| 1. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Den statsfria staden - framtidsstaden
- 2016
-
Ingår i: Den postpolitiska staden. - Sandered : Recito. - 9789175179049 ; , s. 14-51
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Polis Redux
- 2016
-
Ingår i: Den postpolitiska staden. ; , s. 170-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Tesfahuney, Mekonnen, et al.
(författare)
-
Inledning: Quo vadis polis?
- 2016
-
Ingår i: Den postpolitiska staden. ; , s. 8-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Topologies of tourism enclaves
- 2019
-
Ingår i: Tourism Geographies. - : Routledge. - 1461-6688 .- 1470-1340. ; 21:5, s. 864-880
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research on tourism enclaves has relied mainly on topographical understandings of the phenomenon. The focus has been on the ontic, that which is or exists instead of the relational qualities or properties of tourism enclaves. Topographical conceptions thus tend to simplify enclavic processes and attributes that are much more complex than meets the eye. In this article, we make the case for topological understandings of tourism enclaves, based on a relational ontology, as a complement. We thereby strive to offer more nuanced conceptions of tourism enclaves. We depart from Agamben's political ontology to illustrate our claim. Seen topologically, tourism enclaves are not simply spaces marked-off from the norm, but rather constituents of the norm. Tourism enclaves need to be theorized as 'prototypes' or 'laboratories' of new subjectivities (ways of being, relating, and experiencing the world). The tourist thus emerges as a model figure of biopolitics in the contemporary, the norm rather than the exception. The tourist is not that which is abandoned by the sovereign in the manner of Agamben, but rather a free exilant, a subject that self-willingly chooses abandonment. We deploy topological concepts, like Agamben's the ban, the camp, and state of exception. Such a conception, we argue, widens the ontological register or horizon of tourism theory.
|
|
| 6. |
- Stjernborg, Vanessa, et al.
(författare)
-
Everyday Life Mobilities of Older Persons - A Case Study of Ageing in a Suburban Landscape in Sweden
- 2015
-
Ingår i: Mobilities. - : Informa UK Limited. - 1745-0101 .- 1745-011X. ; 10:3, s. 383-401
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper describes the changing everyday life mobility of an older couple living in a suburb in Sweden. The methods used are longitudinal interviews and time-geographical diaries. The results show a pronounced dependence on car use. Representations of suburbia - as places of freedom, independence and mobility enabled by private cars - devolve into a harsh reality, i.e. disabling lock-in effects for people gradually losing locomotion, and experiencing diminishing mobility capital and social intercourse. From a time-geographical perspective, capability constraints unfold in the form of time-demanding basic needs and limited access to different modes of transport due to deteriorating health and location of residence. Increased neighbourhood barriers and authority constraints also imply restricted access to different spaces and reduced control over one's life situation.
|
|
| 7. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Theorizing the Earth
- 2013
-
Ingår i: What is Theory?. - Copenhagen : Liber. - 9788763002509 ; , s. 258-282
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Tesfahuney, Mekonnen, 1957-, et al.
(författare)
-
Bortom förorten
- 2018. - 1
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 223-227
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Nilsson, Mats, et al.
(författare)
-
What space for female subjectivity in the post-secular?
- 2019
-
Ingår i: Theory, Culture and Society. Explorations in Critical Social Science. - : Sage Publications. - 0263-2764 .- 1460-3616. ; 36:7-8, s. 173-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article heeds previous calls for revitalized feminist accounts of gender and religion. Having identified post-secular female pilgrimages as practices that actuate a 'third space', we claim that it is a space that cannot be adequately theorized from within secular feminist perspectives and attendant conceptions of subjectivity, agency and autonomy. Nor do perspectives from religious studies and its conceptions of piety as expressions of subjectivity, agency and autonomy do justice to the spatialities and subjectivities of post-secular female pilgrims. The article aligns itself with the budding field of critical feminist studies of post-secularism. We argue that, in general, both the protagonists and the detractors of post-secularism fail to recognize feminist theorizations of religion, the post-secular debate in feminist studies, and the place and role of women in the emergence of the post-secular. Whence, our neologism post-sexularism.
|
|
| 10. |
-
Den postpolitiska staden
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den postpolitiska staden är ett bidrag till kartläggningen av nutida urbaniseringsprocessersom sätter idéen om ekonomisk tillväxt i främsta rummet och (om)skapar staden som en tillväxtens och ackumulationens maskin. Borta är tiden då staden utgjorde det gemensammas rum och angelägenhet, i en sådan utsträckning att det inte längre går att relatera bak till den politiska idén om polis. In träder den nya staden, postpolis, en organisationsprincip helt baserad på en idé om ekonomisk tillväxt för tillväxtens egen skull, där politiken är underordnad ekonomiska imperativ, med tilltagande klassmässiga, rumsliga och etniska klyftor som följd. I den postpolitiska staden villkoras rätten till staden med omfattande övervakning och kontroll. Den postpolitiska staden formas och ordnas med säkerhetslogiker och det militära som förebild. Boken är den första som på svenska introducerar den politiska filosofin om postpolitik och postdemokrati, och berör dagens urbana geografiska, sociala, politiska och ekonomiska nuläge.
|
|
