SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Sociologi) hsv:(Socialt arbete) "

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Sociologi) hsv:(Socialt arbete)

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ekström, Veronica, 1975- (författare)
  • Det besvärliga våldet : Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas.
  •  
2.
  • Machat-From, Laura, 1982- (författare)
  • Identity, Old(er) Age and Migrancy : A Social Constructionist Lens
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • ldentity research in relation to ethnicity and migration has tended to focus an younger people whilst identity research in relation to ageing and old(er) age has not focused an migrants. This inadvertent mutual neglect has led to a lack of identity research that examines the identity categories of old(er) age and migrancy together, a lacuna that this dissertation aims to redress. This dissertation departs from a social constructionist understanding of identity as situationally accomplished in the interplay between how one defines oneself (internally) and how others define one (externally). The questions raised by this perspective and addressed in this dissertation are: When (in what situations) and in relation to whom do old(er) age and migrancy (respectively) seem to become meaningful for identification? How do the identity categories of old(er) age and migrancy seem to be negotiated? The empirical material consists of in-depth interviews with 24 older migrants (13 men, 11 women) aged between 55 and 79 who have been living in Sweden for 18 to 61 years. Interviewees come from 12 different countries that vary in perceived cultural distance from Sweden. The findings suggest that identifications with old(er) age and migrancy seem to be dynamic and flexible rather than necessarily permanently meaningful, thus gaining meaning in specific situations and in relation to particular Others. External definitions furthermore do not always seem to match with internal ones. Regardless of how old(er) age and migrancy are constructed, they seem to be negotiable. This dissertation thus contributes to identity research by studying old(er) age and migrancy together and furthermore sheds light onto how the social constructionist lens allows us to see variability where stability otherwise would be presumed.
  •  
3.
  • Elmqvist, Anna, et al. (författare)
  • Omsorgen om landsbygdens äldsta : Kommuner och civilsamhälle i fokus
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.
  •  
4.
  • Littmarck, Sofia, 1983- (författare)
  • Barn, föräldrar, välfärdsstat : Den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd 1964-2009
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The political debate concerning parent education and parenting support between 1964 and 2009 has been scrutinized in this study in the light of the development of and changes in the welfare state. The investigation is based upon the analysis of official government inquiries and parliamentary papers dealing with parent education and parenting support. This study analyzes the different choices in the organization of welfare relevant to children and the family for which political actors have argued, and it examines the views on the relations between children, parents, family and the welfare state that were expressed in the argumentation. Parent education and parenting support aim at changing the living conditions of children by means of the parents. The study shows that the interest in this type of investment has been shared by both the political left and center-right, but from different arguments and political visions on how welfare for children and families with children should be organized, as well as from different views of the role of parent education and parenting support in the welfare.
  •  
5.
  • Nordh, Jonas (författare)
  • Social citizenship and people with dementia : Designing social care policies in Sweden
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • People with dementia are commonly in need of some form of social care from the social services in order to manage their everyday situations. However, social services are shaped by the construction of policy targets. The aim of this dissertation is to explore the social citizenship for people with dementia. Social citizenship for people with dementia is explored by studying how people with dementia, in policy documents, have been constructed as a target group and also by studying how policies are enacted in practice by care managers, in their work and in their meetings with people with dementia. This is illustrated by studying policy documents from national level which range over nearly 40 years and 19 interviews with care managers. It is shown that, if and when, people with dementia are visible in policy documents, they commonly have a negative construction based on their cognitive and communicative abilities, as a burden, disturbing and incapable. It is further investigated how street-level bureaucrats, in this case care managers, experience meeting with people with dementia when they apply for social services. It is shown that care-managers experience difficulties concerning this group comprised of the exchange of information between care managers and people with dementia, refusal of social services by the person, the influence of relatives and other professions as well as moral dilemmas, such as the relations between the person with dementia and their relatives. The study shows that care managers have little support from policies, e.g. legislation and guidelines, in how to handle these dilemmas, and must thus create their own local ways of handling these situations. Care managers are thus influential policy actors concerning the policy target group of people with dementia. The policy processes which this dissertation illustrates, affect the social citizenship of people with dementia. It is shown that they, to an extent, have difficulties in influencing their own everyday situation concerning social services. Finally, the policy processes, will affect their possibility to influence their social citizenship.
