| 1. |
- Andersson, Ida, 1982-
(författare)
-
Geographies of Place Branding : Researching through small and medium sized cities
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Place branding is commonly conceptualized with a focus on big cities, such as London, New York and Singapore, building from concepts and models from mainstream branding theory. In contrast to such conceptualizations, this thesis focuses on place branding in small and medium-sized cities. The present thesis aims to study place branding from a geographical perspective. It starts with debates theoretical and empirical understandings of place branding; what it is and how it is affecting the places where it is introduced. The thesis develops and argues for a perspective of territoriality and relationality to place branding discussing concepts, methods and empirical approaches to carry out place branding research using geographical perspectives. Empirically, this thesis focuses on in-depth studies of place branding in small and medium-sized cities in Sweden. By analyzing the development of place branding over the course of time, nuances and aspects of both territorial and relational origin emerge, situating place branding practices within a wider spatial contextualization. Four individual papers are presented, which taken together contribute to the aim of the thesis. Paper 1 introduces the place branding research field in geography and how it has developed; Paper 2 investigates the phenomena of flagship buildings located in small cities and towns; Paper 3 discusses the relationship between policy tourism and place branding; and Paper 4 analyzes how local environmental policies are affected by green place branding. The thesis demonstrates the complex and continuously interchangeable spatial structures and place contexts that create and re-produce the geographies of place branding. Here, research models and methodological examples are presented to illustrate how place branding can be studied from a geographical perspective and thus improve theoretical understandings of place branding.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Ida, 1982-, et al.
(författare)
-
Om regional samverkan för hållbara persontransporter
- 2019
-
Ingår i: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggandet. - Boxholm : Linnefors förlag. - 9789188651082 ; , s. 157-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sambandet mellan persontransporter och de globala utsläppen av växthusgaser är väldokumenterat (IEA, 2014; Sims et al, 2014). I Sverige bidrar transportsektorn, och här framförallt personbilstrafik, till en tredjedel av den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2017). På samma gång anses transportsektorn, och här särskilt kollektivtrafiken, ha stor potential att bidra till att minska den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Banister, 2011b; Hultén et al, 2018; Paulsson et al, 2017; Paulsson, 2018). Detta har motiverat att internationella och nationella politiskt uppsatta mål riktar sig mot att begränsa transportsektorns klimateffekter. På den globala nivån är Parisavtalets målsättning om minskade utsläpp för att begränsa klimatförändringens effekter av stor vikt. Genom de så kallade stadmiljöavtalen, som är ett nationellt program i Sverige sedan 2015, kan kommuner och regioner söka medel för att införa åtgärder som ska leda till "energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser" (Statens författningssamling, 2015). Här är åtgärder för kollektivtrafik ett betonat område. I det här kapitlet är utmaningen om miljömässigt hållbar utveckling för och genom kollektivtrafik den centrala utgångspunkten, samtidigt som detta behöver diskuteras som en del av hållbar utveckling i ett bredare perspektiv. En integrerad syn på hållbar utveckling är en av grundstenarna för de Globala målen antagna av FNs medlemsländer 2015. Mål om hållbara transporter omfattas av de Globala målen, som exempelvis mål 11 i Agenda 2030 vilket handlar om hållbara städer och samhällen (Globala målen och Agenda 2030). Här betonas att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå social hållbarhet och att utveckla ett "transportsystem för alla" (delmål 11.2). Det övergripande ansvaret för att planera för kollektivtrafik i Sverige ligger på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM). Dessa är dock beroende av att samverka med en rad olika aktörer för att kollektivtrafikplaneringen ska kunna utföras, vilket omfattar kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper, handelsföreningar (Paulsson et al, 2018), branschorganisationer, olika myndigheter och angränsande regioner. Den statliga regleringen för regional kollektivtrafikplanering tilldelar RKM en roll som kan liknas vid "processledare" för kollektivtrafiken och som omfattar att organisera för samverkan. Flertalet RKM har som mål att öka kollektivtrafikens andel av de persontransporter som sker. Detta är en utmanande uppgift utifrån den kraftiga tillväxten av den totala mängden personresor. Sett till utvecklingen sedan 1950 har denna ökning i mycket hög grad skett genom ökning av resor på väg varav personbilsresor dominerar. Från 1990-talet kan man dock se en viss andelsökning av personresor med järnväg (Andersson & Eriksson 2017). Ökad pendling till arbetet eller för utbildning är en viktig faktor som driver ökningen av personresor. Det sker över allt längre avstånd (Lindkvist Scholten, 2019) och ofta över kommungränser och regiongränser, något som ställer krav på samordning mellan kommuner och regioner. Detta är bakgrunden till att vi i det här kapitlet riktar ett intresse mot hur samverkan sker mellan dessa olika geografiska nivåer.
