| 1. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-
(författare)
-
I välfärdens skugga : socialt arbete med barn i Sverige och England
- 2001
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att beskriva skillnader och likheter i socialtjänstens och Personal social services arbete med barn i Sverige och England. Vid insamlandet av det empiriska materialet har två lokala områden - Örebro och Leicestershire framförallt fokuserats. I Örebro har även jämförelser över tid gjorts mellan 1992 och 1998/1999. Studiens design har varit att socialarbetare i Sverige och England, fått ta bedöma samma fiktiva fallbeskrivning - en vinjett. Socialarbetarna har även kvalitativt intervjuats och besvarat ett frågeformulär. I studien har även en enkät om tillgången på barnomsorg besvarats av 38 mellansvenska kommuner. Jämförelser har gjorts med det engelska countiet dvs. två befolkningsmässigt lika stora områden. Resultat från studien visar att den offentliga barnomsorgen i det engelska countiet är begränsad. En ministödsmodell där familjestödet och den offentliga barnomsorgen ges i begränsad omfattning tycks gälla. England är en 'femalecarer' stat. Familjestödet och den offentliga barnomsorgen är däremot i Sverige mer omfattande och kan sägas utgå från en behovsmodell. Sverige kan beskrivas som en 'dualcarer' stat där den andra vårdande parten förutom kvinnorna är staten. I en vinjettstudie där socialarbetare i de båda länderna bedömt ett utsatt barns situation reagerar svenska och engelska socialarbetare olika. De svenska socialarbetarna vill engagera sig i en mindre problemfylld situation än de engelska. I en sannolik misshandelssituation vill socialarbetarna i den svenska kommunen oftare än de engelska socialarbetarna omhänderta barnet. Vad som är 'det bästa' för barnet bedöms olika. Ett skyddande barnperspektiv tycks ha förstärkts i den svenska kommunen under 1990-talet. De svenska socialarbetarna ville 1998/1999 oftare än 1992 omhänderta och placera barnet någon annanstans än i familjen. Trots de skilda attityder svenska och engelska socialarbetare visar i vinjettstudien omhändertas förhållandevis ungefär lika många barn i verkligheten i Sverige och England. Den svenska socialtjänsten tycks vara mer accepterad och paternalistisk än den engelska, som är mer ifrågasatt och där familjeautonomin prioriteras samtidigt som staten även i England skyddar och ger stöd till barn i utsatta situationer. Synen på fysisk bestraffning av barn är olika. Även barnens levnadsvillkor skiljer sig åt bl.a. genom att betydligt fler engelska än svenska barn växer upp i fattigdom. Socialarbetarna i båda länderna bedömde sin professionella status på mellan eller låg nivå. De svenska socialarbetarna upplevde dock att de befann sig i medvind medan de engelska socialarbetarna befann sig i motvind.
|
|
| 2. |
- Davet, Natalie, 1979
(författare)
-
"Jag har alla åldrar i mig!" : En studie om ålderns betydelser i kulturaktiviteter avsedda för barn, ungdomar och pensionärer
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study investigates the production of age in three state-funded intergenerational projects, intended to increase age integration between young and old citizens. The main aim of the study is to contribute to the production of knowledge about age as a social category and power system. The study is a small scale one year project which focuses on municipal intergenerational culture activities in one of Sweden’s larger cities. Three intergenerational projects within the fine arts (theater, literature and photography), were selected for the present study. The research questions are: How is age conditioned by the organization of the activity? How is age constructed through interactions within the participant group, and are there any circumstances in which age loses significance through the participants' interactions?, Which age norms become prominent through the activity? The study takes a social constructionist approach due to Vivien Burr. The theoretical framework is based on the theories of Michel Foucault, but also Judith Butler’s ideas about position to analyze how age is constructed. The theoretical discussion relates to the emerging research field of critical age studies, connecting childhood and youth studies with the research field of social gerontology. The results show that age is made significant in different ways. The organized encounters and everyday interactions between young and old participants are regulated through the idea of age difference between young and old. The study shows that the participants are given different conditions and obligations based on both gender and age-related norms concerning freedom, control, technical knowledge, vulnerability, care needs, responsibility, agility and adaptability. The intergenerational activities appear to be organized in a tradition where adulthood becomes the dominant age norm that seems to lack any need for integration. The activities therefore put adulthood in a vague but at the same time superior position in relation to other age groups. On an age-related level, it is apparent that the ages of children, adolescents and the elderly are marked in relation to adulthood.
