1.
Lundälv, Jörgen, 1966
(author)
Personligt ansvar viktigt
2015
In: Arbetsterapeuten. Tidskrift för Sveriges arbetsterapeuter. ; :3, s. 38-39
Other publication (other academic/artistic) abstract
Jörgen Lundälv intervjuad i reportage. Reportaget är skrivet av journalisten Linda Swartz vid tid Arbetsterapeuten. Tidskrift för Sveriges arbetsterapeuter.
2.
Norén, Fredrik, 1984-
(author)
"Framtiden tillhör informatörerna” : samhällsinformationens formering i Sverige 1965–1975
2019
Doctoral thesis (other academic/artistic) abstract
This dissertation is about the formation of governmental information in Sweden during the period 1965 to 1975. During this period information related issues were high up on the political agenda, in Sweden and internationally. I argue that the period is of particular interest in order to understand the impact and development of governmental information in Sweden, even for our time. One overreaching research question has guided this study: What ideas and practices characterized how and why the state disseminated information to the public? The thesis uses four tensions to study the formation of governmental information in Sweden during the late 1960s and early 1970s: (1) information as a solution – information as a problem, (2) dissemination of information – control over information, (3) information through mass communication – information through interpersonal dialogue, and (4) governmental information – commercial information. These tensions draw theoretically from John Durham Peters’ notions of communication.The thesis uses strands from three research fields: PR-history, cultural histories of media, and digital humanities. The four papers use different theoretical perspectives in order to shed new light on of the formation of governmental information in Sweden. Adding to that, and to theoretically tie the papers together, the thesis presents an overarching network perspective with a special focus on conceptual history as a means to better understand how governmental information was discussed as well as practiced. Different methods are used to study the formation of governmental information. The latter is partly because of the political issue’s porous boundaries and fragmented-oriented character, and partly due to the lack of previous research with a problematizing and historical approach to governmental information in Sweden. The thesis combines qualitative and quantitative methods to study different aspects how the state communicated with the public.This dissertation presents new findings about the formation of governmental information during the period 1965 to 1975. One regards the different intersections of governmental information. It shows that the production and dissemination of information from agencies to citizens was far from “pure” governmental information, and rather entangled with various actors from industry, academy and civil society. A second finding concerns the language of governmental information. Here, the dissertation shows – through large-scale digital text methods – how the concept of “information” exploded in usages from the 1960s and onwards, and how “information” as a discursive element infiltrated a growing number of political topics from the same period and onwards. A third finding centers on the media of governmental information. One result shows how broadly academics and bureaucrats defined the concept of media in relation to the practice of governmental information. All kinds of media devices, and not only the traditional news media, were considered important for the purpose of disseminating information on large scale to the public. Lastly, this dissertation reveals governmental information as without guaranties. Overall it shows how information from state agencies to citizens was generated through various conflicting tensions that have to be addressed, but without any hope of finding a balance free from communication problems. These problems tend to reoccur in different settings through history, also visible today. This result should however not be regarded as a pessimistic standpoint, rather it calls for modesty in terms of communication in general, and governmental information in particular.
3.
4.
5.
Ljungberg, Jan, 1956
(author)
Sociala medier
2018
In: Digitalisering och styrning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144117447 ; , s. 295-314
Book chapter (peer-reviewed)
6.
Groglopo, Adrián, 1967
(author)
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
2017
In: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
Other publication (other academic/artistic) abstract
Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
7.
8.
Lundälv, Jörgen, Docent i trafikmedicin, 1966-, et al.
(author)
Rapport 1: Normkreativ krisberedskap : Ett forskningsprojekt med syftet att utveckla metoder som stärker allmänhetens beredskap inför och hantering av samhällskriser såsom pandemier
2021
Reports (other academic/artistic) abstract
Den här forskningsrapporten presenterar resultatet av en förstudie som genomförts inom ramen för projektet Normkreativ krisberedskap. Studien genomfördes under 2020–2021 med syftet att identifiera kommunikationsutmaningar under Covid-19-pandemin (och andra kriser) och inom vilka fält vi behöver utveckla ytterligare metoder för att kommunicera med invånarna för att få dem att ta till sig och agera utifrån krisinformationen. En tidigare genomförd pilotstudie visade på att det finns grupper i samhället som är svårare att nå ut till och kommunicera med, såsom ungdomar och unga vuxna samt personer med olika former av funktionsnedsättningar som är beroende av extra stöd och hjälp utifall en krissituation uppstår. För att uppnå en god krisberedskap är det viktigt att alla människor i ett samhälle är inkluderade och delaktiga och att kriskommunikation är utformad på ett sådant sätt att alla förstår hur den ska tolkas och förstår hur rekommendationer kan anpassas till deras livssituationer.