|
|
| 5. |
- Hedberg, Charlotta, et al.
(författare)
-
Transnational spaces "from above" : the role of Institutions in promoting highly skilled labour migration from India to Sweden
- 2014
-
Ingår i: Tijdschrift voor economische en sociale geografie. - : Wiley-Blackwell. - 0040-747X .- 1467-9663. ; 105:5, s. 511-525
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The global network economy involves intensive interactions and flows between places. In this paper, we define a theoretical framework of labour migration in the global economy in which we propose the importance of transnational spaces 'from above' and how formal organisations develop networks for migration processes. This theoretical framework is employed on an empirical study that investigates the increasing flows of highly-skilled labour migration from India to Sweden within the ICT-sector. The paper illustrates how transformations and acting in formal institutions in the political and private sectors have a strong impact on the transnational migration of highly-skilled labour. By integrating theories from migration studies, institutional theory and economic geography the theoretical framework has been able to conceptualise factors that are less visible in migration studies 'from below'. Thereby this paper contributes to a more multi-sided understanding of transnational migration processes.
|
|
| 6. |
- Hermelin, Brita, et al.
(författare)
-
How green growth is adopted by local policy – a comparative study of ten second-rank cities in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Scottish Geographical Journal. - : Informa UK Limited. - 1470-2541 .- 1751-665X. ; 134:3-4, s. 184-202
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The 1992 Rio Earth Summit represented a crucial point in time at which the key role of the local level for sustainable development was importantly endorsed. However, since this UN summit, ideals about how to design local sustainable development have changed significantly. This paper investigates how local policy in ten second-rank cities in Sweden has adopted decoupling arguments and endorsed green growth concepts established through international governance communities. Using content analysis of politically ratified steering documents in these cities, the main findings suggest that local strategising related to the policy goals of green growth is mainly related to energy efficiency. Derived from the decoupling argument, one factor behind shallow integration of green growth into municipal policy is that green growth could be considered a political and contested concept. The fact that there has been limited implementation of this framework across the investigated municipalities prompts reflections on how the results could be explained by institutional ‘match’ or ‘mismatch’ between local institutional environments for policy interventions and the green growth concepts promoted by international communities. The adoption of green growth concepts requires local authorities to broaden their commitment for interventions in interactions with industry and business.
|
|
| 7. |
- Hermelin, Brita, 1960-, et al.
(författare)
-
The making of the gourmet restaurateur – masculine ideology, identity and performance
- 2017
-
Ingår i: NORMA International Journal for Masculinity Studies. - : Informa UK Limited. - 1890-2138 .- 1890-2146. ; 12:1, s. 48-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In recent decades, there has been growing interest in renowned gourmet restaurants, and increased awareness about how food is prepared, presented and served. A small and select group of chefs have thereby gained prestigious positions and high-profile images as restaurateurs. Most of these restaurateurs are men. The research question this article sets out to study is: How is the identity and ideology of masculinity imbued into the subjectivity and representations of gourmet restaurateurs? The selection of data sources means that our geographical focus is on Stockholm, Sweden’s main urban region. The methodological approach of this article to employ empirical material from interviews and media articles reveals how this masculine discourse is attained through a particular interplay of subjects (the chefs and entrepreneurs) and representations (the media). The focus of this article has included a quite exclusive category of a few restaurants and restaurateurs, which may have implications on the findings pointing to a homogenous profile of the ideals of the gourmet chefs. The results point out that the micro-spaces of gourmet restaurants’ kitchens and dining rooms can be understood as nurseries for ‘nostalgic and conservative masculinities’.
|
|
| 8. |
- Hermelin, Brita, et al.