  •  
6.
  • Julia, Simonson, et al. (författare)
  • Ungleichheit sozialer Teilhabe im Alter
  • 2013
  • Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print). - : Springer Berlin/Heidelberg. - 0948-6704 .- 1435-1269. ; 46:5, s. 410-416
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Unter dem Leitbild des aktiven Alters wird die Aufrechterhaltung umfassender sozialer Teilhabe über die Lebensphase Alter diskutiert. „Gutes“ Altern im Sinne dieses Aktivitätsparadigmas wandelt sich vom Ergebnis sozialer Ungleichheit zunehmend zu einem ihrer Ausgangspunkte. Auf Basis des Deutschen Alterssurveys (DEAS) 2008 und 2011 wird die Teilhabe über Ehrenamt und Bildungsaktivitäten unter Berücksichtigung sozialstruktureller und sozialräumlicher Aspekte sozialer Ungleichheit in den Blick genommen. Die soziale Teilhabe erweist sich als sozialstrukturell und sozialräumlich ungleich verteilt. Personen aus unteren sozialen Schichten gehen deutlich seltener einer Bildungsaktivität nach oder engagieren sich ehrenamtlich. Zudem ist die soziale Teilhabe bei Personen in wirtschaftlich schwachen Regionen deutlich geringer als bei Personen in wirtschaftlich starken. Nachteilige Effekte kumulieren sich, wenn in einer Region begrenzte individuelle Ressourcen und schlechte ökonomische Rahmenbedingungen vorliegen. Maßnahmen zur Förderung sozialer Teilhabe sollten darauf abzielen, auf lokaler Ebene Gelegenheiten für Engagement und Bildungsaktivität zu schaffen, um die Teilhabechancen von Personen aus unteren sozialen Schichten nachhaltig zu verbessern.
  •  
7.
  • Ekholm, David (författare)
  • Sport as a Means of Responding to Social Problems : Rationales of Government, Welfare and Social Change
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sport has been increasingly recognized in social policy as a means of steering social change and as a method for responding to diverse social problems. The present study examines how rationales of social change are formed through ‘sport as a means of responding to social problems’. Four research questions are posed: (1) How is it that sport can be thought of and articulated as a means of responding to social problems? (2) How are sport practices assumed to operate as a means of responding to social problems? (3) How are social problems represented when sport is promoted as a means of response? (4) What conduct, subjectivity and citizen competences are shaped within this regime of practice? The study focuses on the government of subjects’ conduct, the formation of community and delineation of domains subjected to social change. The gradual shifts in the governmental rationality of the Swedish welfare state provide a framework for the study. Two kinds of empirical material are investigated. Initially, scientific knowledge is analysed; after this, a sport-based intervention, conducted in cooperation between a social entrepreneur, municipality and local sport clubs, is examined. In relation to scientific discourse, research on sport for social objectives would benefit from more theoretically driven constructionist perspectives related to welfare state transformations. In scientific discourse, rationales of social change in sport are conceived of as individual attainment of skills, competences and powers that are presumably transferable to other social spheres. Such discourse represents problems as individual problems. With respect to the sport-based intervention, individual change is promoted by representatives of the social entrepreneur in terms of providing subjects with motivational powers, which are shaped by role models and applied in “choosing the right track”. By representing problems as risks, avoidance is formed as an individual opportunity. This positions subjects as being responsible for their own welfare and inclusion. Municipal policy makers view the intervention as a way to form community and social cohesion in response to tensions in society. They present sport (and the social entrepreneur) as a way to mobilize and activate civil society – which is associated with the potency of voluntarism, authentic leadership and personal relations based on common identity. Consequently, responsibility for responding to social problems is spread and elements of de-professionalized social work are imposed. To conclude, sport is conceptualized as a means of responding to social problems because sport practices are associated with individual agency and with an active civil society and moral community. The technologies and rationality of social change point out ‘the self’, ‘the community’ and ‘the place’ as locations where social change is possible, rather than the whole of society. For instance, the technologies of social change are based on activation and responsibilization of ‘the self’ and of ‘the community’. These rationales of social change are based on a critique of welfarist governmentality and of the idea of governing from ‘the social’ point of view. Arguably, such discourse obscures more profound social reform. The study provides some empirical explorations illustrating how a range of tendencies and mutations in the governmental rationality of the welfare state and of social work are  manifested in ‘sport as a means of responding to social problems’.
