| 1. |
- Bienkowska, Dzamila, 1978-, et al.
(author)
-
Brain circulation and flexible adjustment : labour mobility as a cluster advantage
- 2011
-
In: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography. - : Wiley-Blackwell. - 0435-3684 .- 1468-0467. ; 93:1, s. 21-39
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores the role of labour mobility as a potential cluster advantage. We review the theoretical arguments as for how and why labour mobility could enhance the dynamism and performance of clusters of similar and related firms. A combination of quantitative and qualitative data from two information and communication technology (ICT) clusters is used to answer two research questions: (1) What is the role of mobility enhancing (or restricting) institutions in clusters? (2) In what ways does labour mobility contribute to knowledge transfer within clusters? The two ICT clusters studied in the article generally seem to have higher levels of mobility, compared to the labour market at large. Although it is regarded as beneficial in theory, most cluster firms try to restrict mobility of workers since they fear the risk and costs of losing staff. Labour mobility is also rarely viewed as a viable way to increase the knowledge bases or contact networks of firms. However, when firms need to recruit the clustered labour markets seem to benefit them by facilitating the use of informal recruitment processes. By way of conclusion it is suggested that cluster firms might be under-investing in mobility and that innovative institutional solutions could help realize clusters’ mobility potential.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Johanna, 1978, et al.
(author)
-
User involvement in Swedish residential building projects : a stakeholder perspective
- 2015
-
In: Journal of Housing and the Built Environment. - Dordrecht, Netherlands : Springer Netherlands. - 1566-4910 .- 1573-7772. ; 30:2, s. 313-329
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- One factor influencing quality in the building industry is the ability of users, such as residents, to identify and express their requirements for the product, i.e. the residential building. However, the handling of communication with users in building projects has been insufficiently specified and studied. Drawing on a study of user involvement in building project design, production, and management, this paper examines user involvement in Swedish residential projects. To map current perceptions and approaches, building industry actors met in four focus groups. Group participants were asked to reflect on the definition of users, communication handling, how information from users is used, and challenges and opportunities in user involvement. Our initial emphasis was front-end activities, but focus group results revealed that user involvement was a continuous process extending from project initiation to evaluating the finished project as a basis for future projects. Discussions indicated confusion about who constituted users in various situations but, regardless of level of experience, focus group participants agreed on the importance and potential of user involvement and on the need for specific methods to acquire useful input.
|
|
| 3. |
- Hermelin, Brita, et al.
(author)
-
How green growth is adopted by local policy – a comparative study of ten second-rank cities in Sweden
- 2018
-
In: Scottish Geographical Journal. - : Informa UK Limited. - 1470-2541 .- 1751-665X. ; 134:3-4, s. 184-202
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The 1992 Rio Earth Summit represented a crucial point in time at which the key role of the local level for sustainable development was importantly endorsed. However, since this UN summit, ideals about how to design local sustainable development have changed significantly. This paper investigates how local policy in ten second-rank cities in Sweden has adopted decoupling arguments and endorsed green growth concepts established through international governance communities. Using content analysis of politically ratified steering documents in these cities, the main findings suggest that local strategising related to the policy goals of green growth is mainly related to energy efficiency. Derived from the decoupling argument, one factor behind shallow integration of green growth into municipal policy is that green growth could be considered a political and contested concept. The fact that there has been limited implementation of this framework across the investigated municipalities prompts reflections on how the results could be explained by institutional ‘match’ or ‘mismatch’ between local institutional environments for policy interventions and the green growth concepts promoted by international communities. The adoption of green growth concepts requires local authorities to broaden their commitment for interventions in interactions with industry and business.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fridolfsson, Charlotte, et al.
(author)
-
Faith and place : constructing Muslim identity in a secular Lutheran society
- 2013
-
In: Cultural Geographies. - : SAGE Publications (UK and US). - 1474-4740 .- 1477-0881. ; 20:3, s. 319-337
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Non-Christian immigrants coming to Sweden encounter a mainly secular society with a strong Lutheran heritage, as physically symbolized by the more than 3500 church towers scattered throughout the country, often in central locations in cities and villages. In this landscape dotted with Christian landmarks, there are few visible physical spaces linked to the identity of Muslim immigrants. The aim of this article is to analyse the religious and cultural significance that Muslim immigrants attach to the presence or absence of mosques in their neighbourhood. Drawing upon a conceptual framework that distinguishes between physical, mental and social space, the analysis focuses on the meaning of place and the identity attached to the mosques. The empirical basis for the study includes interviews with imams complemented by articles and other written materials published in newspapers and on the internet. In the concluding section, we return to and reflect upon our overarching question: the relationship between faith and place in a multi-religious, multi-ethnic society. As illustrated in the article, mosques not only function as internal markers of religious faith but also serve as arenas where links can be developed to Christian and secular parts of Swedish society. Thus, they are important in providing both bonding and bridging capital, thus making it possible to develop a Muslim identity in Sweden.
|
|
| 7. |
- Fridolfsson, Charlotte, et al.
