1.
Placido da Conceicao, Vitor Fernando, 1970, et al.
(författare)
The Anchoring Effect of Technology in Navigation Teams
2020
Ingår i: Advances in Intelligent Systems and Computing. - Cham : Springer. - 9783030509422 ; 1212 AISC, s. 436-443
Konferensbidrag (refereegranskat) abstract
Modern technology revolutionised marine navigation, reducing errors and increasing navigation safety. However, the same technology has been associated with critical accidents and navigators’ errors. On the other hand, expert mariners have proved to manage complex situations, adapting to unforeseen events successfully. To better understand the effects of new technologies and how work is currently done, the Portuguese navy promoted a study about navigation team performance. The results suggest that navigation technology appears to have a strong anchoring effect on team activity. While sensemaking and intuitive judgements complement the shortfalls of the decision support system (DSS), it was found that the combination of high automation influence with lack of coordination leads to a collaborative biased perception of the situation.
2.
Koutsikouri, Dina, 1970, et al.
(författare)
Extending digital infrastructures : A typology of growth tactics
2018
Ingår i: Journal of the Association for Information Systems. - : Association for Information Systems. - 1536-9323. ; 19:10, s. 1001-1019
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
Digital infrastructures enable delivery of information services in functional areas such as health, payment, and transportation by providing a sociotechnical foundation for partnership governance, resource reuse, and system integration. To effectively serve emerging possibilities and changing purposes, however, a key question concerns how an infrastructure can be extended to cater for future services in its functional area. In this paper, we approach such digital infrastructure growth as a challenge of aligning new partners whose digital capabilities spur innovative services that attract more users. We advance an initial typology that covers four growth tactics (i.e., adding services, inventing processes, opening identifiers, and providing interfaces) with the potential to set extension of infrastructures in motion. We then explore the proposed typology by investigating the ways in which its particular tactics successfully extended the scope of a digital infrastructure for public transportation in Stockholm, Sweden. Our insights invite IS scholars to engage more deeply in the development of growth tactics that achieve infrastructure extensions necessary for improving the durability of service delivery.
3.
Larsson, Johanna, et al.
(författare)
Drift och operation av smarta fartyg
2023
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Färjerederiet har beställt två nya vägfärjor som är utrustade med ett smart system och är förberedda för automation. Färjorna kommer innebära stora förändringar i Färjerederiets organisation och ett nytt behov av kompetens. I dagsläget finns enbart några få autonoma färjor i drift i omvärlden, och Färjerederiets blir några av de första att driftsättas. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nya färjorna kommer att påverka drift, organisation, utbildning och personal. Metoden som följdes var Training Needs Analysis (TNA), och projektet inleddes med en litteraturstudie som kartlade tidigare forskning om smarta fartyg. Därefter startades datainsamlingen som bestod av ett 20-tal intervjuer med besättning, underhållspersonal, utbildningspersonal samt annan personal i organisationen Färjerederiet, samt observationer vid två färjeleder. Dagslägets processcheman och befattningsbeskrivningar, samt beställningsspecifikationerna för de nya färjorna, har också studerats.Det är tydligt att det kommer att bli skillnader både i drift och i organisation. Arbetsuppgifter försvinner, tillkommer och förändras. De nya färjorna är tekniskt mer avancerade än dagens, precis den nya simulatorn som är beställd som en kopia av de nya färjebryggorna. ROC kommer också innebära förändringar, både i regelverk och befattningsbeskrivningar. Planen på att dra ned på personal ombord färjorna är heller inte möjlig innan regelverksändringar är klara. Vidare har intervjupersonerna spridda inställningar till de nya färjorna, och vissa tror att de kommer att mötas av motstånd av många anställda. De intervjuade är dock överens om att en övergång till fullt autonoma färjor kommer att ta lång tid. Slutligen, har en lista med olösta frågor kopplade till införskaffandet har också identifierats, som måste lösas innan en lyckad implementation är möjlig.
4.
Arnestrand, Elias, et al.
(författare)
Nationell digital infrastruktur för kombinerad mobilitet : mot en smartare organisation
2024
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 234-235
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Detta abstract är en del av Trafikverkets regeringsuppdrag Mobilitet som en tjänst. Kombinerad mobilitet innebär att flera transportrelaterade tjänster kombineras till en resa, där kollektivtrafiken är ett viktigt grundfundament. Kombinerad mobilitet kräver dock att det finns data tillgängligt och tjänster som möjliggör kombinationen. det vill säga en väl fungerande digital infrastruktur. Idag finns brister i hur denna digitala infrastruktur i Sverige är organiserad, vilket adresseras i en rapport framtagen inom ramen för Trafikverkets regeringsuppdrag inom Kombinerad mobilitet. I arbetet definieras och utvecklas vad en digital infrastruktur för kombinerad mobilitet består av, och varför organisationen av den blivit alltmer viktig. Genom en handfull djupintervjuer och sammanställning av tidigare genomförda studier beskriver rapporten hur den digitala infrastrukturen för kombinerad mobilitet är organiserad i Sverige, Finland och Norge, samt skillnader mellan Sverige och övriga länder. Avslutningsvis presenteras ett antal rekommendationer. Det finns många likheter mellan de nordiska länderna när det kommer till kollektivtrafik och kombinerad mobilitet. Exempelvis präglas nordisk kollektivtrafik av regionalt ansvar och väl utbyggda kollektivtrafiksystem. Länderna har dock organiserat den digitala infrastrukturen på olika sätt, vilket påverkar utvecklingen i respektive land.De nordiska länderna har i vissa avseenden valt olika vägar för att organisera digital infrastruktur för kombinerad mobilitet. Detta beror sannolikt på en rad olika faktorer, främst historiska och faktorer som rör hur digitaliseringsfrågorna hanterats i samband med omorganisationer. Det finns en avgörande skillnad mellan de nordiska länderna när det kommer till statens roll i att styra utvecklingen av digital infrastruktur för kombinerad mobilitet. Skillnaden har att göra med hur mycket staten styr utvecklingen. Utifrån analysen av organisationen i de nordiska länderna har ett antal utvecklingsområden identifierats. Det första utvecklingsområdet pekar på behovet av att tydliggöra vilka roller olika aktörer bör ta i ansvaret för den digitala infrastrukturen. Det andra utvecklingsområdet handlar om ett ökat fokus på trafikslag utanför kollektivtrafiken och det sista området att samordna kompetens kring digital infrastruktur.
