| 1. |
- Mac Innes, Hanna, 1980, et al.
(författare)
-
Social Exclusion
- 2023
-
Ingår i: Handbook on Migration and Ageing. - Cheltenham : Edward Elgar Publishing. - 9781839106767 ; , s. 87-98
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This comprehensive Handbook explores the fundamental concepts surrounding the ageing-migration nexus. It is indispensable reading, presenting interdisciplinary research to investigate the unique experiences of older migrants, migrant eldercare workers and older people left behind.
|
|
| 2. |
- Uusimäki, Liisa, 1959
(författare)
-
Criminologist Vincent Hurley - Six key motivators for committing crimes
- 2024
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this episode, I am joined by criminologist and former New South Wales Police detective, Vincent Hurley. Vincent delves into his remarkable career, which includes roles as a police officer, police hostage negotiator, and Detective at Mount Druitt and Penrith, where he investigated serious crimes such as domestic homicides, sexual assaults, serious (non-sexual) assaults, home invasions, and local drug distribution, among others. He shares his journey from policing to criminology and discusses the six key motivators for committing crimes. Vincent is well-known for his outspoken views, particularly his criticism of Australian politicians on the Q+A program, where he argued that domestic violence is not sufficiently addressed because it's seen as politically inconvenient. He also offers his perspective on why he questions the current approach to women's shelters and why, in his view, it’s the perpetrator who should be removed from the home, not the victim.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Ledarskapskompetens : Ledarskapskompetens - leda, lära och utveckla
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kan vem som helst bli ledare? Kan den som redan är ledare bli en bättre ledare? Det finns inte några enkla svar på dessa frågor. Utgångspunkten i den här boken är emellertid att förmågan att leda inte är något medfött utan något man lär sig genom att utveckla och förfina en uppsättning mer eller mindre nödvändiga kompetenser. Detta är också grunden i ett kompetensperspektiv på ledarskap. I boken presenterar författaren ett antal kompetenser som har betydelse för ledarskap, som till exempel kommunikationskompetens och relationskompetens. Sammantaget handlar dessa kompetenser om att förstå sig själv, sina medarbetare och sin verksamhet i ett större sammanhang. Boken är indelad i fyra delar. Del 1 lägger grunden för den ledarskapsmodell som boken är uppbyggd kring. Del 2 och 3 ger en fördjupad beskrivning av de olika kompetenser som utgör modellens huvud- och bikomponenter. I del 4 presenteras jämförelser med andra ledarskapsteorier samt konkreta exempel på hur modellen kan tillämpas i olika verksamheter och situationer. Boken riktar sig till blivande och verksamma ledare. Syftet är att ge läsaren dels en djupare förståelse för vad det innebär att vara ledare, dels hjälp i att utöva ledarskapet.
|
|
| 7. |
- Aslan Akay, Pinar, Fil. Dr. 1986-
(författare)
-
Återvändande och (åter)integration för barn i familj : En systematisk kunskapsöversikt
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt har varit att sammanställa forskning om återvändande och (åter)integration för barn i familj, med fokus på utbildning, sociokulturell (åter)integration och hälsa, samt möjligheter och hinder för en framgångsrik återvändande- och (åter)integrationsprocess. Målet med kunskapsöversikten är att bidra till ökad beredskap för samhällsaktörer i Sverige som är involverade i återvändandeprocessen för barn i familj. En sådan beredskap kan öka barn och familjers möjligheter att förbereda sig och mobilisera sina resurser inför ett återvändande, och ge barnen bättre förutsättningar till anpassning efter återvändandet.Att upprätthålla en ordnad och säker migration samt förmå individer som har ett av- eller utvisningsbeslut att återvända är en viktig fråga för många europeiska länder idag, inklusive Sverige. Men asyl- och återvändandeprocessen behöver också genomsyras av ett barnrättsperspektiv, vilket svenska myndigheter som är involverade i denna process har uppmärksammat och arbetat med under en längre tid. I detta avseende har barn i familj, det vill säga barn som ansökt om uppehållstillstånd tillsammans med sina vårdnadshavare, identifierats som en särskilt sårbar grupp. Forskning visar att barn i familj ofta känner sig oinformerade, och de beskriver sin egen delaktighet i asyl- och återvändandeprocessen som låg. Det kan leda till känslor av chock och uppryckthet i samband med återvändandet, vilket kan påverka barnens psykosociala hälsa på både kort och på lång sikt. Forskning inom området visar även på stora utmaningar för barn att integreras i skolan efter ett återvändande. Översikten visar att språksvårigheter, en ny utbildningskontext, bristen på kompetens hos skolpersonal samt administrativa och ekonomiska hinder kan hämma barnens möjligheter att tillgodogöra sig utbildning i återvändarlandet. Barn i familj kan även utsättas för mobbing och utanförskap av både jämnåriga och vuxna på grund av sin status som återvändare, en brist på sociokulturell kunskap eller bristande språkkunskaper. Sociala nätverk kan i detta avseende fungera som ett skydd, till exempel i form av jämnåriga släktingar i återvändarlandet som kan vägleda och släppa in de återvändande barnen i den sociala gemenskapen.Kunskapsöversikten har identifierat ett antal kunskapsluckor. Det råder till exempel en stor brist på forskning som följer barnen, och som undersöker hur barnens situation utvecklar sig över tid. Den begränsade forskning som finns på detta område indikerar att några av de problem som observeras initialt vad gäller bristen på sociokulturell tillhörighet och social integration kan försvinna eller mildras över tid. Det går emellertid inte att dra några slutsatser om hur en utveckling över tid påverkas av andra faktorer, såsom levnadsförhållanden och tillgången till resurser. Det finns också otillräcklig kunskap om hur olika bakgrundsfaktorer, såsom kön, ålder och socioekonomisk bakgrund inverkar på barnens (åter)integration efter ett återvändande. De fåtal studier som finns i området pekar på att vissa grupper kan vara särskilt utsatta innan och efter ett återvändande, till exempel flickor samt barn i yngre och övre tonåren.Med utgångspunkt i de resultat som presenteras ges en rad rekommendationer. Ett exempel på förslag är att det föreligger ett behov av att utveckla och förtydliga roll- och ansvarsfördelningen för olika myndighetsaktörer i asyl- och återvändarprocessen för barn i familj, och att det bör övervägas huruvida en myndighet kan ges ett helhetsansvar för denna grupp. Ett annat förslag är att kvalitativa riktlinjer samt metod- och arbetsstöd för myndighetspersonal som kommer i kontakt med barn i familj under återvändandeprocessen utformas. Information och delaktighetsarbetet med barn i familj behöver också utvecklas, samt vara barnanpassat och individualiseras, eftersom barns situation kan se olika ut beroende på faktorer som vistelsetid i mottagarlandet, kön, ålder, socioekonomisk bakgrund samt familjens nätverk och resurser efter återvändandet.
|
|
| 8. |
- Julia, Simonson, et al.
(författare)
-
Ungleichheit sozialer Teilhabe im Alter
- 2013
-
Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print). - : Springer Berlin/Heidelberg. - 0948-6704 .- 1435-1269. ; 46:5, s. 410-416
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unter dem Leitbild des aktiven Alters wird die Aufrechterhaltung umfassender sozialer Teilhabe über die Lebensphase Alter diskutiert. „Gutes“ Altern im Sinne dieses Aktivitätsparadigmas wandelt sich vom Ergebnis sozialer Ungleichheit zunehmend zu einem ihrer Ausgangspunkte. Auf Basis des Deutschen Alterssurveys (DEAS) 2008 und 2011 wird die Teilhabe über Ehrenamt und Bildungsaktivitäten unter Berücksichtigung sozialstruktureller und sozialräumlicher Aspekte sozialer Ungleichheit in den Blick genommen. Die soziale Teilhabe erweist sich als sozialstrukturell und sozialräumlich ungleich verteilt. Personen aus unteren sozialen Schichten gehen deutlich seltener einer Bildungsaktivität nach oder engagieren sich ehrenamtlich. Zudem ist die soziale Teilhabe bei Personen in wirtschaftlich schwachen Regionen deutlich geringer als bei Personen in wirtschaftlich starken. Nachteilige Effekte kumulieren sich, wenn in einer Region begrenzte individuelle Ressourcen und schlechte ökonomische Rahmenbedingungen vorliegen. Maßnahmen zur Förderung sozialer Teilhabe sollten darauf abzielen, auf lokaler Ebene Gelegenheiten für Engagement und Bildungsaktivität zu schaffen, um die Teilhabechancen von Personen aus unteren sozialen Schichten nachhaltig zu verbessern.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carlson, Marie, 1950
(författare)
-
“The immigrant woman” as problematic in the Swedish Welfare State - On categorizations and identity positions in policy, education and working life
- 2015
-
Ingår i: Program: Abstracts: Gender and Education Association Conference 2015, 23-25 July, 2015 - University of Roehampton.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “The immigrant woman” as problematic in the Swedish Welfare State - On categorizations and identity positions in policy, education and working life Abstract This contribution scrutinizes the troubled positions, borders and boundaries of “the immigrant woman” through Swedish language programs for immigrants (SFI) and also through policy texts and how the category “immigrant” including “the immigrant woman” is constituted and negotiated in relation to the labour market. Structural conditions as well as agency are not always problematized. Examples will be used from the past when SFI started in the 1960s and from the present – from a debate on troubled positions that is still ongoing. A sociocultural perspective and a postcolonial point of departure are used. Since its inception SFI has been influenced by and interacts with shifting economic conditions and changes in immigration policy, education and labour issues. Gendered, culturalized and ethnified – but not classed – discourses are discerned during SFI's entire story. SFI can be seen as an arena in which the construction of who is an immigrant and who is a Swede is being played out – together with fostering attitudes. In particular, a gender-equality discourse is linked to Swedish norms: an ethnocentric discourse that positions both men and women who migrate to Sweden as more tradition-bound and less gender-equal than men and women born in Sweden. The traditional and culturally bound immigrant woman is emphasized strongly in dominant discourses; issues such as discrimination are hardly ever addressed. The empirical data consist of policy documents, interviews and debates. Other research relevant to the critical discussion has also been reviewed. The overall intersectional discussion is related to cultural, migration, ethnicity and gender studies.
|
|
