| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Axelson, Tomas, Docent religionssociologi, 1960-, et al.
(författare)
-
Religions – a Janus-Faced Phenomenon in Local Politics : A Swedish Interreligious council and Participants’ Views on Religions as a Possible Asset for Societal Cohesion in the Local Community
- 2020
-
Ingår i: Interreligious Studies and Intercultural Theology. - : Equinox Publishing. - 2397-3471 .- 2397-348X. ; 4:2, s. 224-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Religions can facilitate cohesion, belonging and feelings of safety or can underpin tensions, separatism or terrorism. This has led local, national and international policymakers to use inter-religious councils to overcome local conflicts by facilitating dialogue. Sweden has a growing number of inter-religious councils around the country. This article focuses on the inter-religious council in Midtown. The aim is (1) to describe how politicians, civil servants and religious leaders as participants in the council express their expectations on the Midtown inter-religious council, and (2) to analyse these accounts in the light of ongoing research and European examples of inter-religious dialogue. Data have been collected via interviews and participant observation, and analysed through two critical lenses, one focusing on social cohesion, the other on fears of militant religious extremism. Results show that members of the Midtown council view religions as constituting possible obstacles but mainly as an important asset in a process of developing a cohesive society.
|
|
| 5. |
- Korsell, Lars, et al.
(författare)
-
Allmänhetens syn på våldsbejakande extremism : En balans mellan sociala, ekonomiska och polisiära åtgärder
- 2020
-
Ingår i: Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 0029-1528 .- 2446-3051. ; 3, s. 197-216
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The so-called Swedish model of trust is characterised by strong public support for the idea of an individual-based and extensive welfare state, well-developed state individualism, high levels of social trust, widespread appreciation of the judiciary, openness, tolerance, and a free and independent press. Today, Swedish society faces several challenges. Will the Swedish model of trust be eroded or is it relatively resilient to stress?A Novus survey from 2019 found that a total of 74 percent of the Swedish population were very or quite worried about Islamic extremism, 66 percent very or quite worried about right-wing extremism and 46 percent very or quite worried about left-wing extremism. Other surveys show that the public is also concerned about the deterioration of the welfare state, social gaps, the increased number of refugees to Sweden and xenophobia. Moreover, the Novus survey shows that 65 percent believe that violence-promoting extremism will increase in Sweden in the coming ten-year period. 22 percent indicate that they have become suspicious of people they have encountered in everyday situations and 15 percent have avoided large crowds, e.g. shopping malls, pedestrian areas and subways.When asked which measures are good for increasing security in society, common answers were to reduce social exclusion, increase camera surveillance in public places and provide more information on democratic principles and values. These answers indicate that Swedish public opinion has a relatively balanced view of public measures against violent extremism, which is consistent with the Swedish model of trust. In general, the public does not propose the implementation of overly excessive measures against violent extremism. However, given continued public concern over the development of violent extremism, the long term stability of the Swedish model of trust remains in question.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Puranen, Bi, et al.
(författare)
-
DN Debatt. ”Coronakrisen mer oroande för dem som går till jobbet”
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm : Bonnier. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN debatt 17/5.Bi Puranen, Tomas Axelson och Jonas Stier: Stora skillnader mellan de som arbetar som vanligt och de som arbetar hemifrån.Bland annat är de som arbetar som vanligt mer oroade över att Sverige skadas av coronakrisen och anser i högre grad att vi själva bör lösa vårt eget lands problem.
|
|
| 10. |
- Stier, Jonas, et al.
(författare)
-
Från ax till limpa : forskning i framgångsrik samverkan
- 2020
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 97:4, s. 659-667
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Agenda 2030-arbetet framhålls alltmer vikten av samarbeten mellan forskning, högre utbildning och samhällsaktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor. Vilka faktorer bidrar till framgångsrik samverkan mellan forskare i högre utbildning och samhällsaktörer från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor och hur skapas ett gemensamt definierat engagemang för ett visst samhällsproblem? Samt hur går det till när tillit byggs, kommunikationen fungerar och en ömsesidighet etableras? Erfarenheterna som beskrivs hämtas från Högskolan Dalarnas centrumbildning Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna IKUD och fyra års arbete med 20-talet samverkansprojekt under perioden 2016 – 2020. Genom en djupdykning i tre konkreta samverkansprojekt kan följande slutsats dras. Framgångsrik forskning i samverkan förutsätter en projektkedja som bygger på ett ömsesidigt engagemang, en tydlighet i identifierandet av olika roller från olika men överlappande utgångspunkter, skillnader i institutionella mål, incitament och motiv i respektive organisation samt att en kontaktyta etableras mellan individer som på kort tid hittar beröringspunkter och en personlig tillit till varandra som givande samarbetspartners. Dessutom lyfts en mer övergripande samhällsvision fram som bärs av båda parter och som förkroppsligas av lika delar person och organisation. För ett lyckat samarbete identifieras här en djupare delad övertygelse om projektens vidare betydelse, d.v.s gemensamma åtaganden och ett gemensamt arbete utifrån övertygelsen att projekten fyller en kunskapsfunktion som bidrar det ’det allmänna bästa’ och byggandet av ett bättre samhälle, ofta uttryckligen formulerat i ett engagemang för social hållbarhet.
|
|