5.
Cederfeldt, Lotta
(författare)
Visibility – to be seen or not being seen – that is the difference
2013
Ingår i: Proceedings of the 16th International Conference Road Safety on Four Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
With the visibility campaign: IF YOU ARE VISIBLE YOU EXIST the City of Malmö wants the cyclists and pedestrians to pay attention to that they are not to be seen if they don´t use reflectors and/or lamps in the dark. One week in early November for the last three years, the campaign has been conducted in terms of activities in the central parts of Malmö, in various cycle routes as well as newspaper advertisements, billboards and cinema advertising.Evaluation shows that more than 70% of citizens felt that it was a good and credible campaign and it brought up an important topic. 40% said that they were affected by the campaign to use reflectors more often. More than 90% said that it´s a good thing that the city of Malmo conducts campaigns concerning road safety and traffic rules.One thing that shows that the campaign is appreciated is the popularity of the reflector vests that are handed out to cyclists. With the message on the back: IF YOU ARE VISIBLE YOU EXIST, you see cyclists wear these vests a lot in Malmö.
6.
Cronholm, Stefan, et al.
(författare)
The need for systems development capability in design science research: enabling researcher-systems developer collaboration
2013
Ingår i: Information Systems and E-Business Management. - : SPRINGER HEIDELBERG, TIERGARTENSTRASSE 17, D-69121 HEIDELBERG, GERMANY. - 1617-9846 .- 1617-9854. ; 11:3, s. 335-355
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
Information systems as an artefact-oriented discipline require a strong interaction between researchers, developers and users regarding design of, development of, and the study of the use of digital artefacts in social settings. During recent years, performing research in a design science research spirit has gained increasing interest. In larger scale design research endeavours, access to systems development capabilities becomes necessary. Such a unit, InnovationLab, was established in 2006 in a university setting in Sweden. In this paper we are investigating the 5 years experience of running this InnovationLab. Our findings point to an innovation lab being valuable for research in general and especially for design science research. However, in order to balance the business of an innovation lab, it will be necessary to provide services for other stakeholders (such as administrative units, teachers, and students) as a means for developing systems development capability aimed at supporting researchers.
7.
8.
Eriksson, Glenn, et al.
(författare)
Skapa värde med öppna data : Ett tjänsteperspektiv
2014
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Allt fler offentliga myndigheter står inför eller har delvis genomfört tillängliggörande av interna data till allmänheten - s.k. öppna data. Detta förväntas leda till nya innovativa tjänster utvecklade av intermediärer - tredjepartsutvecklare. För att stimulera sådana utvecklingsaktiviteter behöver de öppna datakällorna skapa värde för tredjepartsutvecklare. Det projekt, i vilken denna rapport är en slutredovisning, har tagit fram verktyg för att mäta tredjepartsutvecklares upplevda värde av Trafikverkets öppna data.Arbetet med att identifiera hur en organisation kan skapa värde med öppna datatjänster vägledde projektet till att undersöka existerande forskning och erfarenhet om hur värde skapas inom tjänstesektorn. Rapporten presenterar sex områden vilka skapar värde för tredjepartsutvecklare av Trafikverkets öppna datatjänster.DataformatDataupplösningFörädling av tjänsteinnehållSupport och kundbehovKundrelation och partnerskapÖppenhet och transparensProjektet genomförde djupintervjuer med tredjepartsutvecklare som visar på behov och synpunkter på hur Trafikverket kan skapa ett ökat värde med öppna datatjänster.
9.
Gudmundsson, Henrik, et al.
(författare)
The role of indicators in European Sustainable Transport Policy
2010
Ingår i: POINT. Policy Influence of Indicators : THEME SSH-2007-6.1.1. "Current Use of and Emerging Needs for Indicators in Policy". - : Danmarks Tekniske Universitet, DTU.
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
10.
Hedegaard Sørensen, Claus, et al.
(författare)
Contextualizing Policy : Understanding Implementation under Socio-technical Transitions
2020
Ingår i: International Journal of Public Administration. - : Taylor & Francis. - 0190-0692 .- 1532-4265. ; 43:12, s. 1055-1067
Tidskriftsartikel (refereegranskat) abstract
Over the past 40 years, implementation of public policy has been developed into a mature but heterogenous field of research. Despite much attention paid to the context in which implementation occurs, studies thus far has only to a limited extent been concerned with how major socio-technological transitions affect the conditions for implementing policy. As societies experience major socio-technological transitions that radically change our ways of living and working, these changes also affect the implementation process. But how? This paper explores how theories of socio-technological changes can be drawn upon to add layers of explanations to a canonized model of integrated implementation. Recent technological developments in the transport sector are applied to this discussion to illustrate the usefulness of the suggested layered approach. The paper concludes by suggesting how the integrated implementation model and implementation theory can be combined.
