| 1. |
- Lindén, Anna-Lisa, et al.
(författare)
-
Comparing Nations - Perceptions of Global Risk and Environmental Concern
- 1999
-
Ingår i: Social Processes and the Environment. - 9172670029 ; , s. 11-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The intention of this chapter is neither a pure methodological nor a theoretical discussion, but instead, an empirical analysis which aims to understand variations in perceptions of global risks and environmental concern in a number of countries. The discussion, however, relies on methodological as well as theoretical perspectives concerning the shortcomings and pitfalls one encounters in comparing empirical results from different nations.
|
|
| 2. |
- Lindén, Anna-Lisa, et al.
(författare)
-
Environment and Behaviour in a Swedish Metropolitan Area
- 1997
-
Ingår i: Thinking, Saying, Doing. Sociological Perspectives on Environmental Behaviour. ; , s. 82-103
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Environmental awareness and behaviour among the population in Malmö.
|
|
| 3. |
- Lindén, Anna-Lisa, et al.
(författare)
-
Tillit och social trygghet.
- 1998
-
Ingår i: Lagen, rätten och den sociala tryggheten: Tunnelbygget genom Hallandsåsen.. - 9189078675 ; , s. 99-107
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktorer bakom allmänhetens participation i samhällsprocesser. Ett teoretiskt perspektiv.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Helena
(författare)
-
Befolkning, samhälle och förändring : Dynamik i Halmstad under fyra decennier
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Changes in society are often discussed on an aggregated level and it is argued that society is changing from a modern industrial society to a post-industrial society. Through studying changes on a local level it is possible to study the complexity and variations of the general and aggregated theories of societal changes, and place changes in a context of time and place. The main object of this study is to analyse change in a locality. The study is a case study which studies Halmstad, a municipality on the west coast of Sweden, between the years of 1968 and 2006. The empirical material consists of analysis of demographic statistics and labour market statistics, using official statistical databases. The empirical material also consists of an analysis of official and historical documents as well as interviews with persons active in Halmstad. Three time periods are identified in the analyses which are characterised by different patterns in the population. The periods are also characterised by changes in the labour market and the employment of the population. These changes are analysed through the interplay between actors in the locality and actors and influences from outside the locality. Through the analysis of reflexivity it is shown how change and stability are interrelated through the interplay between the new and existing or innovation and tradition.
|
|
| 5. |
- Lindén, Anna-Lisa, et al.
(författare)
-
Integrated product policy : a case study of batteries
- 2006
-
Ingår i: International Journal of Environment and Sustainable Development (IJESD). - 1474-6778 .- 1478-7466. ; 5:2, s. 163-180
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The increasing complexity of product chains is an argument for analysing actors and policy instruments throughout the lifecycle of products. Actors are persons or corporations deciding upon the fate of the product. The policy instruments refer to well-known measures like information, economic or administrative measures. The theoretical part of the study discuss governance and the role of policy instruments influencing actors' decisions and behaviour during the lifecycle of a product. The empirical part of the study analyses the use of policy instruments addressed to actors involved in the lifecycle of batteries and to what extent policy instruments affect actors' behaviour.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Carlsson-Kanyama, Annika, et al.
(författare)
-
Energieffektivisering i bostaden. Förändringar i hushållsarbete för kvinnor och män.
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet har varit att kartlägga och analysera hur kvinnors och mäns vardagsliv förändras då de deltar i ett energibesparingsprojekt, avseende arbetsuppgifter, ansvarsfördelning och energieffektivt beteende. Detta omfattar förändringar i hemmets sysslor för män och kvinnor, hur mäns och kvinnors tidsanvändning och arbetsbörda förändrats, liksom deras vilja att delta i åtgärder för energisparande. Ett ytterligare syfte har varit att bättre förstå hur vardagslivet för män och kvinnor förändras på kort såväl som på lång sikt då man energihushållar i hemmet. En fråga i detta sammanhang är huruvida det utvecklas nya mönster för ansvarstagande i hemmet, som för med sig att den traditionella uppdelningen i manliga och kvinnliga uppgifter i hemmet luckras upp eller förstärks. En viktig uppgift har varit att ta fram och analysera ett empiriskt material genom att göra ett antal intervjuer med hushåll som deltagit i endera av tre olika typer av energisparprojekt/kampanjer som genomförts eller genomförs i Sverige. Till detta har fogats en teoretisk del med utgångspunkt i tidigare forskning om hushållens beteenden och beredskap för att spara energi och olika styrmedels effektivitet som incitament för att effektivisera sin egen energianvändning.
|
|
| 8. |
- Carlsson-Kanyama, Annika, et al.
(författare)
-
Energy efficiency in residences - Challenges for women and men in the North
- 2007
-
Ingår i: Energy Policy. - : Elsevier BV. - 0301-4215 .- 1873-6777. ; 35:4, s. 2163-2172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In a Northern country such as Sweden, energy use in the home may be reduced by 20% through changes in behaviour. However, little is known about how households respond to policy instruments encouraging such change or to what degree this in turn may affect the workload of women and men in such communities. The current study presents findings from interviews with 30 households in Sweden that participated in intervention measures aimed at reducing energy use in the home and explores how the sexes divided the new household chores and their opinions regarding these. The empirical findings are analysed against a theoretical framework of behavioural change. Results from the interviews indicate that lower indoor temperature and fewer hot baths had a greater impact on women than on men. When electricity charges varied, the workload of women increased as they washed clothes and dishes at night and at weekends when electricity was cheaper. Women also refrained from using clothes' driers resulting in more time spent completing this chore. Based on these results we argue that a gender perspective in future intervention programmes in Northern communities may be useful as residential energy conservation in its present form affects the timing and types of household chores with resulting increased workload for women. How energy policy should change requires further analysis.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carlsson-Kanyama, Annika, et al.
(författare)
-
Hushållskunder på elmarknaden: Värderingar och beteenden
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Man kan identifiera fem stora kundsegment på energimarknaden, nämligen hushåll i småhuslägenheter, hushåll i flerbostadshusens lägenheter, fastighetsägare till flerbostadshus, unga hushåll samt medelålders och äldre hushåll. Jämfört med energiföretagens andra kundsegment inom exempelvis industri, handel, service eller myndigheter är hushållssegmenten oorganiserade. De innehåller många hushåll med begränsat tekniskt kunnande, begränsad kunskap och förmåga att diskutera sin energisituation med energiföretagen, men däremot en betydande praktisk och beteendemässig vilja och erfarenhet att inrätta beteende och livsstil i en mera energieffektiv riktning. I synnerhet gäller detta i de äldre hushållen. De väsentliga parametrarna finns redan för att utveckla en informationsstrategi med ett behovsanpassat innehåll för varje målgrupp inom hushållens kundsegment på energimarknaden. Ur ett samhälleligt perspektiv visar resultaten att beteenderelaterade energisparpotentialer finns och även i vilka grupper de redan är uppfyllda. I det senare fallet har kombinationer av styrmedel över tid bidragit till ett energieffektivt beteende. En viktig erfarenhet för många hushåll har varit oljekriserna på 1970-talet. För att man skall kunna ta tillvarata de potentialer som ännu inte utnyttjats krävs olika styrmedel som varierar från ren information till produktutveckling samt kombinationer av dessa. Dagens nivåer på energianvändning i bostäderna är till vissa delar generationsberoende. Om framtida generationer eller dagens unga kommer att anlägga samma energisnåla beteenden som dagens äldre är ovisst. Vissa beteenden är enbart betingade av tidsknapphet och bekvämlighet. Det finns dock fortfarande utrymme för många typer av energieffektivisering i hushållen.
|
|