9.
Ekström, Ylva, 1971-, et al.
(author)
En studie om att leda digitala transformationer i komplexa verksamheter : Institutionella normer, fysiska rum och digitala verktyg
2021
Reports (other academic/artistic) abstract
Föreliggande rapport sammanfattar forskningsprojektet “Att leda digital transformation av fysiska rum” som genomförts av forskare vid Uppsala universitet i samverkan med tre partnerorganisationer: Uppsala stadsteater, Svenska Kyrkan, och en nordeuropeisk finanskoncern med huvudkontor i Sverige; projektet samfinansierades av Vinnova under åren 2019-2020. Projektets syfte var att utveckla kunskap om, och verktyg för förståelse av, hur det fysiska rummet och dess digitalisering påverkar interaktionen mellan aktörer bland annat med avseende på kommunikation, tillit och legitimitet. Projektet har genomförts som en komparativ studie av dessa tre tämligen skilda organisationer, som kommit olika långt i relation till digital transformation av deras respektive verksamheter. Forskarna har genomfört intervjuer och observationer på de tre partnerorganisationerna samt gemensamma och organisations-överskridande diskussioner och analyser vid ett flertal workshoppar, där såväl forskare som representanter från partnerorganisationerna deltagit. Rapporten presenterar resultat i form av beskrivningar av specifika situationer i respektive partnerorganisation med betoning på digitaliseringsprocesser med direkt inverkan på det fysiska rummet och de utmaningar som detta leder till. Vidare presenteras analyser och insikter i relation till utmaningarna som digitaliseringen kan ge upphov till och generella, normativa rekommendationer för att vägleda organisationer genom digitala transformationsprocesser. I analysen har framför allt institutionella logiker tillämpats som teoretiskt perspektiv. Studien påvisar betydelsen som de fysiska platserna (t.ex. kontor, scen) utgör för skilda verksamheter, och att användningen av digitala verktyg med syfte att eliminera användningen av fysiska platser kan ge upphov till oförutsedda konsekvenser.
10.
Öberg, Johanna
(author)
Deltagandets förutsättningar och digitala resursers påverkan : - ur ett elev- och lärarperspektiv
2024
Doctoral thesis (other academic/artistic) abstract
Denna avhandling undersöker potentialen hos digitala resurser för att stödja elevers deltagande i formella lärmiljöer. Forskningsfrågningar är inriktade på att förstå användarperspektiv, förhållningssätt och krav som är relevanta för att möjliggöra elevers deltagande i skolan. Fyra deltagandebaserade studier undersöker ur ett sociokulturellt perspektiv elevers och lärares syn på teknikförstärkt lärandes roll för att underlätta de betydande interaktioner som främjar deltagande i lärandemiljöer. Elever uttrycker brist på digitala resurser som aktivt stödjer deras deltagande, som till stor del utgår ifrån användandet i deras privatliv. De betonar behovet av ökad användning av digitala resurser i informationshantering, social interaktion och i utbytet med undervisningsinnehåll. Lärare betonar vikten av att kunna ge aktuell och snabb feedback till eleverna via digitala plattformar. Lärarna understryker behovet av att visualisera elevernas resonemang samt kunna sammanställa och ha uppdaterade resultat på både individ- och gruppnivå. Båda lärarna och eleverna identifierar potentialen hos digitala resurser för att öka elevernas deltagande. Det råder enighet om nödvändigheten av att utveckla flexibla digitala resurser som kan hantera informationsflöden och tillhandahålla gemensamma utrymmen för interaktion och samarbete. Resultat från studierna indikerar att lärare och elever har olika uppfattningar om hur mycket digitala resurser används för att stödja elevdeltagandet. Denna slutsats anses grundad i skillnaden mellan elevers och lärares perspektiv på innebörden av elevdeltagande, samt vilka förutsättningar av användningen av digitala resurser som det utgås ifrån (det hemmet erbjuder eller det skolan kan erbjuda). Det sociokulturella perspektivet betonar att lärande underlättas och stärks av ett meningsfullt socialt deltagande, vilket behöver relateras till den pågående utvecklingen av lärmiljöer i det snabbt föränderliga digitala landskapet. Avhandlingen presenterar principer för effektiv användning av teknik med fokus på tillgänglighet, anpassningsförmåga till individuella lärstilar och att stärka en gemensam känsla av bidrag och tillhörighet. Dessa principer, som härrör från lärarnas erfarenheter, tros stödja lärares pedagogiska praktiker i målet att öka elevernas deltagande i lärandeprocessen.