(author)
-
Faith community works in Sweden
- 2013
-
In: Working faith. - Milton Kenyes : Paternoster Press. - 9781842277430 - 184227743X ; , s. -249
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Johansson, Madelaine, et al.
(author)
-
Hur möter östgötakommunerna klimatfrågan? : En kartläggning av risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det är inom lokalsamhället som klimatförändringarnas konsekvenser först kommer att göra sig gällande. Regionala klimatscenarier visar att dessa konsekvenser kommer att variera rumsligt, vilket skapar skilda utgångslägen i landets kommuner. Några av konsekvenserna kommer inte att bli synliga förrän pålång sikt och flera klimatparametrar behäftas fortfarande med så pass stor osäkerhet att det är svårt att bedöma hur de kommer att förändras i vårt land. Extrema väderhändelser får stor uppmärksamhet i media och skapar ett tryck på den kommunala förvaltningen, som ofta står där med frågan: Vad gör ni åt detta? De svenska kommunerna har genom sitt planmonopol och utpekade ansvar för riskhantering en viktig roll att spela inom klimatanpassningen. I aggregerade jämförelser som görs mellan länders anpassningsförmåga – hur väl rustade de är för att svara på klimatförändringarna och initiera åtgärder – så antas Sverige och övriga nordiska länder ha en relativt hög förmåga till anpassning. Å andra sidan visar erfarenheterna av de senaste årens extrema väderhändelser såsom översvämningar och stormar att det finns klara begränsningar i beredskap och robusthet ur ett klimatperspektiv. Vår utgångspunkt är att det behövs en djupare kunskap om de svenska kommunernas sårbarhet i bred mening, samt om de drivkrafter och utmaningar som påverkar kommunernas förmåga att hantera ett förändrat klimat genom att minska sin sårbarhet och öka sin robusthet. Kort uttryckt gäller det att skapa förutsättningar för att ”tänka efter före” eftersom ett proaktivt handlande ger såväl större frihetsgrader som ökad kostnadseffektivitet än ett mer avvaktande och reaktivt angreppssätt. I rapporten redovisas huvudsakligen resultatet av en kartläggning av hur samtliga 13 östgötakommuner ser på risker och sårbarhet inför samtida klimatvariationer, extrema väderhändelser och framtida klimatförändringar, pågående arbete (i form av kartläggningar, policy, strategier, åtgärder etc.), ansvars- och rollfördelning, organisation och samverkan samt reflektioner 0m drivkrafter och barriärer för sårbarhets- och anpassningsarbetet. Rapporten pekar också ut vägar framåt i form av tre förslag till fördjupade studier av risker, sårbarhet och anpassning i Östergötland: (i) klimatanpassningen och den lokala politiken, (ii) det goda samhället och klimatsårbarheten och (iii) att mäta/bedöma känslighet inför klimatförändringar. Rapporten innehåller även ett antal kapitel som syftar till att ge en fördjupad förståelse av centrala begrepp, bedömningstekniker och liknande, aktuellt kunskapsläge gällande sårbarhet och anpassning och – förhoppningsvis – en viss portion inspiration i det kommande arbetet med risker, sårbarhet och anpassning inför klimatvariationer och klimatförändringar. Bland annat diskuteras olika sätt att närma sig frågan om sårbarhet inför klimatförändringar med ett särskilt fokus på begreppen exponering, känslighet och anpassningsförmåga. Vi beskriver därefter kort risker och sårbarhet inför de framtida klimatförändringar som Sverige står inför, utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen. Vidare belyser vi hur klimatanpassning har vuxit fram på den politiska och administrativa agendan i Sverige samt ger exempel på hur några av landets kommuner idag arbetar med anpassningsfrågor samt – utifrån parallellt pågående fallstudier – erfarenheter av kritiska faktorer för förändring. Därefter presenteras klimatanpassningsportalens ”tio steg mot en anpassningsplan” följt av en redovisning av skillnader och likheter mellan fyra vanliga typer av bedömningar av klimatsårbarhet och klimatanpassning.
|
|
