| 1. |
- Forsell, Håkan, 1968-
(author)
-
Property, tenancy & urban growth in Stockholm & Berlin, 1860-1920
- 2006. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- The study explores the cultural and political meanings attributed to house property ownership in Berlin and Stockholm during the course of the modern city building process and urbanisation in the late 19th and the beginning of the 20th century. The purpose of the study is to contribute to the understanding of the economic practice, and how individuals and markets are embedded in social norms and political and legal structures, to sustain the dynamics of development. The study focuses the social, political and legal integration and activity of the house owners to master the changes of the real estate and housing market from the mid 19th century to the First World War. The investigation is divided into three parts. Part one analyses the local political development. In Berlin the house owners were guaranteed at least half of the seats in the City parliament from 1808 to 1918 according to a house owners’ privilege-clause. In Stockholm property owning was merely considered as an object of private means with no political privileges attached to it. During the 19th century, the house owners’ associations in both cities were strongholds for economic liberalism. But in Berlin a paternalistic and corporate logic also defined other official assignments that the house owners had to perform. In Stockholm on the other hand the house owners became subjected to the economic modernisation of the city governance. Part two considers the role of the house owners in the city building process. The house owners obtained an increasingly weaker economic position on the real estate market in relation to other actors, such as mortgage institutions, banks and land companies. The erection of large tenement-houses became the symbol of the irresponsible and profit-seeking small property-investor. The emergence of a social reform movement also meant that the economic order for housing was subjected to recurrent demands on state regulations and active political measures of the City administration to provide cheap land and dwellings for the working class. Part three analyses the rental market and how the relationship between landlords and tenants relatively late became subjected to social political legislation. Despite the reformation of the rent-laws in the early 20th century, the house owners, in their role as landlords, could safeguard their superiority to the tenants as the principle of freedom of contract remained largely untouched my the legislative authorities, at least until the domestic crises of the First World War. Private ownership was the cut-off point for eventually all institutional, legal and political adjustments in the early 20th century, and more definitely so during and after the war. The thesis analyses how the house owners in both cities had different preconditions to handle the changes of the social and economic order and the emergence of new political priorities.
|
|
| 2. |
- Holgersen, Ståle, 1980-, et al.
(author)
-
13 myter om bostadsfrågan
- 2016
-
Book (other academic/artistic)abstract
- I tretton kapitel utmanas rådande problemformuleringar om vad som utgör hindren för att skapa en mer tillgänglig bostadsmarknad och rimligare boendesituation åt alla. Är ökad marknadsekonomi lösningen på bostadsbristen? Måste vi sänka kvalitetskraven för att alla ska få tak över huvudet? Hur hänger bostadsfrågan och frågan om integration och segregation ihop? Är gentrifiering en naturlig förändring av staden? Rådande "sanningar" om fler avregleringar, lägre skatter och ökad marknadsfrihet har kommit att stå i vägen för nytänkande. Det behövs fler röster i debatten. 13 myter om bostadsfrågan ger alternativa tolkningar som kan föra in nya perspektiv på bostadskrisen. Boken ges ut av Förlag Dokument Press, med illustrationer av Sara Granér.
|
|
| 3. |
- Holgersen, Ståle, 1980-
(author)
-
Staden och kapitalet : Malmö i krisernas tid
- 2017
-
Book (peer-reviewed)abstract
- Städer förändras av kriser och vi lever i en krisernas tid. Ekonomisk och social turbulens i stor skala och globala miljö- och klimatproblem kommer att påverka städernas manöverutrymme på både kort och långt sikt. I Malmö fortsätter man emellertid bygga som om också framtiden kommer att handla om shopping, turism, kongresser och oupphörligt stigande bostadspriser. Den nyliberala agendan ligger kort sagt fast. Tanken är att man genom att attrahera entrepenörer och kapital ska få pengar att sippra ner genom inkomstskikten och gynna alla stadens invånare. Men i själva verket har arbetslöshet och fattigdom bara fortsatt växa i skuggan av skrytbyggena Turning Torso och Malmö Live.Ståle Holgersens Staden och kapitalet stiger ned i Malmös sociala och ekonomiska historia sedan mitten på artonhundratalet och närgranskar fenomen som tillväxt, segregation, polarisering och nyliberal politik i ett marxistiskt perspektiv. Vilken verklighet döljer sig under dessa? Och hur ekologiskt hållbar är egentligen staden trots alla vackra ord om hållbarhet? Boken gör ekonomisk teori lättillgänglig och tankeväckande och stadshistoria politiskt relevant. Men den pekar också framåt i det stora och det lilla och ställer den viktiga frågan hur våra städer bäst ska kunna hantera nuvarande och kommande kriser.
|
|
| 4. |
- Lundmark, Mats, 1957-, et al.
(author)
-
Bergslagen - en industriregion i upplösning?
- 2016
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Kan en gammal industriregion som Bergslagen kan byta inriktning när det gäller näringsliv och arbete, och är det möjligt att vända den negativa befolkningsutvecklingen? Vilka tecken på förnyelse och förändring i Bergslagens orter kan skönjas när det gäller företagande och sysselsättning, befolkningsunderlag och service? Kommer det överhuvudtaget att vara meningsfullt att tala om Bergslagen som sammanhängande region år 2050?Denna studie inom projektet Brytpunkt Bergslagen bygger på en statistisk analys av ett 30-tal utvalda orter i Bergslagen, varav ett tiotal ingår i Bergslagssatsningen – Kultur och Turism. Vi följer utvecklingen i dessa orter från tidigt 1990-tal fram till år 2008, och avsikten är att senare kunna följa upp utvecklingen när Bergslagssatsningen avslutas omkring 2017.Studien visar att företagandet ökar i betydelse, något som bryter mot tidigare bilder av Bergslagen. Kultur- och turismnäringarna växer i Bergslagsregionen, men de svarar för en liten del av sysselsättningen. Tillgången till olika former av service har förändrats. Antalet livsmedelsbutiker har minskat, liksom förskolor, grundskolor och sjukvårdsenheter. Samtidigt har antalet hotell och restauranger har ökat. Det är frestande att dra slutsatsen ”det går att allt bättre att besöka Bergslagen, men det går inte att stanna kvar”.
|
|