(författare)
-
Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling : exemplet Mjölby
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift är en delrapport inom ett forskningsprojekt som har titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”. Inom projektet genomförs fallstudier i Sverige, Norge och England. Här presenteras ett av dessa fall, nämligen Mjölby kommun i Östergötlands län. Det empiriska underlaget för rapporten består av olika dokument framställda genom kommunen, artiklar från media, statistiska källor samt 18 intervjuer med politiker, tjänstemän och representanter för företagen i Mjölby. Följande forskningsfråga har formulerats: Hur sker interaktion och samarbeten mellan kommunen och företag för resursutveckling som bidrar till lokal ekonomisk hållbarhet?Mjölby kommun tillhör Östergötlands län och har knappt 26 500 invånare år 2014. Sett till den storleksmässiga positionen bland alla Sveriges 290 kommuner är Mjölby nummer 94 med ett befolkningsantal under medel (som är drygt 33 000 år 2013) och över medianen (som är drygt 15 000 år 2013). Från 1970 till 2014 har befolkningen i Mjölby ökat med 1 855 personer. Befolkningsutvecklingen har varit ojämn över perioden och framförallt 1990-talets senare hälft innebar påtaglig befolkningsminskning. De negativa befolkningstalen innebar en period med sämre framtidstro. Sedan 2006 har tillväxten varit sammanhängande och stabil och det är något som bidragit till stärkt självbild.Antalet sysselsatta i Mjölby (förvärvsarbetande dagbefolkning) var år 2013 knappt 12 000 personer. Nettoförändringen under mätperioden 1990 till 2013 vad gäller förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen motsvarar en ökning med 271 sysselsatta (2 procent). I Mjölby finns det tre stora privata arbetsgivare och samtliga dessa är familjeägda företag. Toyota är den största med omkring 1 850 anställda. Här sker produktion av lagertruckar. Väderstad-Verken är Mjölbys andra största privata arbetsgivare med säte i Väderstad. Här sker tillverkning av jordbruksmaskiner. Den tredje största privata arbetsgivaren i Mjölby efter Toyota och Väderstad-Verken är Runsvengruppen. Familjeföretaget Runsvengruppen har idag omkring 1 800 anställda. De som är anställda i bolagets detaljhandelsverksamhet – Runsvengruppen Aktiebolag – finns vid varuhusen ÖoB och är därmed utspridda över hela landet. Partihandelsverksamheten inom koncernen har ökat till 230 sysselsatta år 2013 och enligt de uppgifter vi har haft tillgång till, är denna sysselsättning koncentrerad till kontoret i Skänninge som är en tätort i Mjölby kommun.Diskussionen i denna rapport om samverkan och interaktion mellan kommun och stora företag är strukturerad efter tre teman; nätverk, ortsutveckling och utbildning. Med nätverk åsyftas kontakter och relationer som formellt eller informellt hanterar samarbeten mellan kommun och företag. Vårt andra tema; ortsutveckling innefattar mobilisering av resurser för fysisk infrastruktur, transport och kommunikation, bostäder, mark och lokaler, samt för utveckling av anläggningar och service för fritid och nöjen. Hit hör även mer mjuka frågor om attraktivitet. Slutligen har vi valt att fokusera på utbildning. Inom utbildningstemat ingår kompetensutveckling som är en nyckelfaktor för utvecklingsmöjligheter; detta gäller både för företag och för individer.I rapportens slutsatser lyfter vi fram följande fyra faktorer som vi bedömer har stor inverkan på hur samverkan mellan företag och kommun sker i Mjölby kommun.Storföretagen i Mjölby har inte funnits här så länge och de är lokaliserade på olika orter.Näringslivet i Mjölby har en stor mångfald.Mjölby kommun ”går bra” med befolkningstillväxt och sysselsättningstillväxt.Mjölby är tätt integrerat med det växande Linköping.Mjölby kommun och de stora företagen har olika kontakter och som har inverkan på lokal utveckling. Samverkan sker dels för långsiktiga processer och inom utbildning och dels för tidsspecifika projekt som kan beröra lokala anläggningar och infrastruktur. Företagen stödjer den lokala tillgången till service och fritidsaktiviteter för sina anställda genom sponsoraktiviteter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
