| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Boström, Magnus, 1972-, et al.
(author)
-
IKEA and the Responsible Governance of Supply Chains : IKEA’s work on chemicals in textiles
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- This report focuses on IKEA’s management and communication surrounding sustainability in general and chemical risks specifically. IKEA’s work is analysed in relation to theoretical concepts around responsibility, supply chain, and governance . The report focuses on IKEA’s visions and organizational structures, its policy instruments to deal with chemical risks, supplier-relations and communication and learning. The study is based on previous scholarly literature, analyses of relevant documents, a field visit at a few of IKEA’s suppliers in southern India, as well as interviews with staff working at IKEA in Sweden. The report focuses on IKEA’s systems and processes for dealing with chemical risks, and not on the implementation of such measures in quantitative terms.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Forsell, Håkan, 1968-
(author)
-
Eminent domain and urban renewal : the ’takings clause’ as instrument of social planning in the case of East Baltimore development initiative
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The report focuses on the different usage pattern of urban property (land and buildings), and in what way city government cooperate and negotiate with property owners to mediate or agree upon new land use pattern to empower community and social resources.With regard to the revitalization project in East Baltimore, the study analyzes the theoretical problem of using “eminent domain” as a legal instrument to reclaim private property, not primarily for city-initiated development projects, but for private housing development and business projects.The report connects to ongoing scholarly debates about urban policy and social research dealing with regeneration and revitalization of blighted and abandoned central urban areas in West European cities.
|
|
| 7. |
- Gustavsson, Eva, 1956-, et al.
(author)
-
Social hållbarhet i stadsutveckling? : Uppföljning av tio projekt i svenska städer
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Boverket med flera myndigheter och organisationer har på senare tid starkt argumenterat för ökad satsning på åtgärder i syfte att stärka den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling. Delegationen för hållbara städer (DHS) ger under perioden 2009 - 2014 ekonomiskt stöd till 98 projekt som ska främja hållbar stadsutveckling. Rapporten redovisar ett uppdrag från Boverket att ”följa upp sociala effekter” i 7 investerings- och 3 planeringsprojekt. I studien undersöks hur man i dessa projekt närmat sig frågan om social hållbarhet.Föreställningen om ”social hållbarhet” är en vision och ett övergripande värde som kan preciseras i olika riktningar och med olika fokus, något som tydligt framgår av de tio projekt vi studerat. Social hållbarhet framstår här sammantaget som en positivt laddad etikett som klistras på ett brett spektrum av åtgärder. Med hjälp av en teoretiskt förankrad, men pragmatiskt konstruerad tankeram har vi stegvis närmat oss de aspekter projekten själva explicit förknippat med eller implicit verkar se som uttryck för social håll-barhet. Strategin finns beskriven i en tidigare rapport till Boverket (Gustavsson & Elan-der 2013b). Den rapporten utmynnar i en ”hållbarhetspyramid” med åtföljande frågor och förklarande resonemang som i urval har använts i den aktuella uppföljningen.Eftersom projekten avslutas först i och med utgången av 2014 är det inte möjligt att nu dra bestämda slutsatser om effekter och resultat. Dessutom pågår i projektområdena parallella och delvis sammanvävda processer som gör det svårt att urskilja vilket specifikt bidrag som kan härledas till ett visst projekt. Däremot finns ett överflöd av material som ger kunskap om mål, påbörjade och delvis genomförda åtgärder. Källmaterialet är i huvudsak begränsat till projektledningarnas bilder, berättelser och självvärderingar som de framgår av projektrapporter, enkätsvar och samtal på plats. Forskarnas roll har i huvudsak varit att observera och dokumentera vad som sker, men också att i samtal tillföra erfarenheter och reflektioner baserade på annan forskning om sociala perspektiv på stadsutveckling.Studien visar att projekten har en potential att efter projekttidens slut införlivas med långsiktig och samordnad planering och verksamhet i en etablerad struktur med kommuner och/eller bostadsföretag, ofta i samverkan med näringsliv och/eller aktörer i det civila samhället. I några projekt finns dock en oro för att de mervärden som utvunnits under projekttiden kan komma att ebba ut, därför att personella resurser som tillförts tack vare projektstödet inte får någon alternativ finansiering. Några garantier för en fortsättning på den verksamhet projekten initierat finns alltså inte.En uttalad tanke har varit att projekten ska fungera som ”goda exempel” för kommuner, bostadsföretag och andra relevanta aktörer. Studien visar att projekten genomgående varit bra på att exponera sig via kanaler för information och kommunikation såsom del-tagande i nätverk, hemsidor på internet, studiebesök, utställningar, projekttävlingar etc.I rapporten ges exempel på hur projekt gjort insatser för att skapa praktikplatser och jobb, att engagera barn, ungdomar och andra boende för gemenskap i sin stadsdel, att lära vuxna cykla, med flera åtgärder för social inkludering. Flera projekt har satsat på att skapa nya mötesplatser och stråk för cykling, promenader och kollektivtrafik med potential att bidra till integration mellan människor i olika delar av staden. Platsidentitet är ett tema som aktualiserats i flera projekt, där man både inåt och utåt vill skapa en mer positiv bild av tidigare stigmatiserade områden. I några fall har det varit ett sätt för en stadsledning att använda en viss stadsdel som varumärke för hela staden i nationella och internationella sammanhang. Ett genomgående tema har varit åtgärder för att genom olika former av dialog försöka skapa delaktighet och deltagande från boende och medborgare, bland annat genom kreativa komplement till traditionella planprocesser. Sammantaget ger studien bilden av ett myllrande projektliv vars bestående effekter påkallar nya, fördjupade studier om några år.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
