| 1. |
-
En brokig gemenskap
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En brokig gemenskap presenterar huvudresultaten från 2016 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står Västra Götalands invånare och deras upplevelser av hur det är att leva och verka i Västsverige. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till de likheter och olikheter som präglar gemenskapen i Västra Götalands olika delar. Några av de frågor som analyseras är medborgarnas bedömningar av regional och kommunal service, erfarenheter av arbetsliv och upplevelser av mångkultur. Kulturvanor, medborgaraktivism och cirkulär ekonomi är andra områden som ligger i bokens blickfång. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I En brokig gemenskap, den 71:a forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metod- dokumentation av 2016 års västsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 2. |
-
Regntunga skyar
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dystra prognoser från 2010-talets sista nationella SOM-undersökning. Fler än någonsin ansåg att Sverige var på väg åt fel håll, oron tilltog och brottslighet klättrade på dagordningen. Samtidigt duggade rapporter om oåterkalleliga hot mot klimatet tätt. Hur påverkas vårt vardagsliv, vår hälsa och vår politik av dessa mörka moln? Regntunga skyar innehåller trettio kapitel forskaranalyser, sprungna ur resultaten från 2019 års nationella SOM-undersökning. Analyserna visar hur opinion och vanor och utvecklats och förändrats på en uppsjö av olika områden, samt inte minst vad vi som samhälle tog med oss in i det än så länge turbulenta 2020-talet.
|
|
| 3. |
-
Slutna rum och öppna landskap: Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 : SOM-institutets rapport nr 69
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slutna rum och öppna landskap presenterar huvudresultaten från 2015 års sydsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen stod de skånska medborgarnas erfarenheter av och syn på hur det är att leva, bo och verka i Skåne. Bokens titel knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till händelser och skeenden i det omgivande samhället. Några av de frågor som analyseras är de skånska medborgarnas politiska intresse, attityd till svensk välfärdspolitik och förhållande till Danmark. Förtroendet för politiker och tjänstemän ligger också i bokens blickfång, liksom skåningars användning av internet och lokala nyhetsmedier. Ett särskilt kapitel ägnas åt en analys av skånska sverigedemokrater, en grupp som har vuxit sig allt större i den skånska väljarkåren under 2000-talet. Flera kapitel innehåller jämförelsen med tidigare års sydsvenska SOM-undersökningar samt med de nationella respektive västsvenska SOM-undersökningarna. Sammantaget medverkar tio forskare från Göteborgs universitet och Lunds universitet med analyser i Slutna rum och öppna landskap, den 69:e forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2015 års sydsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 4. |
-
Sprickor i fasaden
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det råder på sina håll en oro och ett mörker i dagens Sverige. Några grupper ser en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Andra ser hur antide-mokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig allt större och på sina håll ges legitimitet av världsledare. Somliga går så långt som att tala om en demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget i spåren av vilka otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Sprickor i fasaden knyter an till denna rådande debatt och föreställningar om samhällets tillstånd.Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Eller gör den det? Kanske skiftar samhällets palett i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanske spirar det rent av en värld med allt godare möjligheter för människor att leva och utvecklas? För i kontrast till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan också skymtas skiftningar i värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Måhända är dessa skiftningar tecken på sprickor också i föreställningen om den spruck-na fasaden? Sprickor i fasaden är den 72:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2017 års nationella SOM-undersökning – den trettioandra i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till frågan om sprickor i det svenska samhällsbygget. Flera kapitel belyser tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra kapitel på en påtaglig stabilitet och förstärkt uppslutning kring centrala värde-ringar, samhällsfrågor och samhällsinstitutioner.Sprickor i fasaden är skriven av ett 30-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Organisationsteori för mediemedarbetare
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Journalistiskt arbete och redaktionellt ledarskap har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Medieföretagen och deras medarbetare har ställts inför utmaningar i form av ny teknik, nya medieformer, ökad konkurrens om annonsörer och publik, föråldrade betalningsmodeller samt förändrade mönster i människors medieanvändning. För att hantera dessa omvälvande förändringar krävs att verksamheten anpassas efter de nya förutsättningarna och att det redaktionella utvecklingsarbetet präglas av hög kvalitet – en ekvation som fordrar både kompetenta medarbetare och professionella ledare. Organisationsteori för mediemedarbetare är en introduktion till organisationsteori med särskilt fokus på svenska medieorganisationer. Innehållet kretsar kring fyra olika områden: • hur medieorganisationers struktur ser ut och hur organisationens olika delar hänger samman • hur organisationskulturen tar sig uttryck och vad denna kultur har för betydelse för den redaktionella verksamheten • vilken funktion ledarskapet fyller för verksamheten och hur ledarskapsforskningen ser ut • hur medarbetarskap och gruppdynamik utvecklas på en arbetsplats. Boken är lämplig både för studerande på journalistutbildningar och medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar och för yrkesverksamma journalister som vill öka sin kunskap om organisationsstruktur, kultur, ledarskap och medarbetarskap i redaktionella miljöer.
|
|
| 6. |
-
Ovisshetens tid. Den nationella SOM-undersökningen 2022
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi befinner oss i en ovisshetens tid. Säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. Det rasar ett krig i Europas östligaste delar. Oron för nationens säkerhet har fått svenska politiker att bryta en tvåhundraårig tradition av alliansfrihet. Parallellt har energi- och matpriser rusat, boräntor höjts och inflationen stigit till den högsta nivån på trettio år. Det har väckt osäkerhet om den svenska ekonomins styrka och oro för den egna plånboken. Nationellt slogs rekord i dödligt skjutvapenvåld, med allt yngre gärningspersoner. Samhällets insatser tycks ständigt ligga steget efter och det råder oenighet om vilka de rätta insatserna är. I samband med 2022 års valrörelser fick frågan om kärnkraftens bevarande ny energi. Efter valet deklarerade den nytillträdda regeringen en ny riktning för svensk migrationspolitik. Ovisshet föder osäkerhet och oro. Samtidigt kan ovissheten leda till beslutsamhet när gamla sanningar ses i ett nytt ljus. Ovissheten har många nyanser. Ovisshetens tid är SOM-institutets 82:a forskarantologi. Utifrån 2022 års nationella SOM-undersökning – nummer 37 i ordningen – analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor de senaste årens samhällsutveckling. Bokens innehåll berör på många sätt den ovisshet som präglar Sverige inom områden som rör (S)amhället, (O)pinion och (M)edier.
|
|
| 7. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Journalist '18. Huvudresultat från den svenska journalistundersökningen
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redogör för huvudresultaten från undersökningen Journalist ’18, den sjunde nationella journalistundersökningen som sedan 1989 har genomförts vid JMG, Göteborgs universitet. Undersökningen genomfördes som en webbenkät och skickades till slumpmässigt urvalda medlemmar i det svenska Journalistförbundet (SJF). Studien omfattar bland annat frågor om arbetsvillkor, arbetsmiljö, arbetsmetoder och yrkesideal.
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Journalistiken och organisationen
- 2015
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning - (red.) Michael Karlsson, Jesper Strömbäck. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144100777 ; , s. 133-150
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Medieorganisationers verksamhet karakteriseras strävan att uppnå såväl journalistiska ideal och mål som affärsmässiga målsättningar. Det arbete som pågår präglas av dualism i termer av centralisering och decentralisering, rationalitet och intuitivitet respektive kreativitet och effektivitet. Begrepp som hybridföretag, både-och-företag och dualistiska organisationer har använts för att beskriva medier som organisationer, där verksamhetens skiftande karaktär bidrar till att organisationens delar präglas av olika slags strukturer och kulturer. Samtidigt som arbetet på redaktionen ställer krav på rutinisering och standardisering måste nyhetsorganisationens struktur också vara tillräckligt löst organiserad för att kunna hantera en till stora delar oförutsägbar omvärld. Att detaljstyra verksamheten från ledningshåll har ofta varit svårt, inte minst då delar av arbetet sker ute på fältet. Sedan mitten av 1990-talet har det dock skett stora förändringar vilka också har fått konsekvenser för organisationens styrning av det redaktionella arbetet. Följande kapitel syftar till att ge en översikt över relevanta teorier och internationell respektive svensk forskning om det redaktionella ledarskapet och hur detta har påverkats av förändrade villkor i organisationen och det omgivande samhället.
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
New Demands on Editorial Leadership: Perceived Changes in Swedish Newspaper Management
- 2014
-
Ingår i: OBS - Observatorio. - 1646-5954. ; 8:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Last decades development of news production has accentuated the need for increased managerial skills among editorial leaders. This need is followed by discursive notions connecting management levels across sectors, also the sector of news production. The managerial ideology features globalization of values and economy in the labour market, as well as in the area of communication, and promotes streamlining of organizational models in line with a business thinking common to several industries. This kind of management ideology has implications for all levels of news work and, above all, emphasizes audience orientation to a further extent than before. Our article focuses on how editorial leaders in Sweden perceive their own role as leaders to be changing and why. It does so by drawing empirical support from a mixed methods design of three surveys of editors-in-chief in Sweden, conducted in 2005, 2010, and 2011. The result reveals that editorial leaders are strongly embracing values characterised by managerialism by bringing the key values of profit, efficiency and leadership into the newsroom. They also perceive their managerial influence to have increased in the newsroom. As this kind of leadership is rather new to Scandinavian news media, the article discusses what kind of implications this new form of leadership may have for news organizations in the facing of new challenges.
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Profession möter management. Den journalistiska värdegrundens förhandling på svenska morgontidningar.
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Villkoren för redaktionellt ledarskap och journalistiskt arbete har genomgått omfattande förändringar under 2000-talet. Omstruktureringar, neddragningar och nya samarbetsformer har inneburit stora utmaningar för många tidningsredaktioner. I spåren av denna omvandling har också följt en allt tydligare managementdiskurs, där styrning, effektivitet och mätbarhet utgör centrala beståndsdelar. Frågor har väckts om hur den journalistiska värdegrunden och autonomin egentligen påverkas av ökad styrning på redaktionen. Boken Profession möter management söker ta ett samlat grepp om situationen på svenska morgontidningar. Genom intervjuer med redaktionernas medarbetare studeras hur dessa upplever samspelet mellan styrning och autonomi i det dagliga arbetet. I fokus ligger förhandlingen om den journalistiska värdegrunden och hur förhandlingen rent praktiskt tar sig uttryck på redaktionen. Tre centrala teman urskiljs i studiens resultat: de kommersiella drivkrafternas ökade betydelse för det redaktionella arbetet; den yttre och den inre förhandlingen mellan professionella ideal och redaktionell praktik; samt, den villkorade autonomin. Bokens författare är docent Ulrika Andersson, filosofie master Amanda Waldenström och docent Jenny Wiik – samtliga verksamma vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.
|
|
