| 1. |
- Flisbäck, Marita, 1973-, et al.
(författare)
-
Livspolitik och existentiell mening i ett alternativsamhälle på landsbygden : Exemplet Uddebo
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln handlar om den betydelse existentiell mening har för utvecklingen av ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart alternativsamhälle på landsbygden. I artikeln analyseras 15 individers berättelser om konkreta praktiker och gemensamma insatser i formandet av en existentiellt meningsfull vardag på en plats med cirkulär ekonomi, självförsörjning och arbetskritiska attityder. Analysen inramas av ett existenssociologiskt perspektiv och Becks tanke om ”frihetens barn”, som i en andra modernitet försöker att ta vara på de möjligheter som kan uppstå i ett samhälle som i övrigt mest erbjuder risker och osäkerhet. Genom att utveckla ett ”livspolitiskt” förhållningssätt, bortom konsumtionssamhällets överflöd och arbetssamhällets plikter, vill intervjupersonerna både uppnå ett meningsfullt liv i nuet och bygga ett hållbart lokalsamhälle där resurser tillvaratas för kommande generationer. Målet är att till skillnad från upplevelsen av meningslöshet i det kapitalistiska arbetssamhället skapa existentiell mening på en plats där de kan bestämma över sin egen tid och finna kollektiva lösningar på individuella problem. Strävan efter att etablera ett sådant postkapitalistiskt samhälle medför dock även dilemman och interna konflikter kring organiserings- och finansieringsmöjligheter.
|
|
| 2. |
- Johansson, Jonas, et al.
(författare)
-
Fritidshemspersonals tal om barns fysiska aktivitet – samhällelig påverkan och möjliga implikationer
- 2023
-
Ingår i: Education & Learning. - Falun : Dalarna University. - 2001-4554. ; 17:1, s. 45-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to shed light on how teachers’ talk about children’s physical activity in school-age educare can be seen as part of comprehensive social discourses concerning education and physical activity. Focus-group interviews with a discourse-analytic approach have been carried out with staff from two municipal school-age educare in Sweden. The transcriptions was analyzed with inspiration from critical discourse analyze which is the theoretical standpoint. In the result the discourses of risk, shortage, activity, complement and joy of movement are the most prominent. In analysis these discourses are seen as inter-discursively influenced by the public health discourse wherein concepts as activity rate, discipline, joy of movement and organization are central. These discourses, concepts and possible implications for school-age educare are discussed. It is also argued that a social pedagogical discourse of care with focus on children’s relation making and conflict management seems to be manifest within Swedish school-age educare.
|
|
| 3. |
- Flisbäck, Marita, 1973-
(författare)
-
Från generell bild till individuellt ansikte : att hantera oförståelse och stereotypt bemötande i fyra lågstatusyrken
- 2010
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 47:1, s. 29-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- From general images to individual features: managing lack of understanding and stereotypes in four low-status occupationsIndividuals shape an image of themselves and their surroundings in relation to how they assume that others regard them. In these situations occupation is essential. Categorizations, valuations and rewards associated with occupations are among the most fundamental instruments used for domination in the social world. Hence it is interesting to study how groups and individuals who experience low occupational status manage their social positions. This article, based upon interviews with workers in food industry, waitresses/waiters, storesmen and dustmen, analyzes how the interviewees handle low respect, here expressed as lack of understanding and stereotyping. Three different positions are distinguished, arguing that one of them implies a stronger identification with the occupation than do the other two, which to a greater extent agree with stereotyped images. In the first position, the workers disagree with stereotypes of low-status jobs as apathetic, heavy or simple, and assert that their occupation has specific values such as self-development, qualifications or advantage to society. In the second position, low recognition is avoided through little identification with the occupation. The interviewees separate themselves and who they are from their jobs, and find it ridiculous to speak about it in terms of self-development or qualifications when so many are able to do the job. In the third position, the interviewees emphasize that their own place of work is less heavy than the job in general. Through the third strategy their particular tasks are seen as exceptional and their identification with the occupation is local rather than embedded in a wider occupational identity.
|
|