  •  
8.
  • Bahner, Julia (författare)
  • Sexual Citizenship and Disability: Understanding Sexual Support in Policy, Practice and Theory
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • What does ‘sexual citizenship’ mean in practice for people with mobility impairments who may need professional support to engage in sexual activity? The book explores this subject through empirical investigation based on case studies conducted in four countries – Sweden, England, Australia and the Netherlands – and develops the abstract notion of ‘sexual citizenship’ to make it practically relevant to disabled people, professionals in disability services and policy-makers. Through a cross-national approach, it demonstrates the variability of how sexual rights are understood and their culturally specific nature. It also shows how the personal is indeed political: states’ different policy approaches change the outcomes for disabled people in terms of support to explore and express their sexualities. By proposing a model of sexual facilitation that can be used in policy development, to better cater to disabled service users’ needs as well as furthering the theoretical understanding of sexual rights and sexual citizenship, this book will be of interest to professionals in disability services and policy-makers as well as academics and students working in the following subject areas: Disability Studies, Sociology, Social Policy, Sexuality Studies/Sexology, Social Work, Nursing, Occupational Therapy and Public Health.
  •  
9.
  • Bergwall, Peter, et al. (författare)
  • Tracing Critical Realism in the Work of Åström
  • Ingår i: Festskrift till Karsten Åström. - : Juristförlaget i Lund. - 9789154405695 ; , s. 75-94
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The aim of this chapter is to discuss the possibilities of a critical realist sociology of law set against the background of the work of Professor Karsten Åström. Thus, in the next section I give a short description of Åström’s ”sociolegal stance”, and specifically his concept of parallel norm creating processes. I then proceed, in the third section, to describe the basics of Roy Bhaskar’s critical realism as a philosophy of science. This is followed in the fourth section by the recapitulation of Bhaskar’s own dialectical critical realism (DCR), which is built on the dialectics of Hegel and Marx. In section five, I move on to the legal theory of the critical realist law professor Alan Norrie with a focus on Norrie’s critique of ”liberal law”. Thereafter, in section six, I specifically highlight Norrie’s call for a sociology of law in the spirit of DCR, beyond legal positivist and poststructuralist conceptions of law. Then, in section seven, I discuss the potential critical realism of Åström’s work by reflecting on the analysis model of legal regulation (AMLR), applied in analyses of legal norms, e.g., in social service agencies. This is followed by how conceiving of AMLR dialectically may enable new ways for understanding social conflicts and social change in the field of social welfare. This is, in the final section, demonstrated by the case of EU migrants residing legally in Sweden but without the right to social welfare. In this case, an external social institution, an NGO, succeeded to influence, open up and ultimately collaborate with the local public administration, resulting in new policy with the potential to improve the living conditions for the migrants.
  •  
10.
  • Collaborating Against Child Abuse : Exploring the Nordic Barnahus Model
  • 2017. - 1
  • Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
    • This edited collection explores the background and implementation of the Nordic Barnahus (or 'Children's House') model - recognised as one of the most important reforms related to children who are the victims of crime in the Nordic region. This book discusses both its potential to affect change and the challenges facing it. The model was introduced as a response to a growing recognition of the need for more integrated and child-centred services for children exposed to violence and sexual abuse. In the Barnahus structure, different professions work together to ensure that victimized children receive help and treatment and that their legal rights are met. This original study is organised in four broad themes: child-friendliness, support and treatment; the forensic child investigative interview; children's rights perspectives; and interagency collaboration and professional autonomy. Each themed section includes in-depth chapters from different Nordic countries, outlining and analysing the practice and outcomes of the collaborative work engaged in by Barnahus from different perspectives. The introductory and concluding chapters offer a comparative lens useful for policy and practice implementation within the Nordic welfare state context and beyond, ensuring this book has global academic and practical appeal.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Typ av publikation
tidskriftsartikel (4967)
bokkapitel (3120)
rapport (1717)
konferensbidrag (1702)
doktorsavhandling (654)
bok (511)
visa fler...
annan publikation (370)
recension (342)
samlingsverk (redaktörskap) (298)
forskningsöversikt (69)
licentiatavhandling (53)
proceedings (redaktörskap) (16)
konstnärligt arbete (3)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (6463)
refereegranskat (6276)
populärvet., debatt m.m. (1080)
Författare/redaktör
Starrin, Bengt (276)
Edvardsson, Bo, 1944 ... (211)
Persson, Anders (207)
Room, Robin (186)
Swärd, Hans (182)
Svensson, Kerstin (162)
visa fler...