|
|
| 3. |
- Söderberg, Christina
(författare)
-
Individriktad brottsprevention : om SSPF och viljan att samverka
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna licentiatuppsats behandlar brottspreventiv samverkan på individnivå, vilket är ett relativt nytt fenomen i Sverige och Skandinavien. Ett specifikt arbetssätt, samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor – SSPF – undersöks i studien och övergripande studeras hur idén om brottspreventiv samverkan i form av SSPF konstrueras och motiveras, hur den tolkas och omtolkas av samverkansparterna samt hur den omsätts i praktik.Det mer specifika syftet med studien är att undersöka brottspreventiv samverkan på individnivå som idé och praktik. Tre olika fokus eller aspekter på detta belyses: policy/struktur; organisation/profession och praktik/familj.De frågeställningar som besvaras i studien och som är kopplade till ovanstående fokusområden är följande: Hur har denna form av samverkan runt unga växt fram och hur motiveras den? Hur ser de organisatoriska förutsättningarna ut och hur upplevs SSPF av samverkansparterna? Slutligen hur interagerar företrädare för samhällets institutioner/ de professionella med familjen?Tre kommuner ingår i undersökningen. Empiriskt material har samlats in genom dokumentstudie, intervjuer i grupp och enskilt med samverkansparterna i de tre kommunerna, genom observationer vid SSPF-möten samt genom en enkät som gick ut till 30 kommuner och stadsdelar i Sverige.Resultaten visar att en koppling finns mellan den allmänna samhällsutvecklingen i stort och brottspreventionens utveckling. Allmänt kan sägas att talet om brottsprevention idag handlar allt mindre om strukturella förklaringar och åtgärder. I stället talas alltmer om kontroll och effektivitet, vilket bland annat innebär tidiga upptäckter och snabba insatser. För att lyckas med detta behöver samverkan komma till stånd. Resultaten visar också att polisens roll i individriktad prevention har blivit viktigare och framträder som den tydligaste aktören i SSPFsamverkan.Gällande förutsättningarna för SSPF-arbetet visar studien att såväl organisatoriska förutsättningar som exempelvis stabilitet i organisationer och implementeringsmöjligheter, som möjligheter till informationsutbyte på individnivå mellan parterna spelar stor roll för arbetet. De professionella bildar allians där den gemensamma bilden av den unge skapar mening. En spänning mellan stöd och kontroll blir synlig i SSPF-arbetet, likväl som en sorts likriktning, där poliser agerar socialarbetare och socialtjänsten talar om mer kontroll. Allians bildas också mellan professionella och föräldrar, vilket främst syftar till ökad kontroll runt den unge, men också till att stärka stödet till den unges föräldrar. De professionellas strävan efter ett nytt sätt att arbeta för att göra det bättre för målgruppen blir trots allt tydligt i studien.
|
|
| 4. |
- Ahlgren, Thorbjörn, 1959-
(författare)
-
Ungdomsbehandling : Hemmaplanslösning som idé och praktik
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Title: Open-care Treatment of Youth. Home-ground Solutions in Theory and Practice This dissertation is a case study in two parts, which describes how ideas about open-care treatment of youth aged 13-20 years are interpreted and concretized in a local context. The study, i.a., aims at creating deeper knowledge about target group, content of treatment, and reported results concerning a form of treatment in social care which has hitherto been sparsely researched in Sweden. The results of the interview study demonstrate that the driving forces for developing local forms of open care treatments have first and foremost been to offer better care and to improve the professionalism of the social worker. Studies of the social welfare documents of 97 young people reveal that most of these youngsters are in bad need of treatment and that they have experiences of various kinds of treatment before the present efforts. The study also demonstrates that the efforts are rarely evaluated and lack systematic documentation. Finally, the study reveals that more than 60 per cent of the youth get some sort of continuous support by the social welfare system after the open-care treatment has come to an end. The results from both parts of the study are analysed by means of neo- institutional theory. According to this theory the local open-care treatment consists of an indistinct target group, family-oriented methods, and activities that have been legitimised by strong proponents, good timing, professional development, and by representing important political values. In conclusion, the author argues that open care treatment shows signs of a beginning institutionalisation, a taken-for-granted-ness, which he thinks is risky, as we still do not know if open-care treatment is more favourable to the young people than different kinds of 24-hour care. In addition, the author holds, that the future role of the social worker should include knowledge that decreases unfounded taken-for-granted ideas.
|
|
| 5. |
- Arve, Kristin
(författare)
-
Unga och tramadol : Berättelser om droganvändningens förlopp och om att försöka sluta
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Non-medical use of prescription opioids, such as tramadol, is a major global health concern. In Sweden, tramadol use among young people is widely recognized and highlighted as a novel drug use pattern. The overall aim of this licentiate thesis is to explore drug use trajectories and the process of attempting to quit drugs among young people with experiences of problematic tramadol use. 24 qualitative interviews were conducted with 13 young people (aged 19–24) with self-reported experiences of problematic tramadol use.Paper 1 explores the drug use trajectories of the young people, including changes in drug use patterns and motivations for their use of tramadol and other drugs. The results indicate that most of the young people quickly started to use tramadol regularly and eventually expanded their drug use repertoire to include more substances. Overall, there was a progression to more severe drug use over time, where self-medication and experiences of dependence, as well as peer influence and other environmental factors playing significant roles.Paper 2 addresses the young people’s accounts of attempting to quit tramadol and other drugs. The results demonstrate conflicting emotions towards drug use along with a significant external pressure to quit, but also difficulties in quitting due to experiences of dependence and mental health issues. For most participants, however, an increasing autonomous will and ability to abstain from drugs gradually developed, with the support from trusted relationships playing a crucial role.The study demonstrates how aspects related to the drugs’ effects, personal circumstances, and the social environment interact in young people’s drug use trajectories, as well as in their process of attempting to quit drugs. By highlighting the young people’s perspective, the study can contribute to a deeper understanding of problematic tramadol use that may be helpful in improving both preventive and therapeutic measures for this target group.
|
|
| 6. |
- Berg Eklundh, Lotta
(författare)
-
Kontaktfamilj : En förebyggande stödinsats eller mellanvård?
- 2010
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The contact family is a special intervention for supporting children in families with social problems. The child receives an ‘extra family’ with whom he or she can spend limited periods, like one or two weekends every month, one or two weekday nights and some holiday weeks during the year. The concept is that sharing this ‘extra family’s’ everyday life helps the child to build up resiliency and become better able to handle everyday life in the biological family. The members of the contact family can serve as role models and provide good examples of how to handle such situations as family and sibling conflicts. Sometimes the child finds ‘a significant other’ in the contact family, i.e. an adult who understands the child’s needs, listens to the child’s thoughts and worries and assists in evaluating the child’s cognitive abilities. This form of social support is decided on and paid for by the Social Welfare Service in the community where the child lives with the biological family. This study concerns 50 children living in four municipalities in Sweden who had received contact families in year 2000. It is a longitudinal study conducted over a period of seven years comprising both interviews and analysis of the social service offices’ documentation on each of the 50 children in the study. The empirical material was collected on four occasions (2000, 2003, 2005 and 2007. Interviews were conducted with a number of social workers involved in the cases, 15 of the children, their biological parents and the contact parents. The theoretical foundation for the study is the ecological model of human development, which places the child in the centre surrounded by the four systems and with the contact family as a possible ‘proximal process’. The analyses were made from the perspective of the social workers’ scope of action and that of the participating children’s perspectives. The results showed that the parents who applied for a contact family (often a single parent, usually the mother) did so in order to obtain some relief from their parental duties and/or because they lacked a social network. The majority of the children had parents with social problems, such as substance addiction, a mental disorder or other health problems. As many as 30 of the children had experienced domestic violence. Nearly 40% had also experienced being placed with a contact family that in periods functioned as a short-term emergency children’s home or foster home. Only two of the children had the possibility to participate in choosing whether or not to have a contact family. Several of the children participated in the ongoing process of arranging for the contact family and in making the decision to terminate the arrangement, or to move in with the contact family as foster children or with the contact family functioning as a form of supported housing.
|
|
| 7. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-
(författare)
-
Ett gott hem? : Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö.Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Dag, Munir, 1968-
(författare)
-
Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden : om barriärer, sociala relationer och livsvillkor
- 2003
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder.Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade.Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete.De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade.Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete.
|
|
