| 1. |
|
|
| 2. |
- Flacking, Renée, 1964-, et al.
(författare)
-
'In or Out'-On the Dynamic between Acceptance and Rejection and its Influence on Health in Adolescent Girls
- 2014
-
Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research. - : SAGE Publications India. - 1103-3088 .- 1741-3222. ; 22:3, s. 291-303
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Adolescent girls' subjective health, or well-being, is of international concern as the frequency of psychological and psychosomatic complaints is continuously increasing in several countries world-wide. The causes of this development are still obscure. The aim of this study was to explore well-being and strategies for increased well-being among adolescent girls. Grounded Theory method was used, in which in-depth interviews were held with 18 adolescent girls, 17-18 years of age. Results showed that striving for acceptance and avoiding rejection were central for their well-being. When rejection was experienced, emotions of stress-shame were recognized, a phenomena we call the stress-shame cycle. In the struggle to prevent rejection and to become accepted, the girls strived to boost their social attractiveness by impression management.
|
|
| 3. |
- Almqvist, Kjerstin, et al.
(författare)
-
Psykisk ohälsa
- 2005
-
Rapport (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Alvinius, Aida, 1979-, et al.
(författare)
-
Hotet mot det sociala självet till följd av covid-19 pandemin : En sonderande analys
- 2022
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 28:3-4, s. 67-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I samband med covid-19 pandemins utbredning tvingades arbetsgivare ställa om sina verksamheter. Pandemin blev en sjukvårdskatastrof men också en kris med sociala och emotionella konsekvenser för arbetstagare. Syftet med denna artikel, som har ett emotionssociologiskt perspektiv, är att sondera förekomsten av hot mot det sociala självet inom arbetslivet som tar sig uttryck i termer som signalerar skam eller skamrelaterade känslor och beteenden, som kan kopplas till pandemin. Hotet mot det sociala självet kan vara avsiktligt eller oavsiktligt och bestå av beteenden och gester som upplevs som nedsättande och i termer av mobbning, kränkningar, förödmjukelser, trakasserier eller organisatoriska ingrepp och förändringar.
|
|
| 5. |
- Bergh, Daniel, et al.
(författare)
-
Sociala relationer och ohälsa
- 2005
-
Ingår i: I Kalander Blomqvist, M & Janson, S (red), Värmlänningarnas liv och hälsa 2004. - Karlstad : Landstinget i Värmland och Karlstads universitet. ; , s. 118-125
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Moula, Alireza, et al.
(författare)
-
The intelligent method of learning
- 2010
-
Ingår i: Reclaiming children and youth. - 1089-5701. ; 19:3, s. 26-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Starrin, Bengt, et al.
(författare)
-
Arbetsförhållanden, ekonomi och hälsa
- 2005
-
Ingår i: I KalanderBlomqvist, M & Janson, S (red), Värmlänningarnas liv och hälsa 2004. - Karlstad.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Wettergren, Åsa, et al.
(författare)
-
Det sociala livets emotionella grunder
- 2008
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Intresset för att studera den betydelse som känslor har för att förstå sociala företeelser och processer har ökat kraftigt under de senaste 25 åren. Det sker på bred front inom alltifrån psykiatri, management teori och organisationsteori, till socialpsykologi, socialt omsorg och socialt arbete, sociologi och statsvetenskap. Man skulle kunna se denna emotionella vändning som en reaktion på 1900-talets ensidiga fokus på kognition och rationellt handlande, men också som ett uttryck för en tilltagande insikt om att människor är kännande varelser och att det vi känner spelar stor roll för hur vi väljer att handla och för vilka konsekvenser våra handlingar får. Inom samhällsvetenskapen bryts tabut mot emotioner som forskningsområde redan på 1970-talet av bl.a. sociologerna Randall Collins, Arlie Russel Hoc¬schild och Thomas Scheff. På var sitt vis lade de grunden för hur man kan närma sig och förstå känslor och känslors betydelse inom ramen för sociala interaktioner. Alla tre har bidragit med texter till antologin Det sociala livets emotionella grunder, där de ger sina perspektiv på olika aktuella fenomen. I antologin får läsaren dessutom stifta bekantskap med några ledande europeiska emotionssociologer som Jack Barbalet, Charlotte Bloch, Helena Flam och Mary Holmes. Förutom att för första gången på svenska introducera den internationella emotionssociologins ledande namn, syftar boken till att presentera inspirerande exempel på tillämpningar av ett emotionsperspektiv i den samhällsvetenskapliga forskningen. Vi vill visa att forskningen om emotioner fyller ett tomrum såväl i förståelsen av människors hälsa och välfärd som i analyser av socialt kapital, status- och maktrelationer och förtryck, liksom i motstånd och social förändring. Texterna i boken behandlar alla dessa områden och belyser situationer både på arbetsplatsen och i privatlivet samt inte minst där dessa sfärer överlappar varandra. De riktar sig till studenter, lärare och forskare inom hela det samhällsvetenskapliga området, men kan också med fördel läsas av yrkesutövare inom socialt arbete, psykiatri, omsorg och omvårdnad, utbildning och personaladministration.
|
|
