| 1. |
- Berger, Sune, 1941-, et al.
(författare)
-
Känsla för plats och framtid
- 2009
-
Ingår i: Värmlänningarnas liv och hälsa 2008. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789185335947 ; , s. 31-37
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gottfridsson, Hans Olof
(författare)
-
Färdmedelsvalets komplexa förutsättningar : En studie av arbetspendling i småbarnshushåll med Kils kommun som exempel
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gottfridsson, H. O., 2007, Färdmedelsvalets komplexa förutsättningar – En studie av arbetspendling i småbarnshushåll med Kils kommun som exempel, (Complex conditions governing choice of transport – A study of parents of young children commuting to work from the municipality of Kil).Travel is a means through which people fulfil a variety of social and biological requirements. In turn, the purpose, destination and identity of the traveller set different requirements that different forms of transport have different opportunities of fulfilling.The purpose of this dissertation is to find out about the complex conditions that form the scope for action in the choice of transport, in this particular case for parents of young children when travelling to and from work. The dissertation emphasises the importance of studying the whole picture and of the interchange between the component parts in order to gain a better understanding of the conditions governing a commuter’s choice of transport.In the study a theoretical framework of reference is gradually established by mixing empiricism and theory. As a result, a number of factors significant for the transport selection process are identified. These factors include the composition and organisation of the household, transport system structures, local community structures and the resources and preferences of the commuter.Several methods were used during the collection of data. Data about commuters was collected via surveys and travel diaries. Traffic systems and associated structures were studied with the help of maps.Work requirements combined with local structures such as the location of the home, workplace and services, and how the household chooses to organise daily activities, place specific demands on the planning of the journey to and from work. Different transport systems meet these demands in varying degrees. The choice of transport is also determined by the commuter’s socio-economic situation, travel resources and how he or she, depending on motives, knowledge and habits finally perceives the alternatives available.The results confirm that car users and public transport users have different strategies when choosing transport. The results also indicate that there are commuters who declare the same grounds for their choice of transport, but who in practice conclude different consequences and choose different means of transport. The data also indicates clearly that among users of public transport there are major differences in journey times, number of stops, distance to bus stops and travel costs, and that commuters who use public transport are more complex as a group.
|
|
| 5. |
- Sandström, Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Näringslivsutveckling i en föränderlig värld : Globalisering och omställning i Värmland
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utgångspunkten för rapporten är två övergripande frågor: globaliseringen och klimatom- ställningen och hur dessa frågor påverkat näringslivsutvecklingen i Värmland. De fråge- ställningar som ligger till grund för studien är följande:Vilkaärdeavgörandefaktorersommedförenlyckadomställning,förvärmländska företag, till ett hållbart samhälle och en mer globaliserad omvärld?Hurbehandlasglobaliseringsfråganidestuderadevärmländskaföretagensstrategi- er, organisationsförändringar och vad det gäller anpassning av produktion och in- vesteringar?Hursersamspeletutmellanföretag,myndigheter,universitetochoffentligaorga- nisationer vad det gäller en lyckad anpassning till globaliseringens nya förutsätt- ningar?Vilken position har Värmland i pågående processer kring klimat- och energistrate- giskt arbete?Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på det värmländska näringslivets inriktning och konkurrenskraft. Därefter ges en översikt av innovationsteorier med särskilt fokus på ag- glomerationer, kluster och kreativa miljöer. En kritisk analys av tillförlitligheten hos klus- ter och klusterteorier genomförs med hjälp av ekonomisk och ekonomisk-geografisk forskning. Framväxten av värmländska kluster och regionala innovationssystem diskuteras därefter mot bakgrund av empiriska exempel.För att åskådliggöra globaliseringens effekter och det värmländska näringslivets an- passning och positionering till en hållbar samhällsutveckling har ett antal intervjuer ge- nomförts med företag, organisationer och myndigheter i Värmland. Intervjuerna visar att anpassningen till globaliseringen i det värmländska näringslivet är påtaglig och att inter- vjuade myndigheter och organisationer visar en tydlig öppenhet mot globaliserings- och hållbarhetsfrågor.Det lokala och regionala näringslivsarbetet i länet klargör att det finns uppenbara in- omregionala skillnader i förutsättningar för tillväxt. Det visar också att det är nödvändigt med ett samlat strategiarbete för att klara omställningsarbetet. Detta visar inte minst den senaste finanskrisen som slagit hårt, särskilt i vissa delar av länet. I rapporten visas med hjälp av statistiska data hur utvecklingen sett ut under den senaste tioårsperioden beträf- fande bland annat arbetsmarknad, ekonomisk utveckling och nyföretagande.På samma sätt ges i ett särskilt kapitel data för Värmland om olika indikatorer för en omställning mot en hållbar utveckling. Det värmländska arbetet med en energi- och kli- matstrategi visar en uppenbar vilja att arbeta för en omställning av det värmländska när- ingslivet. Strategin pekar på nödvändigheten av att minska beroendet av fossila bränslen och en övergång mot bioenergi och ökad energieffektivisering. Ett antal exempel ges på aktuella framtidsinriktade projekt och företag i länet.Avslutningsvis diskuteras hur samspelet mellan företag, myndigheter och organisationer ska kunna förbättras för att omställningen mot globalisering och hållbar utveckling ska kunna genomföras.Studiens resultat ger följande slutsatser:Samverkanmellanföretag,myndigheterochuniversitet,TripleHelix,underlät- tar omställning till globalisering och hållbar utvecklingDevärmländskaföretagenhargodanpassningsförmågaochäraktivaipågåen- de processer kring globalisering samt energi- och klimatstrategierDeintervjuadeföretagenpekarpåstyrkanmedplatsidentitetochlokalanätverk för att bli globalt konkurrenskraftigaKlusterföretagenskonkurrensförmågaiförhållandetillandraföretagärsvåratt påvisa
|
|
| 6. |
- Dahlgren, Bengt, et al.
(författare)
-
Krisen kom plötsligt : En värmländsk berättelse om den globala finanskrisen
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten handlar om den globala finanskrisens effekter på och hur den bemöttes i Värmland. Rapporten inleds med en besrkivning av stora strukturkriser. I rapporten lyfts också Arvika och Hagfors fram som lokala exempel på krisens genomslag och motkrafter.Ett viktigt budskap i rapporten är att det inte finns någon krisfri framtid. Ett tydligt intryck är också att krisen slog till plötsligt och överraskande. Det tydligaste tecknet på krisen var ett snabbt växande varsel i Arvika och västra Värmland under hösten 2008. I rapporten konstateras att de värmlänska företagen drabbades av krisen. Återhämtningen har dock kommit snabbt. En oro finns för en kvardröjande hög arbetslöshet inte minst för ungdomar.En viktig utgångspunkt för krisens motåtgärder handlade om kompetensutvecklingsinsatser. I rapporten exemplifieras sådana insatser i Värmland. Industriskolan framstår som ett lyckat och efterföljansvärt exempel.Krisen har också visat sig i ökade kostnader för kommunerna när det gäller det så kallade försörjningsstödet. Genom förstärkt statsbidrag till kommunerna kunde dock uppsägningar undvikas under krisåret 2009.I rapporten konstateras att krisen har lett till en önskan om öppnare regler och mer resurser till förfogande regionalt och lokalt. Krisen har också lett till diskussioner om strategiska frågor och viktiga utvecklingsdrag i det regionala och lokala perspektivet. Kriser påverkar framtiden även när de (till synes) är över.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
