| 1. |
- Elander, Ingemar, 1942-, et al.
(author)
-
Faith-based engagement and place : Searching for a Swedish muslim identity
- 2013
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- In a recently published study of the political psychology of globalisation and Muslims in the West, the authors identify three ideal type strategies of identity formation among Muslim immigrants: retreatism, essentialism, and engagement. The authors themselves normatively argue in favour of the latter, suggesting that both majority and minority communities in society should strive to become “postnationalist, self-dialogical, and engaged in dialogue with a range of others. Activist, assertive, and agonistic rather than antagonistic”. They conclude that “Muslims are positioned to contribute toward new cosmopolitical potentialities for a renewed pluralistic global order” (Kinnvall and Nesbitt-Larking 2010). Starting with the notion that emotional geography “commonly concerns itself with the emotions that people feel for one another and, more extensively for places, for landscapes, for objects in landscapes and in specific situations” (Pile 2010: 15), we want to explore how Muslim immigrants arriving in Sweden emotionally and in action identify with and take part in social life at their place of arrival, i.e. their housing estate, their town/city and in their new country more generally. Focus will be on a few selected people, and a civic association, who openly refer to their Muslim identities as a faith-based driver in order to help their fellow immigrants to adapt to and identify themselves as members of their new habitat. Methodologically we will draw upon narratives told by Muslim immigrants, a recently established association of Muslim adult education, media articles, and observations done by ourselves. We will also, briefly, draw the attention to the “counter-emotional” islamophobian stance against Muslim immigrants in general as displayed in Swedish society. In conclusion we will reflect upon and critically discuss the challenges and potentialities of an emotionally engaged Muslim standpoint in front of a rather ignorant, partly even negative domestic population.
|
|
| 2. |
- Gustavsson, Eva, 1956-, et al.
(author)
-
Cocky and climate smart? : Climate change mitigation and place-branding in three Swedish towns
- 2012
-
In: Local Environment. - : Taylor & Francis. - 1354-9839 .- 1469-6711. ; 17:8, s. 769-782
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Sustainable development has emerged as a distinctive marker of place identity in addition to traditional markers such as buildings and spectacles. Climate change mitigation as a potential place brand, indicating sustainable development, is in focus of this article, comparing such efforts in three Swedish towns. Based on documentary studies and interviews, it demonstrates how one town has been successful in branding itself as “the Greenest City in Europe”, whereas mitigation efforts in two other towns are barely known outside the town halls. In the first case, a combination of material, symbolic, and institutional components has been decisive in establishing a brand with internal and external legitimacy. This case highlights the importance of a dedicated network of influential actors and a potent governance structure visualising the will of a town to make its climate mitigation efforts known. Despite similar material conditions, the two others come short on the symbolic and the institutional dimensions, although they may still have a potential for future success in terms of mitigation both in practice and as a marker of identity.
|
|
| 3. |
- Gustavsson, Eva, 1956-, et al.
(author)
-
Social hållbarhet i stadsutveckling? : Uppföljning av tio projekt i svenska städer
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Boverket med flera myndigheter och organisationer har på senare tid starkt argumenterat för ökad satsning på åtgärder i syfte att stärka den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling. Delegationen för hållbara städer (DHS) ger under perioden 2009 - 2014 ekonomiskt stöd till 98 projekt som ska främja hållbar stadsutveckling. Rapporten redovisar ett uppdrag från Boverket att ”följa upp sociala effekter” i 7 investerings- och 3 planeringsprojekt. I studien undersöks hur man i dessa projekt närmat sig frågan om social hållbarhet.Föreställningen om ”social hållbarhet” är en vision och ett övergripande värde som kan preciseras i olika riktningar och med olika fokus, något som tydligt framgår av de tio projekt vi studerat. Social hållbarhet framstår här sammantaget som en positivt laddad etikett som klistras på ett brett spektrum av åtgärder. Med hjälp av en teoretiskt förankrad, men pragmatiskt konstruerad tankeram har vi stegvis närmat oss de aspekter projekten själva explicit förknippat med eller implicit verkar se som uttryck för social håll-barhet. Strategin finns beskriven i en tidigare rapport till Boverket (Gustavsson & Elan-der 2013b). Den rapporten utmynnar i en ”hållbarhetspyramid” med åtföljande frågor och förklarande resonemang som i urval har använts i den aktuella uppföljningen.Eftersom projekten avslutas först i och med utgången av 2014 är det inte möjligt att nu dra bestämda slutsatser om effekter och resultat. Dessutom pågår i projektområdena parallella och delvis sammanvävda processer som gör det svårt att urskilja vilket specifikt bidrag som kan härledas till ett visst projekt. Däremot finns ett överflöd av material som ger kunskap om mål, påbörjade och delvis genomförda åtgärder. Källmaterialet är i huvudsak begränsat till projektledningarnas bilder, berättelser och självvärderingar som de framgår av projektrapporter, enkätsvar och samtal på plats. Forskarnas roll har i huvudsak varit att observera och dokumentera vad som sker, men också att i samtal tillföra erfarenheter och reflektioner baserade på annan forskning om sociala perspektiv på stadsutveckling.Studien visar att projekten har en potential att efter projekttidens slut införlivas med långsiktig och samordnad planering och verksamhet i en etablerad struktur med kommuner och/eller bostadsföretag, ofta i samverkan med näringsliv och/eller aktörer i det civila samhället. I några projekt finns dock en oro för att de mervärden som utvunnits under projekttiden kan komma att ebba ut, därför att personella resurser som tillförts tack vare projektstödet inte får någon alternativ finansiering. Några garantier för en fortsättning på den verksamhet projekten initierat finns alltså inte.En uttalad tanke har varit att projekten ska fungera som ”goda exempel” för kommuner, bostadsföretag och andra relevanta aktörer. Studien visar att projekten genomgående varit bra på att exponera sig via kanaler för information och kommunikation såsom del-tagande i nätverk, hemsidor på internet, studiebesök, utställningar, projekttävlingar etc.I rapporten ges exempel på hur projekt gjort insatser för att skapa praktikplatser och jobb, att engagera barn, ungdomar och andra boende för gemenskap i sin stadsdel, att lära vuxna cykla, med flera åtgärder för social inkludering. Flera projekt har satsat på att skapa nya mötesplatser och stråk för cykling, promenader och kollektivtrafik med potential att bidra till integration mellan människor i olika delar av staden. Platsidentitet är ett tema som aktualiserats i flera projekt, där man både inåt och utåt vill skapa en mer positiv bild av tidigare stigmatiserade områden. I några fall har det varit ett sätt för en stadsledning att använda en viss stadsdel som varumärke för hela staden i nationella och internationella sammanhang. Ett genomgående tema har varit åtgärder för att genom olika former av dialog försöka skapa delaktighet och deltagande från boende och medborgare, bland annat genom kreativa komplement till traditionella planprocesser. Sammantaget ger studien bilden av ett myllrande projektliv vars bestående effekter påkallar nya, fördjupade studier om några år.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eimermann, Marco, 1979-, et al.
(author)
-
Who Works in the North? : Challenges and Opportunities for Employment
- 2020. - 1
-
In: Dipping in to the North. - Basingstoke : Palgrave Macmillan. - 9789811566226 ; , s. 133-150
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Dipping in to the North explores how changing mobility and migration isaffecting the social, economic, cultural, and environmental characteristicsof sparsely populated areas of northern Sweden (and places like it). Itexamines who lives in, works in, and visits the north; how and why this haschanged over time; and what those changes mean for how the north mightdevelop in the future. The book draws upon deep expertise and knowledgefrom a range of social scientists, presenting valuable insights in anaccessible style for a broad audience.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Elander, Ingemar, 1942-, et al.
(author)
-
From policy community to issue networks : Implementing social sustainability in a Swedish urban development programme
- 2019
-
In: Environment and Planning C. - : Sage Publications. - 2399-6544 .- 2399-6552. ; 37:6, s. 1082-1101
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article a “sustainable urban development” programme in Sweden (Delegation for Sustainable Cities, 2008–2012) is analysed, with a particular focus on the social dimension, and in the light of a commonly held assumption of a general shift in politics over time “from government to governance”. However, on closer examination the programme comes out as something quite different. Taking “policy community” as our conceptual point of departure the article first portrays how post-war housing policy in Sweden was implemented jointly by a potent central government, strong local governments, public housing companies and major interest organisations. The Delegation for Sustainable Cities, on the other hand, was launched as “a national arena for sustainable urban development” with a multifaceted mission, including the production and dissemination of knowledge through best practice; the promotion of multi-actor dialogue and coordination; and the use and export of green technology. Implementation of the programme was delegated to a small number of projects in selected housing districts. In relation to the narrative “from government to governance”, the Delegation for Sustainable Cities rather indicates the opposite, i.e. government steering by a combination of structural non-intervention, rhetorical flair and selective fragmentation into project-bound issue networks. The sustainability discourse thus turned out to be a perfect umbrella for the fragmented implementation structure of the Delegation for Sustainable Cities programme. Instead of a tight, multi-level, national governance structure (policy community) we thus have a case of governing at some distance by a combination of what in recent literature have been labelled the Regulatory State and the Networked Polity.
|
|
| 8. |
- Elander, Ingemar, 1942-, et al.
(author)
-
Kommunen - klimataktör med stor potential
- 2010. - 1
-
In: Sverige i nytt klimat - våtvarm utmaning. - Stockholm : Formas. - 9789154060405 ; , s. 389-400
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
