| 1. |
- Dymitrow, Mirek, et al.
(författare)
-
Rural-urban blurring and the subjectivity within
- 2016
-
Ingår i: Rural Landscapes. - : Stockholm University Press. - 2002-0104. ; 3:1, s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Realizing that a changing society is in constant need of redefinition, the rural-urban distinction is especially important to look systematically into. One reason is that although the outdatedness of the rural-urban dichotomy is widely acknowledged, it is still largely sustained, not least in ‘rural’ and ‘urban’ development endeavors, which are often conducted separately. Such practice may seem questionable in the face of the progressive blurring of these concepts, which makes them increasingly subjective. Acknowledging the continued need for categorization on the one hand and admitting to its flawed nature on the other, we submit there is a pressing need to capture the changing logic of rural-urban subjectivity in order to better handle it in practice. By combining humanistic and materiality-based perspectives, we discuss the concepts of ‘rural’ and ‘urban’ with emphasis on perception and experiential space as one possible way forward. In that vein, we also tentatively explore the potential of the concept of ‘landscape’ to serve as a bridge between physical and subject-centered tenets of rural-urban awareness. We argue it could become a useful conceptual tool for creating context from the divergent theoretical currents in regard to how rural-urban should be understood today.
|
|
| 2. |
- Stenseke, Marie, 1963
(författare)
-
On sustainability concepts and how they resonate with tourism and recreation in coastal areas
- 2017
-
Ingår i: Oral presentation at the 9th International Congress on Coastal and Marine Tourism (CMT), Gothenburg, June 13-16..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The quest for sustainability has urged a search for appropriate concepts and frameworks that can serve to better understand and approach the complex challenges for humanity. One of the major global environmental problems identified is the loss of species as well as of ecosystem functions of significant importance to humans. Here, one central conceptual issue is how humans relate to the non-human environment. In this paper I will elaborate on how some frequently used concepts resonates with tourism and recreation, departuring from the the ongoing work in UNs biodiversity platform. Biodiversity and the contribution’s to people it provides, including opportunities for physically and psychologically beneficial activities related to recreation, leisure and tourism, are being depleted at unprecedented rates. The Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) was established in 2012 under the auspices of United Nations, as a response to global concerns and initiatives taken during the last decades. The mission of IPBES is to strengthen the science-policy interface for biodiversity and ecosystem services for the conservation and sustainable use of biodiversity, long-term human well-being and sustainable development. The core work of IPBES is to deliver thematic, global and regional assessments, including not only the state of affairs but also drivers and policy options for harnessing the situation. In this endeavour, touristic and recreational activities are encompassed both as causing losses as well as being part of the solutions. In IPBES, some concepts brought to the fore are: ecosystem services, social-ecological systems and sustainable use of biodiversity. For all three of them, the issue of tourism and recreation show certain specificities and it is not evident if and how these ways of relating to the physical surrounding fits the construction of the concepts. As for ‘ecosystem services’ there has been a significant critique of the categorisation from scholars in social sciences and humanities, specifically highlighting the problems with the ‘cultural ecosystem services’ to which tourism and recreation is sorted. Considering ‘social-ecological systems’, the concept does not sit well with the mobile dimension of the contemporary society, for which tourism and recreation is one expression. When it comes to ‘sustainable use of biodiversity’, it can be noted that tourism and recreation does not really fit the often used dichotomy preservation – use, since it carries features of both. It can also be noted that while tourism and recreation might be devastating to species and habitats e.g. through exploitation of shallow waters with constructions like marinas, it also presents opportunities for sustainable alternatives, eg. by redirecting from large-scale fishery to sea safaris and less intensive leisure fishing opening for other kinds of businesses. On conclusion is that in striving to find sustainable solutions, there is a need to continuously sharpen the conceptual tools.
|
|
| 3. |
-
Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap.
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- »Vistelser i naturen handlar inte i första hand om trädslagsblandning, fiskevatten, naturreservat och fjälltoppar – de utgör bara arenan. Vistelser i naturen handlar om människor!« Friluftsliv är en central del av det svenska upplevelselandskapet. Nästan 90 % av svenska folket vistas ute i naturen ganska eller mycket ofta. Med denna bok fördjupas friluftslivets förutsättningar och framtid med hjälp av resonemang om vad friluftsliv är och en uppsjö av intervjuer med tillfrågade friluftsutövare. Författarna undersöker bland annat rådande friluftstrender och barns möten med naturen, vilket väcker följdfrågor om friluftslivets roll för en hållbar utveckling. Boken beskriver hur våra liv förhåller sig till naturen såväl i ett vardagligt som ett mer akademiskt sammanhang. Vad innebär till exempel friluftsliv för förvaltning, ekonomi, naturturism och tätorternas människor? Antologin är en bearbetning av slutrapporten från forskningsprogrammet ”Friluftsliv i förändring” som pågick åren 2006–2013. De många vinklarna som presenteras över ämnet fördjupas av bokens 21 författare och friluftskännare som med en bredd tar sig an detta viktiga ämne som de flesta har ett förhållande till. Boken kompletteras dessutom med många natursköna illustrationer.
|
|
| 4. |
-
Unraveling the logics of landscape
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Despite conceptual oscillations through times, the concept of landscape remains highly subjective, whereupon unraveling its 'logics' opens up to a plurality of interpretations. Accordingly, by focusing on the interconnections present in the non-haphazard production of landscape, this publication elaborates on how the rural landscape is valued, monitored, changed, harbored, used and misused, be it through actions, representations or metaphors. This book covers a broad range of topics, with contributions from scholars from more than 30 countries.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bladh, Gabriel, 1959-, et al.
(författare)
-
Friluftsliv och naturvård - En komplicerad relation
- 2013
-
Ingår i: Friluftsliv i förändring. Resultat från ett forskningsprogram, Slutrapport. Naturvårdsverket Rapport 6547. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789162065478 ; , s. 229-250
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 9789173316323 ; , s. 13-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Head, Lesley, et al.
(författare)
-
Humanvetenskapen står för djup och förståelse
- 2014
-
Ingår i: Hela vetenskapen! 15 forskare om integrerad forskning. Red: Eva Mineur och Birgitta Myrman. - Stockholm : Vetenskapsrådet och Svenska Unescorådet. - 9789173072458 ; , s. 26-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvalitativ humanvetenskaplig forskning är en oumbärlig del i integrerad forskning kring hållbar utveckling och klimatförändringar för att förstå normer och praktik, motsägelser och paradoxer i människors miljörelationer. Då miljöforskning fokuserar på kulturella aspekter tillförs djup och nya perspektiv öppnas som breddar lösningshorisonten. Kvalitativ humanvetenskaplig forskning är en grundläggande förutsättning för att förstå relationen människa – miljö och ett forskningsfält som måste värderas på sina egna villkor.
|
|
| 9. |
- Stenseke, Marie, 1963, et al.
(författare)
-
Framtidens friluftsliv – vilken kunskap behövs?
- 2014
-
Ingår i: Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 9789173316323 ; , s. 260-271
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
|
|
