| 1. |
- Polanska, Dominika V., 1980-, et al.
(författare)
-
Bortträngning pågår : Renovering som kulturellt trauma
- 2018
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 55:2-3, s. 415-439
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Displacement in the making. Renoviction as cultural traumaBased on interviews with tenants in an area facing eviction following forced renovation, this study presents an analysis of the reactions and forms of resistance that arise among residents in the early phase of a renovation process. The concepts of cultural trauma, resistance and action repertoires are used in the analysis to understand the processes that residents in renovation areas have to face and how their collective self-image and strategies for action change during these. We argue that the exceptionally high trust in Sweden, based on the Swedish welfare state and housing policy, results in traumatic experiences among tenants when facing forced renovation. In this study, we respond to questions about how traumatic experiences are expressed, what causes are identified by the tenants, and what forms of resistance emerge among tenants who face costly renovations. We hereby demonstrate how the experienced cultural trauma can be transformed into individual and collective resistance actions.
|
|
| 2. |
- Berg, Martin, 1977-, et al.
(författare)
-
Digital sociologi : Att undervisa i sociologi under en pandemi
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:4, s. 467-482
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi bad fyra sociologikollegor, verksamma vid olika svenska lärosäten, att svara på några frågor utifrån sina erfarenheter som lärare, utbildningssamordnare och forskare. I texten reflekterar de medverkande över sina undervisningserfarenheter. De förhåller sig till specifika kurser, exempelvis en masterskurs om befintliga och framtida medieteknologiers sociala, ekonomiska, kulturella samt tekniska uttryck och förutsättningar (Martin Berg) eller kurser i utbildningssociologi och vid lärarutbildningarna(Ida Lidegran). I Ulrika Schmauchs och Glenn Sjöstrands fall knyts reflektionernaäven till mer allmänna erfarenheter av undervisning på olika kurser, på olika program och vid olika fakulteter. Zhanna Kravchenko i Sociologisk Forsknings redaktion anordnade och modererade samtalet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Forsberg, Håkan, 1981-
(författare)
-
Valet av utbildning på gymnasiemarknaden i socialt tillbakasatta områden
- 2018
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 55:1, s. 23-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- School Choice in Ethnically and Socioeconomically Heterogeneous Residential AreasThis article explores how young peoples' strategies when choosing upper secondary education are marked by the segregation and marketization of education. Research is limited to five municipalities in southern Stockholm that are characterized by ethnically and socioeconomically heterogeneous residential areas. It is argued that the school choice of all pupils at upper secondary level in this region constitutes a socio-geographical space in which the school market is embedded and operates. This space is explored by means of specific multiple correspondence analyses (specific MCA). Using individual census data on all students in the designated municipalities from 2008, the differences between 4 421 pupils are investigated as regards their parents' education, income, occupation, services, and national origin, as well as the pupils' academic merits from comprehensive school. The analysis reveals that, despite a "free" school choice and substantial geographical mobility, pupils' choices are heavily restricted by local social and demographic conditions, not the least those connected to their acquired and inherited assets.
|
|
| 7. |
- Iversen, Clara, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
En människa bland andra? : Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:1-2, s. 53-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines how older people make sense of their situation in calls to a helpline a few months into the Covid-19 pandemic. By drawing on the sociology of everyday life to analyse callers’ various understandings of the crisis, the article nuances current knowledge about older people’s situation. The thematic analysis shows that the callers make sense of the crisis linked to social relations on a personal, anonymous, and abstract level. The callers’ responses to challenges to their everyday routines – adjustment or critical evaluation – are connected to different approaches to trust: basic trust in a shared social reality with someone or regulating trust in a set of norms independent from that other. Whereas the calls demonstrate very few positive adjustments in personal relations, they show that anonymous and abstract relations serve as important resources for both maintaining and re-evaluating everyday life during a crisis. Although older people’s lack of secure personal relations during the pandemic points to vulnerability, their resourcefulness is apparent in their active engagement in important anonymous and abstract relations.
|
|
| 8. |
- Willander, Erika, 1978-
(författare)
-
Mellan sekulära och religiösa förväntningar : Civilreligion på individnivå i Sverige
- 2018
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Lund : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 55:1, s. 53-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article responds to recent calls for reconsidering the concept ‘civil religion’ to advance the understanding of how both religious and secular authorities shape individuals’ attitudes towards the religious. ‘Civil religion’ is defined as set of religious symbols and practices that can be studied at an individual level. The analysis utilized representative survey data collected in 2016–2017 in Sweden. Four basic forms of ‘civil religion’ were identified and justified in relation to expectations held by both religious and secular authorities in Sweden over time. The analysis showed that the identified forms of ‘civil religion’ differ in terms of social class, gender and age. The results are taken to raise further research questions about relationships between high socioeconomic status and criticism of religion and about low socioeconomic status and adherence to religious minorities in Sweden. In addition, it is stipulated that a civil religion approach to religious attitudes might shed new light on questions concerning contemporary covenants and shared ideas about the religious.
|
|
| 9. |
- Palm, Fredrik, 1973-, et al.
(författare)
-
Sociologik : Tio essäer om socialitet och tänkande
- 2011. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Det sociala" tillhör de begrepp som samhällsvetenskapen utgår från men sällan känner något behov av att förklara. Ofta är socialiteten den samhällsvetenskapliga praktikens utgångspunkt och mål, men dess innebörd kan inte fastställas utan att överskrida gränserna till t.ex. filosofi, historia och religion. Kanske är avsaknaden av en kontinuerlig reflektion över det socialas innebörd rent av ett försvar av det samhällsvetenskapliga fältet. I denna bok diskuterar tio samhällsvetare och humanister det socialas betydelse från Immanuel Kant till Slavoj Zizek. Det handlar om tio sätt att tänka kring det sociala, om tio sociologiker. Detta skulle kunna tolkas som att det sociala är det objekt bokens olika bidrag behandlar ur respektive perspektiv. Men det kan också ges en snävare tolkning. Det verkliga objektet för undersökningarna blir då själva relationen mellan det sociala och vetandet. Med detta synsätt kan det sociala inte uppfattas som ett neutralt eller autonomt faktum utanför tänkandet. Snarare blir socialiteten något som framträder först i vetandets konkreta gränsdragningar och skillnadsskapanden. Denna bok är ett mångbottnat bidrag till diskussionen om vad samhället är och om möjligheterna att förändra det. Medverkande författare: Christian Abrahamsson, Magnus Fiskesjö, Maria Johansen, Per Magnus Johansson, Vessela Misheva, Gunnar Olsson, Fredrik Palm, Olli Pyyhtinen, Anders Ramsay och Sverre Wide
|
|
| 10. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Stuprör, hängrännor och rännkrokar : Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk 2013-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten handlar om:Det är en utvärdering av ett pilotprojekt med fem kommuner som drivits av Socialstyrelsen 2012-2014. Socialtjänsten i de fem kommunerna har i projektet beskrivit och prövat olika former samordning mellan enheter för med vuxna och barn för att upptäcka och ge adekvat stöd ur ett familjeperspektiv. I rapporten beskrivs hinder och framgångsfaktorer i var och en av de medverkande kommunerna men också sammantaget.De viktigaste resultaten:Alla fem kommuner har fullföljt projektet och har en fortsatt ambition att fortsätta utvecklingsarbetet. De har kommit olika långt i sina ambitioner. De i implementeringsteori beskrivna hindren förekommer även i detta projekt. Det har gällt exempelvis brister i kommuniceringen av projektet nedåt och uppåt i organisationen, hög arbetsbelastning, personalomsättning och brister i ledningsstöd. Att enheterna är lokaliserade på olika ställen eller organiserade i olika förvaltningar är andra hinder. Tre förhållanden som identifierats som hindrande eller försvårande av ett samordnat arbetssätt kan sammankopplats med lagstiftning och organisationsformer. Utredning och insats går inte alltid i fas med varandra tidsmässigt på vuxenheten och enheten för barn och unga. Enligt socialtjänstlagen ska en barnutredning vara slutförd inom fyra månader och en förhandbedömning ska vara gjord inom 14 dagar (SOL 11:2). Sådana tidsgränser formuleras inte för vuxenärenden. Barnutredningen kan avslutas utan insats med hänvisning till att det finns en fungerande förälder. Vuxenutredningen likaså om den vuxne saknar motivation att göra något åt sitt missbruk. Någon uppföljning av vad detta innebär för barnen sker inte om barnutredningen avslutats. Slutligen diskuteras resultatet utifrån en vedertagen metafor. De flesta kommuner i Sverige har en specialiserad organisation. I en sådan organisation flyter barnärendena i ett stuprör och vuxenärenden i ett annat. Utöver metaforen stuprör införs här metaforerna hängrännor och rännkrokar. Hängrännor behövs för att möjliggöra ett helhetsperspektiv på familjen, i hängrännorna blandas ärendena. Rännkrokar slutligen ses som strukturerna i organisationen som underlättar de blandade ärendeflödena. De samordningsmodeller som kommunerna prövat kan liknas vid försök att montera upp hängrännor. Kommunerna kan använda utvärderingen som inspiration för att själva implementera familjeorienterat arbetssätt och samordnade insatser till familjer med missbruksproblematik. Socialstyrelsen planerar utge ett kunskapsstöd för ett sådant arbete bl.a. med stöd av resultaten av rapporten.
|
|
