| 1. |
- Bolin, Niklas, 1977-, et al.
(författare)
-
Second thoughts on digital first: Exploring the development of election campaigning among Swedish political parties, 2010–2022
- 2024
-
Ingår i: Nordicom Review. - : Walter de Gruyter GmbH. - 1403-1108 .- 2001-5119. ; 45:S1, s. 15-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article offers a longitudinal perspective on communications during election campaigns from a political-party perspective, where strategic considerations about digital media are compared across time. Our analysis is grounded on the concepts of hybridisation and data-driven campaigning, where digital technology tends to play a central role without replacing all traditional campaign features. Empirically, the study is based on a longitudinal analysis of four election campaigns in Sweden during 2010–2022. The analysis shows that Swedish political parties have gradually integrated digital campaign features in their structure and strategy. The process is not linear, but rather back and forth, as party perceptions of the importance of communication channels vary across time. The results imply a development where all parties, regardless of size and ideology, are increasingly making rational judgments of which combinations of old and new campaign methods and communication channels are most effective.
|
|
| 2. |
- Dahlgren, Peter, 1983, et al.
(författare)
-
Reinforcing spirals at work? Mutual influences between selective news exposure and ideological leaning
- 2019
-
Ingår i: European Journal of Communication. - : SAGE Publications. - 0267-3231 .- 1460-3705. ; 34:2, s. 159-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The growth of partisan news sources has raised concerns that people will increasingly select attitude-consistent information, which might lead to increasing political polarization. Thus far, there is limited research on the long-term mutual influences between selective exposure and political attitudes. To remedy this, this study investigates the reciprocal influences between selective exposure and political attitudes over several years, using a three-wave panel survey conducted in Sweden during 2014–2016. More specifically, we analyse how ideological selective exposure to both traditional and online news media influences citizens’ ideological leaning. Findings suggest that (1) people seek-out ideologically consistent print news and online news and (2) such attitude-consistent news exposure reinforces citizens’ ideological leaning over time. In practice, however, such reinforcement effects are hampered by (3) relatively low overall ideological selective exposure and a (4) significant degree of cross-cutting news exposure online. These findings are discussed in light of selective exposure theory and the reinforcing spirals model.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Malling, Milda, Doktorand
(författare)
-
Reconstructing the Informal and Invisible : Interactions Between Journalists and Political Sources in Two Countries
- 2023
-
Ingår i: Journalism Practice. - : Taylor & Francis. - 1751-2786 .- 1751-2794. ; 17:4, s. 683-703
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A significant part of the interaction between journalists and their sources in political journalism is informal or not mentioned in the media content. Visibility/invisibility and formality/informality are tactical choices applied by journalists and sources. They influence agenda building in the short term and shared interpretations that dominate the public sphere in the long term.However, the extent to which informal and/or invisible sources participate, what their role is, and why have not been consistently measured. This paper offers a matrix model to map and compare the usage of formal/informal and visible/invisible interactions between journalists and their sources. The data consists of 475 journalist-source interactions in Lithuania and Sweden reconstructed by 33 political journalists.The results demonstrate how different interactions presuppose different source roles in the news process. Formal invisible sources act as gatekeepers, and informal invisible sources act as agenda setters.
|
|
| 5. |
- Bergström, Annika, 1964, et al.
(författare)
-
Benificial yet crappy: Journalists and audiences on obstacles and opportunities in reader comments
- 2015
-
Ingår i: European Journal of Communication. - : SAGE Publications. - 0267-3231 .- 1460-3705. ; 30:2, s. 137-151
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Reader comments have been a growing part of user-generated content on news sites for some 10years now. Although activity is still relatively low, interest among the public is generally high; however, journalists still show a general resistance to audience participation. The aim of our study is to examine attitudes to reader comments from two different perspectives: the public’s and the journalists’. The findings derive from one Swedish survey from each group, both of which had a response rate of about 60%. The main result shows that a large proportion of the public does not have any opinion on reader comments, but when they do, support is widespread. Furthermore, journalists have stronger opinions and are rather critical towards reader comments.
|
|
| 6. |
- Conti, Eugenio, 1987-
(författare)
-
Nature-based tourism and experience value co-creation on Instagram
- 2018
-
Ingår i: ISCONTOUR 2018 Tourism Research Perspectives. - 9783746091679 ; , s. 373-378
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Social media and mobile-based applications act as an increasingly critical source of experience value creation in tourism and nature-based tourism, as confirmed by the most recent trends in the industry. Although being one of the most popular mobile-based social media, Instagram is still underrepresented in value creation research, and no study has been conducted specifically in nature-based tourism. Moreover, current research on value lack of interpretive methodologies able to grasp the complexity of experience value creation from a phenomenological point of view. This research aims at tackling these gaps by conducting an in-depth investigation on experience value creation on Instagram in nature-based tourism. A combination of different types of qualitative data, obtained through a participatory netnography, will be collected on Instagram, and consequently triangulated and analyzed by means of grounded theory. While assessing the depth of value creation emerging from personal, elicited tourist narratives, in a way not seen yet in similar studies, the results are argued to expand the theoretical understanding of experience value creation in nature-based tourism and service research.
|
|
| 7. |
-
1800-talets mediesystem
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mediehistoria skrivs ofta utifrån ett medium i taget. Den här boken argumenterar istället för att historiens medier utvecklats tillsammans.Nya former, tekniker och praktiker har interagerat med gamla, innehåll har cirkulerat medierna emellan och rader av aktörer har aktivt relaterat till en helhet av uttrycksformer. Denna helhet var konturfast på ett vis som gör det befogat att tala om ett historiskt mediesystem: summan av en viss tids medier och deras inbäddning i sociala, politiska och ekonomiska villkor. I ett antal delstudier prövar boken möjligheterna att på närgången empirisk nivå undersöka 1800-talets mediesystem.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Från fullformat till tabloid: formatets betydelse för nyhetsjournalistiken
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Spelar en tidnings format egentligen någon roll för hur dess nyhetsinnehåll ser ut? Med utgångspunkt i det tidiga 2000-talets stora formatövergång har analysen fokuserat på huruvida tabloidformatet i sig kräver en annan form av nyhetsjournalistik i jämförelse med det större fullformatet. Genom att utgå från tre av tabloidiseringsbegreppets dimensioner – form, bredd och perspektiv – har studien granskat huruvida det har skett en tabloidisering av nyhetsjournalistiken som en direkt konsekvens av bytet från fullformat till tabloid. Analysen har baserats på innehållsliga förändringar i fem tidningar som under perioden 2001-2007 har bytt från fullformat till tabloidformat. De år som varit aktuella för innehållsanalysen är 1990, 2000 samt 2010. För att kunna särskilja vilka förändringar som är att karakterisera som formatberoende respektive vilka förändringar som kan sägas vara branschgemensamma har studien även omfattat en morgontidning och en kvällstidning som inte har bytt format under den aktuella perioden. Det material som har analyserats utgår från det mer renodlade nyhetsinnehåll som presenteras under vinjetter såsom lokala nyheter, inrikesnyheter samt utrikesnyheter. En central slutsats är att det definitivt har skett en viss grad av tabloidisering av de undersökta tidningarna: 1) att antalet nyhetsartiklar i sig såväl som det totala utrymme som ägnas åt traditionell nyhetsrapportering har minskat i tidningarna; 2) det skrivna ordet har blivit utsatt för betydligt större konkurrens i takt med att antalet illustrationer har blivit både fler och större; 3) det har skett en reell minskning av mängden nyheter som fokuserar på politik och samhällsplanering, men denna förändring har dock inte lett till en motsvarande ökning av andelen nyheter med fokus på underhållning och livsstil - däremot syns en tydlig ökning av andelen nyheter om olyckor och brott, en rapportering som i allt högre utsträckning innehåller mer sensationsbetonade inslag; 4) det har skett en gradvis ökning av andelen nyhetsartiklar som tar sin utgångspunkt i den privata sfären. Givet de kriterier som vanligen brukar anges som kännetecken för en tabloidiseringsprocess har de studerade tidningarna till viss del således förändrats i en mer tabloidiserad riktning sett till deras nyhetsinnehåll. De flesta av dessa förändringar har emellertid ingen direkt koppling till själva formatövergången. Tvärtom tycks de snarare vara kopplade till generella förändringar i branschen som helhet. De tabloidiseringstendenser som varit skönjbara i studien bör därför snarast ses som konsekvenser av den generella branschvisdomen än som en konsekvens av formatbytet som sådant. Rent konkret innebär det att dessa innehållsliga och layoutmässiga förändringar i första hand styrs av de ideal och normer som råden inom branschen i form av ett slags kulturell visdom som inte alltid är synbar, men som mer eller mindre omedvetet sätter gränserna för vad som är görbart på de enskilda tidningarna.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Publikforskning i en digitaliserad och konvergerad medievärld
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör en gedigen forskningsöversikt över samtida användningsforskning med utgångpunkt i uses and gratification som paraplybegrepp. I studien görs en systematisk genomgång av hur användningsforskningens teoretiska bas har utvecklats, samt vilka resultat som har framkommit i studier som behandlar medieanvändning under åren 2007-2014. Rapporten bygger på en mycket omfattande genomgång av såväl nationell som internationell forskning om publikens användning av traditionella och digitala medier.
|
|
