| 1. |
- Alkvist, Lars-Erik
(författare)
-
Max Weber och kroppens sociologi
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is about the social body in sociology, represented by the classical sociologist Max Weber. Traditional sociology has not taken the body into account. The body has been considered to belong to the realm of the natural sciences. Sociology has seen the body merely as an instrument or a tool for social action. The mind/body dichotomy, homo duplex, prevails in sociology. The purpose of this investigation is to show that Weber does not totally neglect the social body. I claim that the body is “absent but present” in Weber’s texts. The above-mentioned view that the body is ignored by sociology must, in other words, be modified. I claim that Weber’s texts imply a conception, although rudimentary, of the social body. This conception co-exists, however, with Weber’s tendency to see the body as a natural object. This is in accordance with the general picture of the way sociology treats the body. To examine the question of the social body I turn to philosophy. I believe that some philosophers have been interested in viewing the body as a social rather than a natural object. Plato, René Descartes, Friedrich Nietzsche, Immanuel Kant and finally Maurice Merleau-Ponty have all tried to come to terms with the relationship between the mind and the body. The above-mentioned philosophers, with the exception of Kant, are all therefore concerned with the body as more than simply a biological organism. They try to reconcile the dualistic difference between body and mind. They are, however, mainly concerned with finding a philosophical answer to how mankind can attain knowledge about the object. They are concerned with epistemology and ontology. Sociology, on the other hand, is more concrete and its corresponding concepts are “subject” and “structure”. Sociology fills these concepts with a more non-epistemological and ontological content. He has been described as a subjective sociologist or a micro sociologist, but I claim that this does not give the whole picture. Weber also sees individual intentions and purposes as determined by objective and structural constraints. I divide the works of Weber into two parts. I have named the subjectivist approach “the empowered individual”. Here Weber works at the level of the individual subject. He focuses on the subject’s own experience. The ethically shaped, and therefore systematically self-controlled, body becomes a vehicle for being in the world. The body is subjected to the governing ascetic ethic. The feelings and desires of the body become rationalised into a method and a system. In this way a far-reaching rational discipline is created, a so called “ethical conduct of life is created”. In the writings of Weber the “conduct in life” is described by the concept “habitus”. However, Weber is classical in the sense that he considers habitus as a mental attitude. Other works by Weber include a discussion of the constraining structural surroundings, but Weber prefers to use the concept “life orders” rather than “structures”. Weber describes a number of different life orders which he says form the specific cultural habits adopted by individuals in society.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Danielsson, Erna, 1954-, et al.
(författare)
-
Sociologiska perspektiv på coronakrisen : Fyra sociologer om samhällets reaktion på covid-19
- 2020
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Annelöv : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 57:1, s. 67-76
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sociologisk Forskning bad fyra sociologer i Sverige att svara på några korta frågor om coronapandemin och vårt samhälles hantering av den.Deras tidigare forskning har på olika sätt berört olika frågor såsom socialmedicin och medicinsk kunskapsproduktion, sociala nätverks betydelse för smittspridning, samhällets hantering av kriser och risker, genusaspekter av samhällskriser samt dynamiken mellan expertis, politiker och medborgare i beslutsfattande och debatter kring frågor där expertkunskap är centralt. Utifrån svaren på frågorna redigerade tidskriftens redaktörer en sammanhängande text, som de fyra forskarna sedan kunde ändra och göra tillägg i. Resultatet är en gemensam text som påminner om ett samtal. Den slutliga texten färdigställdes den 8 april 2020 .De fyra medverkande forskarna är Erna Danielsson, docent i sociologi vid Mittuni-versitetet och föreståndare för Risk and Crisis Research Centre (RCR), som forskar om samhällets krishantering vid såväl vardagskriser som större händelser och specifikt genus och krishantering; Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som genomförde sitt postdoktorprojekt på dåvarande Smittskyddsinstitutet tillsammans med nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell och i dag bedriver forskning om hur människors kontaktnätverk påverkar spridningsdynamik; Shai Mulinari, docent i sociologi vid Lunds universitet, som bedriver forskning om medicinsk kunskapsproduktion, läkemedelsindustrin, epidemiologi och folkhälsa; samt Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskat om miljörelaterade risker och kriser samt om hur demokrati och deltagande förstås i anslutning till expertfrågor.
|
|
| 4. |
- Edlund, Jonas, et al.
(författare)
-
Att bedriva sociologisk forskning i en tid av byråkratiserad etikprövning
- 2022
-
Ingår i: Sociologisk Forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 2002-066X .- 0038-0342. ; 58:4, s. 455-466
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige är ett få länder i världen som reglerar forskningsetik i lag. Men vad händer när en enhetlig lagstiftning inte har hänsyn till olika forskningsdiscipliners särart, och forskningsetiken formaliseras i ämnesövergripande förordningar? Den formella process som etikprövning av forskning har utvecklats till kan innebära en utmaning för möjligheten att bedriva sociologisk forskning, både vad gäller anpassning till en byråkratisk diskurs och i kontakten med respondenter.Det här samtalet baseras på ett seminariesamtal som organiserades av sociologiämnet på Södertörns högskola den 17 november 2021, där Jonas Edlund, professor i sociologi vid Umeå universitet, Sara Eldén docent och lektor i sociologi vid Lunds universitet och David Wästerfors, professor i sociologi vid Lunds universitet deltog. En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, var moderator.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hylmö, Anders, et al.
(författare)
-
The world is not a field : An interview with Michèle Lamont
- 2019
-
Ingår i: Sociologisk Forskning. - Lund : Sveriges Sociologförbund. - 2002-066X .- 0038-0342. ; 56:2, s. 167-179
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this interview, Michèle Lamont discusses her intellectual trajectory in relation to other sociologists and research fields. The starting point is her relationship to Bourdieu’s field theory in 1980s Paris. She describes how her empirically grounded work developed as a critique of Bourdieu’s oeuvre yet draws heavily on it. A common thread in her work is a focus on social and symbolic boundaries and their relation to evaluation and pluralism, which she has extended from her early studies of class boundaries to empirical and theoretical work, ranging from more general cultural processes of inequality and stigmatization, to knowledge production and evaluation in academia. The importance of cumulative work in sociology and the value of a plurality of criteria of worth across different domains emerge as two central themes in the interview. Finally, Lamont reflects on the current status of the sociology discipline and its role in the public sphere. The interview took place in Lund on 7 March 2018, where Lamont was invited keynote speaker at the Sociologidagarna 2018 conference.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