Meeuwisse, Anna (151)
Kjellberg, Anders (115)
Basic, Goran, 1972- (113)
Kristiansen, Arne (111)
Koch, Max (111)
Edebalk, Per Gunnar (110)
Sunesson, Sune (109)
Lindén, Anna-Lisa (109)
Gerdner, Arne (102)
Wolmesjö, Maria, 196 ... (93)
Borell, Klas (93)
Jönson, Håkan (86)
Denvall, Verner (85)
Andersson, Gunnar (85)
Åkerström, Malin (81)
Eriksson, Bengt G (80)
Andersson, Gunvor (77)
Wästerfors, David (76)
Basic, Goran (75)
Szebehely, Marta (70)
Nyqvist-Cech, Berith (68)
Edling, Christofer (67)
Blom, Björn, 1965- (67)
Eriksson, Maria, 196 ... (67)
Johansson, Håkan (63)
Panican, Alexandru (63)
Wennerhag, Magnus (60)
Scaramuzzino, Robert ... (59)
Knutagård, Marcus (56)
Nygren, Lennart, 195 ... (55)
Cater, Åsa, 1971- (54)
Vinnerljung, Bo (54)
Lidskog, Rolf, 1961- (52)
Linde, Stig (51)
Olaison, Anna, 1974- (51)
Nilsson, Kjell (50)
Heidegren, Carl-Göra ... (50)
Melin Emilsson, Ulla (50)
Magnusson, Jan (49)
Nilsson, Magnus (49)
Olofsson, Gunnar (48)
Rasmusson, Bodil (48)
Brante, Thomas (48)
Montesino, Norma (47)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (4025)
Stockholms universitet (2228)
Örebro universitet (1094)
Umeå universitet (1043)
Linköpings universitet (936)
Uppsala universitet (914)
visa fler...
Karlstads universitet (860)
Linnéuniversitetet (830)
Mittuniversitetet (618)
Jönköping University (416)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (374)
Högskolan i Gävle (304)
Högskolan Dalarna (249)
Högskolan Väst (244)
Malmö universitet (230)
Mälardalens högskola (226)
Södertörns högskola (225)
Högskolan i Borås (131)
Högskolan i Halmstad (129)
Karolinska Institutet (87)
Göteborgs universitet (85)
Kungliga Tekniska Högskolan (78)
Högskolan Kristianstad (64)
Gymnastik- och idrottshögskolan (43)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (25)
Högskolan i Skövde (19)
Försvarshögskolan (19)
Luleå tekniska universitet (12)
Nordiska Afrikainstitutet (5)
Sveriges Lantbruksuniversitet (5)
Blekinge Tekniska Högskola (4)
Chalmers tekniska högskola (3)
Röda Korsets Högskola (3)
RISE (2)
Sophiahemmet Högskola (2)
visa färre...
Språk
Engelska (7159)
Svenska (6214)
Tyska (92)
Danska (75)
Norska (56)
Spanska (53)
visa fler...
Italienska (30)
Japanska (24)
Franska (21)
Polska (14)
Ryska (13)
Annat språk (13)
Finska (11)
Bosniska (7)
Arabiska (5)
Turkiska (4)
Nederländska (3)
Portugisiska (3)
Tjeckiska (3)
Kinesiska (3)
Serbiska (3)
Kurdiska (3)
Odefinierat språk (2)
Grekiska, klassisk (2)
Ungerska (2)
Rumänska (1)
Kroatiska (1)
Nynorsk (1)
Bengali (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (13806)
Medicin och hälsovetenskap (791)
Humaniora (336)
Naturvetenskap (67)
Teknik (30)
Lantbruksvetenskap (14)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy