SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Sociologi) hsv:(Sociologi exklusive socialt arbete socialpsykologi och socialantropologi) "

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Sociologi) hsv:(Sociologi exklusive socialt arbete socialpsykologi och socialantropologi)

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Nation i ombildning : essäer om 2000-talets Sverige
  • 2018. - 1
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik. Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism — inte rädsla och hot?
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  • Ekström, Veronica, 1975- (författare)
  • Det besvärliga våldet : Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas.
  •  
5.
  • Machat-From, Laura, 1982- (författare)
  • Identity, Old(er) Age and Migrancy : A Social Constructionist Lens
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • ldentity research in relation to ethnicity and migration has tended to focus an younger people whilst identity research in relation to ageing and old(er) age has not focused an migrants. This inadvertent mutual neglect has led to a lack of identity research that examines the identity categories of old(er) age and migrancy together, a lacuna that this dissertation aims to redress. This dissertation departs from a social constructionist understanding of identity as situationally accomplished in the interplay between how one defines oneself (internally) and how others define one (externally). The questions raised by this perspective and addressed in this dissertation are: When (in what situations) and in relation to whom do old(er) age and migrancy (respectively) seem to become meaningful for identification? How do the identity categories of old(er) age and migrancy seem to be negotiated? The empirical material consists of in-depth interviews with 24 older migrants (13 men, 11 women) aged between 55 and 79 who have been living in Sweden for 18 to 61 years. Interviewees come from 12 different countries that vary in perceived cultural distance from Sweden. The findings suggest that identifications with old(er) age and migrancy seem to be dynamic and flexible rather than necessarily permanently meaningful, thus gaining meaning in specific situations and in relation to particular Others. External definitions furthermore do not always seem to match with internal ones. Regardless of how old(er) age and migrancy are constructed, they seem to be negotiable. This dissertation thus contributes to identity research by studying old(er) age and migrancy together and furthermore sheds light onto how the social constructionist lens allows us to see variability where stability otherwise would be presumed.
  •  
6.
  • Elmqvist, Anna, et al. (författare)
  • Omsorgen om landsbygdens äldsta : Kommuner och civilsamhälle i fokus
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna skrift redovisas resultat från projektet ”Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunens och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer”. Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur äldre som bor på landsbygden själva ser på sitt åldrande, vad man är engagerad i, hur man vill bo och vilket stöd och vilken hjälp man har och ger till andra. I projektet studeras hur några mindre landsbygdskommuner ordnar äldreomsorgen och hur kommunerna och vissa lokala aktörer förhåller sig till äldres behov och intresse.Fokus i denna skrift riktas mot kommunens sätt att organisera och genomföra omsorg, samt hur den är kopplad till det civila samhällets aktörer. Materialet som ingår har insamlats i de tre kommunerna Valdemarsvik, Ydre och Åtvidaberg. I denna skrift redovisas resultat från intervjuer som genomförts med representanter för dessa kommuner (kommunalråd, kommunchef, omsorgschef ). Redovisningen av intervjuerna berör de intervjuades syn på den egna kommunens förutsättningar, kommunernas strategier och framtidssyn. Skriften innehåller också resultat från intervjuer med representanter från civilsamhället, seniorföreningar (PRO:s och SPF:s ordförande, vice ordförande, styrelseledamot) och kyrka (diakon, präst). I dessa intervjuer berörs synen på förhållandena för kommunens äldsta, samt civilsamhällets roll som omsorgsaktör.Trots att de tre kommunerna kan förefalla likartade, visar studiens resultat på skillnader dem mellan. I Åtvidaberg finns ett tydligare centralortsfokus än i de andra två kommunerna. Även om Ydre som är en liten kommun också har en given centralort dit verksamheter koncentreras, finns ett tydligare landsbygdsfokus. Ydre är en skogs- och jordbrukskommun med en hög andel egna företagare. Inom kustkommunen Valdemarsvik förs ett tydligare resonemang om hur man ska kunna erbjuda service i olika kommundelar, något som man upplever att kommuninvånarna är angelägna om. Valdemarsvik består av flera relativt självständiga samhällen vilka tidigare var egna kommuner och som månar om sin egen självständighet. Arbetet i kommunen har även präglats av resonemanget ”hela kommunen ska leva”. I de två kommunerna Ydre och Valdemarsvik, har man poängterat att närheten till sitt lokalsamhälle liksom personkännedom är viktiga faktorer i äldreomsorgen, medan man i Åtvidaberg i större utsträckning har utgått från att man bättre tillfredsställer äldre personers behov genom att äldre kommer närmare service och tillgänglighet i centralorten. Den stora frågan i alla tre kommunerna är hur man ska kunna erbjuda äldreomsorg med samma kvalitet som idag till en växande andel äldre men med minskande skatteintäkter. Här är dock inställningen att det är något som måste lösas på nationell nivå t ex genom utjämningsbidrag för att man ska kunna åldras på jämlika villkor nationellt.Frågor som är ständigt aktuella i kommunerna gäller hur man ska kunna tillfredsställa tillgänglighet till servicefunktioner för dem som bor längre ut i kommunerna, utanför centralorten eller de större samhällena. Kollektivtrafiken på landsbygden utgör en stor kostnad och turtätheten minskar kontinuerligt. För dem som inte längre kan köra bil kan detta bli en avgörande fråga för om man kan bo kvar eller ej. Färdtjänst täcker en del av behovet liksom anropsstyrd trafik, men fungerar sämre för att upprätthålla sociala kontakter som huvudsakligen sker på kvällstid eller helger. Att kunna erbjuda äldre bra och funktionella bostäder är ytterligare en fråga som tas upp. Man är beroende av att någon vill erbjuda bostäder samt att det finns en betalningsvilja hos äldre personer för den typen av bostäder, båda dessa faktorer upplevs som problematiska. Idén att främja kvarboende kan å ena sidan förstås i ljuset av att det är en kostnadseffektiv strategi i en tid där decentralisering ställer ökade krav på kommuner att själva sörja för sin välgång och där medborgarnas resurser och hälsa blir allt viktigare för utvecklingen i lokala miljöer. Å andra sidan kan kvarboendeprincipen ses som en form av nyliberal vision som betonar inte bara regioners utan också enskilda individers egenansvar, självtillräcklighet och valfrihet.Sammantaget ter sig ett friskt och aktivt åldrande – förkroppsligat i kvarboende – ofta både nödvändigt och önskvärt. Mycket av strategierna går ut på att den äldre människans vardag ska kunna fortsätta att fungera som förut. Omsorgen går ut på att bevara förmågor. När det gäller att skapa ett äldrevänligt samhälle med goda kommunikationer kommenterade exempelvis en av studiens informanter: ”Så folk ska kunna få sin vardag att, så länge som möjligt, vara ganska lik den man har haft förut”.Från kommunernas sida räknar man med att verksamheten i större utsträckning kommer att koncentreras till att möta äldres grundläggande behov, något som i skriften betecknas anpassningslogik. Man förutsätter då att andra aktörer än kommunerna ska tillfredsställa övriga behov, men riktigt hur det ska gå till är ibland oklart. Det kan gälla dels privata marknadsaktörer som dock är beroende av ekonomisk lönsamhet, dels frivilligorganisationer och anhöriga. Föreningsliv och kyrkan uppfattas som viktiga komplement av såväl kommunen som av organisationerna själva. De äldre ses som en resurs för den egna gruppen, samtidigt som representanter för kyrkan och frivilligorganisationerna menar att människor inte alltid är benägna att be om hjälp ens av närstående. Föreningar och frivilligverksamheter står för en stor del av aktiviteterna på landsbygden men är beroende av eldsjälar och kontinuiteten är därför osäker. Det finns dock en optimism om att det sker generationsskiften även inom dessa verksamheter som bidrar till att göra fortlevnaden möjlig. Föreningsliv och dylikt blir ett sätt att skapa ringar på vattnet, att vara ett forum där sociala nätverk kan etableras och fortsätta växa på egen hand. I studien framgår även att många äldre själva fyller en viktig roll både som omsorgsgivare och för det sociala livet i stort.I skriften skisseras olika vägar för att lösa den brännande frågan om hur den mindre kommunen kan möta en framtid med krympande kommunstorlek och samtidigt tillförsäkra god service till en åldrande befolkning. Sannolikt är det så att olika lösningar passar olika väl i olika typer av kommuner och för olika typer av frågor. Ett resultat som framkommer i skriften är att de lokala förhållandena behöver bli en utgångspunkt för den planering som sker för att möta framtiden. Kan hända är det olika lokala initiativ som gör en verklig skillnad, initiativ som kan genomföras med stöd från regional och statlig nivå. Lösningen kan i många fall handla om att finna en balans mellan politiska ambitioner, framåtanda och anpassningslogik.
  •  
7.
