and a common toolserved as a coincident boundary object. All three triggered sharing of knowledge acrosscommunities. Still, in spite of good prerequisites, the social interaction that took place on thearena was not enough to inspire sharing of knowledge to any large extent, thus preventingthe arena project becoming what was hoped for, i.e. a driver of innovation for sustainability.
|
|
