SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Sociologi) hsv:(Socialt arbete) "

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Sociologi) hsv:(Socialt arbete)

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Groglopo, Adrián, 1967-, et al. (författare)
  • Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
  • 2015
  • Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
  •  
2.
  • Ekström, Veronica, 1975- (författare)
  • Det besvärliga våldet Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas.</p>
  •  
3.
  •  
4.
  • Machat-From, Laura, 1982- (författare)
  • Identity, Old(er) Age and Migrancy A Social Constructionist Lens
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>ldentitetsforskning rörande etnicitet och migration har huvudsakligen fokuserat på yngre medan identitetsforskning kring äldre och åldrande inte har fokuserat på utrikesfödda. Som en konsekvens därav har identitetsforskningen inte studerat hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans, en lucka som denna avhandling avser att fylla. Avhandlingen utgår ifrån en socialkonstruktionistisk förståelse av identitet som situationsbunden och formad genom samspelet mellan hur man definierar sig själv (internt) och hur andra definierar en (externt). Frågorna som väcks genom detta perspektiv och som avhandlingen fokuserar på är: När (i vilka situationer) och i förhållande till vem verkar hög(re) ålder respektive invandrarskap bli betydelsefulla för identifikationer? Hur verkar identitetskategorierna hög(re) ålder och invandrarskap förhandlas? Det empiriska materialet består av djupintervjuer med 24 utrikesfödda äldre (13 män, 11 kvinnor) i åldrarna mellan 55 och 79 som har bott i Sverige mellan 18 och 61 år. lntervjupersonerna kommer från 12 olika länder med olika upplevt kulturellt avstånd från Sverige. Resultaten tyder på att identifikationer med hög(re) ålder och invandrarskap är dynamiska och flexibla snarare än nödvändigtvis permanent meningsfulla, och får därmed betydelse i vissa situationer och i förhållande till särskilda andra. Externa definitioner verkar inte alltid stämma överens med interna definitioner. Oavsett hur hög(re) ålder och invandrarskap är konstruerade så framstår de som förhandlingsbara. Avhandlingen bidrar därmed till identitetsforskningen genom att studera hög(re) ålder och invandrarskap tillsammans och belyser dessutom hur det socialkonstruktionistiska perspektivet tillåter oss att se variation och föränderlighet där stabilitet annars förutsätts.</p>
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al. (författare)
  • Migration : ett hot mot välfärden?
  • 2018
  • Ingår i: Nation i ombildning : essäer om 2000-talets Sverige. - 1. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140950 ; s. 31-77
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Den svenska samhällsekonomiska modellensupplösning under 2000-talet har följts av en djup politisk kris. Det är enkris som har tagits till intäkt för den upprepade berättelsen om liberalt präglad invandrings- och mångfaldspolitik som misslyckat experiment. Författarna ifrågasätter denna berättelse genom attvända på argumentet om det negativa förhållandet mellan migrationoch välfärdsstatlig solidaritet. De hävdar således att det främst är deneuropeiska och svenska åtstramningspolitiken som sedan tidigt 90-talhar undergrävt samhällets socialpolitiska integrationspotential, skapat fördjupade etniskt präglade klasskillnader, permanentat social exkluderingav stora befolkningsgrupper från sociala och medborgerliga rättigheter,samt i sin konsekvens medfört bristande solidaritet kring välfärdsstatens institutioner.</p>
  •  
8.
  • Elmqvist, Anna, et al. (författare)
  • Omsorgen om landsbygdens äldsta Kommuner och civilsamhälle i fokus
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.</p><p>Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.</p><p>Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.</p><p>Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.</p><p>Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.</p><p>Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.</p><p>I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.</p>
  •  
9.
  • Littmarck, Sofia, 1983- (författare)
  • Barn, föräldrar, välfärdsstat Den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd 1964-2009
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I den här avhandlingen granskas den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd mellan 1964 och 2009 i ljuset av välfärdssamhällets utveckling och förändring. Studien bygger på en analys av betänkanden från statliga utredningar och riksdagstryck i frågan om föräldrautbildning och föräldrastöd. I studien granskas vilka vägval i organiseringen av välfärden kring barn och familj som politiska aktörer har argumenterat för och vilken syn på relationerna mellan barn, föräldrar, familj och välfärdsstat som kommit till uttryck i argumentationen. Föräldrautbildning och föräldrastöd syftar till att förändra barns villkor genom att påverka föräldrarna. Analysen visar att intresset för denna typ av åtgärd har delats av såväl vänster som borgerliga, men utifrån skilda argument och politiska visioner för hur välfärden kring barn och barnfamiljen ska organiseras, såväl som utifrån olika sätt att se på föräldrautbildningens och föräldrastödets roll i välfärden.</p>
  •  
10.