  • Littmarck, Sofia, 1983- (författare)
  • Barn, föräldrar, välfärdsstat : Den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd 1964-2009
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The political debate concerning parent education and parenting support between 1964 and 2009 has been scrutinized in this study in the light of the development of and changes in the welfare state. The investigation is based upon the analysis of official government inquiries and parliamentary papers dealing with parent education and parenting support. This study analyzes the different choices in the organization of welfare relevant to children and the family for which political actors have argued, and it examines the views on the relations between children, parents, family and the welfare state that were expressed in the argumentation. Parent education and parenting support aim at changing the living conditions of children by means of the parents. The study shows that the interest in this type of investment has been shared by both the political left and center-right, but from different arguments and political visions on how welfare for children and families with children should be organized, as well as from different views of the role of parent education and parenting support in the welfare.
  •  
8.
  • Nordh, Jonas (författare)
  • Social citizenship and people with dementia : Designing social care policies in Sweden
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • People with dementia are commonly in need of some form of social care from the social services in order to manage their everyday situations. However, social services are shaped by the construction of policy targets. The aim of this dissertation is to explore the social citizenship for people with dementia. Social citizenship for people with dementia is explored by studying how people with dementia, in policy documents, have been constructed as a target group and also by studying how policies are enacted in practice by care managers, in their work and in their meetings with people with dementia. This is illustrated by studying policy documents from national level which range over nearly 40 years and 19 interviews with care managers. It is shown that, if and when, people with dementia are visible in policy documents, they commonly have a negative construction based on their cognitive and communicative abilities, as a burden, disturbing and incapable. It is further investigated how street-level bureaucrats, in this case care managers, experience meeting with people with dementia when they apply for social services. It is shown that care-managers experience difficulties concerning this group comprised of the exchange of information between care managers and people with dementia, refusal of social services by the person, the influence of relatives and other professions as well as moral dilemmas, such as the relations between the person with dementia and their relatives. The study shows that care managers have little support from policies, e.g. legislation and guidelines, in how to handle these dilemmas, and must thus create their own local ways of handling these situations. Care managers are thus influential policy actors concerning the policy target group of people with dementia. The policy processes which this dissertation illustrates, affect the social citizenship of people with dementia. It is shown that they, to an extent, have difficulties in influencing their own everyday situation concerning social services. Finally, the policy processes, will affect their possibility to influence their social citizenship.
  •  
9.
  • Julia, Simonson, et al. (författare)
  • Ungleichheit sozialer Teilhabe im Alter
  • 2013
  • Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie und Geriatrie (Print). - : Springer Berlin/Heidelberg. - 0948-6704 .- 1435-1269. ; 46:5, s. 410-416
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Unter dem Leitbild des aktiven Alters wird die Aufrechterhaltung umfassender sozialer Teilhabe über die Lebensphase Alter diskutiert. „Gutes“ Altern im Sinne dieses Aktivitätsparadigmas wandelt sich vom Ergebnis sozialer Ungleichheit zunehmend zu einem ihrer Ausgangspunkte. Auf Basis des Deutschen Alterssurveys (DEAS) 2008 und 2011 wird die Teilhabe über Ehrenamt und Bildungsaktivitäten unter Berücksichtigung sozialstruktureller und sozialräumlicher Aspekte sozialer Ungleichheit in den Blick genommen. Die soziale Teilhabe erweist sich als sozialstrukturell und sozialräumlich ungleich verteilt. Personen aus unteren sozialen Schichten gehen deutlich seltener einer Bildungsaktivität nach oder engagieren sich ehrenamtlich. Zudem ist die soziale Teilhabe bei Personen in wirtschaftlich schwachen Regionen deutlich geringer als bei Personen in wirtschaftlich starken. Nachteilige Effekte kumulieren sich, wenn in einer Region begrenzte individuelle Ressourcen und schlechte ökonomische Rahmenbedingungen vorliegen. Maßnahmen zur Förderung sozialer Teilhabe sollten darauf abzielen, auf lokaler Ebene Gelegenheiten für Engagement und Bildungsaktivität zu schaffen, um die Teilhabechancen von Personen aus unteren sozialen Schichten nachhaltig zu verbessern.
  •  
10.
  • Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al. (författare)
  • Introduction : Migration, Precarity and Global Governance: Challenges and Opportunities for Labour
  • 2015. - 1
  • Ingår i: ; , s. 1-29
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • This introductory editorial chapter paints the background to current issues of international migration, unfree labour, racialization, and changing frameworks of citizenship. The theoretical basis for this chapter is drawn from a modified view of the writings of Karl Polanyi. Using the notion of ‘precarity’ as a central concept, the editors analyse the prospects for a contemporary ‘double movement’ which challenges the commodification of labour under conditions of neoliberal globalization. The introduction summarizes and discusses the content of the book’s fifteen chapters in the light of this perspective, and posits a discussion of human rights as a stratagem for today’s labour movements. It makes a case for bringing the labour movement back in, through debates on migration, migrants’ working conditions, the organization of labour, and the utopia of social justice in a post-neoliberal era.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Typ av publikation
tidskriftsartikel (1885)
bokkapitel (1021)
konferensbidrag (530)
rapport (338)
doktorsavhandling (253)
recension (218)
visa fler...
bok (211)
annan publikation (111)
samlingsverk (redaktörskap) (99)
forskningsöversikt (24)
licentiatavhandling (14)
proceedings (redaktörskap) (5)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (2470)
övrigt vetenskapligt (1809)
populärvet., debatt m.m. (430)
Författare/redaktör
Persson, Anders (194)
Kjellberg, Anders (115)
Basic, Goran, 1972- (113)
Lindén, Anna-Lisa (109)
Andersson, Gunnar (81)
Åkerström, Malin (78)
visa fler...
Basic, Goran (73)
Wästerfors, David (73)
Edling, Christofer (67)
Wennerhag, Magnus (57)
Lidskog, Rolf, 1961- (51)
Nilsson, Kjell (50)
Heidegren, Carl-Göra ... (50)
Lindberg, Staffan (46)
Sellerberg, Ann Mari (45)
Olofsson, Gunnar (42)
Isenberg, Bo (42)
Djurfeldt, Göran (41)
Lundqvist, Åsa (41)
Brante, Thomas (39)
Klintman, Mikael (39)
Barbabella, Francesc ... (37)
Khalaf, Abdulhadi (35)
Hoem, Jan M., 1939- (34)
Eldén, Sara (33)
Börjesson, Mikael, 1 ... (31)
Leppänen, Vesa (29)
Varea, Valeria, 1983 ... (27)
Sjöberg, Katarina (26)
Anving, Terese (26)
Hetzler, Antoinette (26)
Rydgren, Jens (25)
Yakhlef, Sophia (25)
Carlsson Kanyama, An ... (25)
Lamura, Giovanni (24)
Eklund, Lisa (24)
Nieuwenhuis, Rense (22)
Mulinari, Shai (22)
Torres, Sandra, Prof ... (22)
Boström, Magnus, 197 ... (21)
Aspers, Patrik, 1970 ... (21)
Motel-Klingebiel, An ... (20)
Bergman, Paavo, 1945 ... (19)
Bradby, Hannah, 1966 ... (18)
Boström, Magnus (18)
Nelson, Kenneth (18)
Chiatti, Carlos (18)
Burcar Alm, Veronika (18)
Lundström, Catrin (18)
Forsberg, Håkan, 198 ... (18)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (1969)
Stockholms universitet (740)
Uppsala universitet (594)
Linköpings universitet (350)
Umeå universitet (287)
Linnéuniversitetet (249)
visa fler...
Örebro universitet (213)
Södertörns högskola (138)
Mittuniversitetet (111)
Karlstads universitet (65)
Malmö universitet (56)
Kungliga Tekniska Högskolan (50)
Högskolan i Halmstad (40)
Högskolan Dalarna (36)
Jönköping University (35)
Högskolan Väst (33)
Göteborgs universitet (32)
Mälardalens högskola (24)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (24)
Karolinska Institutet (19)
Högskolan Kristianstad (13)
Försvarshögskolan (13)
Högskolan i Gävle (11)
Högskolan i Borås (8)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (8)
Luleå tekniska universitet (7)
Högskolan i Skövde (6)
Gymnastik- och idrottshögskolan (6)
Sveriges Lantbruksuniversitet (5)
Nordiska Afrikainstitutet (4)
Chalmers tekniska högskola (2)
RISE (2)
Blekinge Tekniska Högskola (2)
Röda Korsets Högskola (2)
Sophiahemmet Högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (2967)
Svenska (1533)
Tyska (47)
Italienska (23)
Spanska (23)
Danska (21)
visa fler...
Norska (17)
Franska (13)
Polska (12)
Annat språk (10)
Ryska (7)
Bosniska (7)
Finska (5)
Arabiska (5)
Nederländska (3)
Turkiska (3)
Serbiska (3)
Grekiska, klassisk (2)
Kinesiska (2)
Odefinierat språk (1)
Portugisiska (1)
Tjeckiska (1)
Rumänska (1)
Japanska (1)
Kroatiska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (4699)
Humaniora (187)
Medicin och hälsovetenskap (180)
Naturvetenskap (47)
Teknik (23)
Lantbruksvetenskap (13)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy