| 1. |
- Webster, Natasha A., 1978-, et al.
(författare)
-
Thinking through digital mediations and spatialities of platform based work : A roundtable reflection
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper is a unique roundtable discussion between geographers to explore, contextualizeand problematize the role of geography in the gig economy. It brings together eight researchersfrom across Europe all working with qualitative methods and studying the gig economy. Basedon reflections and commentaries regarding the spatialities and temporalities in and of the gigeconomy, we offer an innovative approach to exploring complicated factors in an emerging andrapidly growing field. We highlight the multiple layers of geography in physical and digitalspaces and the, sometimes blurry, interactions between these. We also show howtemporalities shape the geographies of the gig economy. This paper contributes to developing,deepening and advancing theoretical challenges in understanding the gig economy. It alsobrings these challenges into an accessible, yet thorough publication that can be used inteaching about the gig economy and digital geography. We provide a pedagogical tool tosupport university teachers in using this document in their courses.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Återbruk och byggnadsvård. Cirkulering av delar och detaljer från äldre byggnader : Rapport. Curating the City Publication Series
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur går cirkulering av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer till? Vad kommer de ifrån och vart tar de vägen? Hur återbrukas de? I denna rapport behandlas återbruk inom den svenska byggnadsvården. En diskussion om urban materialitet och staden som kulturarv samt om den specifika kontext som cirkulering på bebyggelsenivå ingår i, sätter in dessa frågor i ett större sammanhang. Här kartläggs vilka aktörer som är involverade, såväl hantverkare som akademiker, och vilka idéer och visioner som driver dem. Vidare undersöks när och var butiker nischade mot byggnadsvård växte fram. Rapporten bidrar till ny kunskap om byggnadsvårdsfältets framväxt och verksamhet, och hur detta är relaterad till de senaste decenniernas stadsomvandling.
|
|
| 4. |
- Antonson, Hans, et al.
(författare)
-
Kulturhistoriska värden i ett förändrat klimat. Hot, risker och hanteringkopplat till vägar och banor
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Klimatförändringar utgör en bred palett av risker för kulturmiljö och landskap,inklusive de kulturhistoriska lämningar som har en nära eller direkt kopplingtill transportinfrastruktur. I detta projekt tittade vi på ett antal av dessa riskeri syfte att hjälpa Trafikverket att utveckla tjänster för bättre förutsägelse ochhantering av riskerna i anslutning till vägar och banor. Forskningen inleddesgenom en översikt av befintliga offentliga publikationer om klimatförändringenshot, risker, metoder, anpassningsåtgärder och kulturmiljö. Detta följdesav en undersökning av upplevelsen av dessa frågor bland offentligt anställdaexperter som medverkar i planeringen. Geografiska informationssystem (GIS)användes för att identifiera kulturhistoriska lämningar som är klimatologisktriskutsatta sig i riskzonen för tre undersökningsområden, följt av fältbesökför att bedöma tillförlitligheten i GIS-resultaten. Analysen visade att en enkelGIS-analys kan vara till hjälp för att identifiera riskutsatta platser, men ocksåatt fältarbete kan medverka till att identifiera ytterligare risker men också problemmed noggrannheten i underliggande datamaterial. Projektet tillhandahållerockså grundläggande statistik om i vilken utsträckning olika typer avkulturhistoriska lämningar på nationell nivå riskerar att hotas enligt nuvarandeklimatförändringsmodeller. Projektet genomförde också fallstudier av 1) vägsaltetsrisker för milstolpar och andra arkeologiska företeelser i anslutning tillvägar, och 2) de historiska kartornas potential att användas för att identifierariskutsatta områden vid framtida klimatförändringar. Slutligen diskuteras konsekvensernaav dessa resultat för prioriteringar av klimatanpassningsaktivitetersamt presenterar förslag på metoder och modeller för att identifiera transportinfrastrukturenskulturmiljöer som är hotas av klimatförändringar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Berghauser Pont, Meta, 1972, et al.
(författare)
-
Förtätning av stationsnära områden för god tillgänglighet. Utveckling av en analys - och utvärderingsmetod
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns en vilja att förtäta i närheten av stationer för att öka användningen av kollektivtrafik och därmed minska klimatpåverkan kopplad till transpor- ter. Förtätning bidrar bland annat till att skapa levande stationssamhällen, med blandade funktioner, god tillgäng- lighet och miljöer som är trygga och vistelsevänliga där olika grupper och behov möts. Potentialerna är många men så även utmaningarna. Förtätning av stationsnära områden kan också leda till oönskade konsekven- ser för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Den här rap- porten kan förhoppningsvis ge ökad förståelse för förtätning i relation till regional tillgänglighet samt för positiva och negativa konsekvenser av förtätning i stationsnära områden. Den kan också skapa insikter om hur olika alternativ för utveckling av stations- nära områden kan värderas utifrån Agenda 2030, särskilt Mål 11: Hållbara städer och samhällen. Rapporten är framtagen inom projektet Urbana stationssamhäll- en – förtätning av stationsnära områden för god tillgänglighet (2020–2022) som finansierats av Trafikverket och bedrivits i sam- verkan mellan Urban Futures vid GMV (projektägare), Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, Gö- teborgsregionen (GR), Samhällsplanering vid Högskolan Dalarna och Samhällsplanering och miljö vid KTH.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Birgier, Debora Pricila, 1982, et al.
(författare)
-
Stayers and Movers: A study on emigration from Sweden 1990-2014
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A standard proposition in the migration literature is that emigrants are not drawn randomly from their source population, but rather compose a self-selected group in terms of labour market characteristics. Such self-selection refers to observed characteristics, such as education, work experience, or occupation, as well as unobserved characteristics. However, due to data limitations, most previous studies on selectivity have analysed immigrants’ characteristics at destinations rather than using data from their source countries. This paper assesses emigrants’ selectivity patterns by following the full-risk population of natives over a long period of time (over 20 years). It also includes an innovative measure of selectivity on unobserved characteristics—namely, high school performance—as a proxy for individual motivation and cognitive abilities, and it compares it to the widely used measure of income residuals. We use Swedish register data and assess the probabilities of leaving Sweden between 1990 and 2014 among men and women born in Sweden between 1972 and 1977. The findings suggest that emigrants are positively self-selected in terms of their observed characteristics, whereas selectivity patterns in terms of unobserved characteristics are more complex. When we assess unobservable characteristics using high school grades as a proxy, emigrants are found to be positively self-selected, while when using income residuals, we find that the effect is U-shaped. Individuals leaving to non-Nordic countries are also found to be more positively self-selected than those heading to neighbouring countries. We discuss these findings and their implications in light of economic and sociological theories.
|
|
| 10. |
|
|