  • Nordh, Jonas (författare)
  • Social citizenship and people with dementia Designing social care policies in Sweden
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Personer med demenssjukdom behöver vanligtvis någon form av socialt stöd från socialtjänsten för att kunna hantera sin egen vardag. Emellertid så är socialt stöd format av konstruktionen av policymålgrupper. Syftet med denna avhandling är att undersöka det sociala medborgarskapet för personer med demenssjukdom genom att studera hur dessa personer, som policymålgrupp, har konstruerats i policydokument samt hur policys iscensätts i praktiken av biståndshandläggare inom socialtjänsten, i deras arbete och i deras möten med personer med demenssjukdom. Detta belyses genom studier policydokument på nationell nivå som spänner över nästan 40 år samt intervjuer med 19 biståndshandläggare. Studien visar att om och när personer med demenssjukdom är synliga i policydokument så har de vanligtvis en negativ konstruktion som baseras på deras kognitiva- och kommunikativa förmågor, som betungande, störande och inkapabla. Vidare undersöks i denna avhandling hur gräsrotsbyråkrater, i form av biståndshandläggare, upplever mötet med personer med demenssjukdom då de ansöker om socialt stöd från socialtjänsten. Det visas att handläggare upplever svårigheter i deras möten med denna grupp. Svårigheterna ligger i utbytet av information mellan handläggare och personen med demens, vägran från personen att ta emot stöd, inflytande från anhöriga och andra professioner samt moraliska dilemman som relationen mellan personen med demenssjukdom och anhöriga. Handläggare har lite stöd från policys, såsom lagar och riktlinjer, i hur de ska hantera dessa svårigheter och måste således hitta egna, lokala, sätt att hantera dessa situationer. Handläggare är således inflytelserika policyaktörer rörande policymålgruppen personer med demenssjukdom. De policyprocesser som avhandlingen berör påverkar det sociala medborgarskapet för personer med demenssjukdom. Det visas att de, till viss del, har svårigheter att påverka sin egen vardag i relation till stöd från socialtjänsten. Slutligen påverkar policyprocesser möjligheten för personer med demens att påverka sitt sociala medborgarskap.</p>
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (3423)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (6028)
bokkapitel (3359)
konferensbidrag (2456)
rapport (1946)
doktorsavhandling (748)
bok (603)
visa fler...
annan publikation (572)
recension (407)
samlingsverk (redaktörskap) (333)
forskningsöversikt (73)
licentiatavhandling (64)
proceedings (redaktörskap) (17)
konstnärligt arbete (2)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (11545)
refereegranskat (7510)
populärvet., debatt m.m. (1359)
Författare/redaktör
Lundälv, Jörgen, 196 ... (980)
Starrin, Bengt (276)
Edvardsson, Bo, 1944 ... (235)
Persson, Anders, (224)
Swärd, Hans, (220)
Room, Robin, (185)
visa fler...
Wolmesjö, Maria, 196 ... (184)
Meeuwisse, Anna, (174)
Svensson, Kerstin (170)
Larsson, Per-Olof, 1 ... (163)
Koch, Max, (125)
Borell, Klas, (124)
Kjellberg, Anders, (123)
Sunesson, Sune (120)
Edebalk, Per Gunnar, (118)
Gerdner, Arne, (115)
Basic, Goran, 1972-, (114)
Kristiansen, Arne (113)
Lindén, Anna-Lisa, (112)
Jönson, Håkan, (96)
Basic, Goran, (95)
Denvall, Verner (94)
Höjer, Ingrid, 1953- ... (94)
Eriksson, Maria, 196 ... (88)
Andersson, Gunnar (87)
Åkerström, Malin, (87)
Nilsson, Magnus, (81)
Eriksson, Bengt G, (80)
Andersson, Gunvor, (79)
Wästerfors, David, (78)
Johansson, Håkan, (76)
Panican, Alexandru (72)
Forkby, Torbjörn, 19 ... (72)
Sjöblom, Yvonne (71)
Edling, Christofer (70)
Nyqvist-Cech, Berith ... (70)
Blom, Björn, 1965-, (68)
Wennerhag, Magnus (67)
Szebehely, Marta, (67)
Scaramuzzino, Robert ... (66)
Börjeson, Martin, 19 ... (61)
Olaison, Anna, 1974- ... (61)
Brante, Thomas (60)
Vinnerljung, Bo, (59)
Knutagård, Marcus (57)
Lundqvist, Åsa, (57)
Isenberg, Bo, (57)
Djurfeldt, Göran, (56)
Cater, Åsa, 1971-, (56)
Nilsson, Kjell, (55)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (4163)
Göteborgs universitet (2418)
Stockholms universitet (1962)
Örebro universitet (1072)
Umeå universitet (890)
Karlstads universitet (831)
visa fler...
Linnéuniversitetet (754)
Linköpings universitet (739)
Uppsala universitet (726)
Mittuniversitetet (577)
Högskolan i Jönköping (376)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (329)
Högskolan i Gävle (277)
Högskolan Väst (230)
Mälardalens högskola (196)
Högskolan Dalarna (189)
Södertörns högskola (174)
swepub_uni:mau_t (158)
Högskolan i Halmstad (117)
Högskolan i Borås (117)
Sveriges Lantbruksuniversitet (90)
Chalmers tekniska högskola (79)
Kungliga Tekniska Högskolan (56)
Högskolan Kristianstad (43)
Gymnastik- och idrottshögskolan (38)
Karolinska Institutet (30)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (25)
Högskolan i Skövde (21)
Försvarshögskolan (9)
Nordiska Afrikainstitutet (6)
Luleå tekniska universitet (4)
Blekinge Tekniska Högskola (3)
visa färre...
Språk
Svenska (7989)
Engelska (7968)
Tyska (95)
Danska (78)
Norska (60)
Spanska (50)
visa fler...
Italienska (32)
Japanska (25)
Franska (18)
Ryska (14)
Polska (13)
Annat språk (13)
Finska (12)
Bosniska (8)
Arabiska (5)
Kinesiska (5)
Turkiska (4)
Odefinierat språk (3)
Nederländska (3)
Tjeckiska (3)
Ungerska (3)
Serbiska (3)
Kurdiska (3)
Grekiska, klassisk (2)
Portugisiska (2)
Slovenska (2)
Rumänska (1)
Kroatiska (1)
Nynorsk (1)
Slovakiska (1)
Bengali (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (16594)
Medicin och hälsovetenskap (1002)
Humaniora (391)
Naturvetenskap (77)
Teknik (73)
Lantbruksvetenskap (33)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy