| 1. |
-
En brokig gemenskap
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En brokig gemenskap presenterar huvudresultaten från 2016 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står Västra Götalands invånare och deras upplevelser av hur det är att leva och verka i Västsverige. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till de likheter och olikheter som präglar gemenskapen i Västra Götalands olika delar. Några av de frågor som analyseras är medborgarnas bedömningar av regional och kommunal service, erfarenheter av arbetsliv och upplevelser av mångkultur. Kulturvanor, medborgaraktivism och cirkulär ekonomi är andra områden som ligger i bokens blickfång. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I En brokig gemenskap, den 71:a forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metod- dokumentation av 2016 års västsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Demokrati, Islamofobi och Sveriges framtid - Intervju med Sveriges Unga Muslimers ordförande Rashid Musa
- 2018
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rashid Musa är ordförande för Sveriges Unga Muslimer (SUM). I denna intervju talar Rashid och Adrián om demokrati, rasism och islamofobi samt om behovet av en ny politisk mobilisering av de rasifierade andra. Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
| 3. |
-
Sprickor i fasaden
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det råder på sina håll en oro och ett mörker i dagens Sverige. Några grupper ser en värld av kollapsande system och spruckna fasader, där folkvalda fattar beslut som utarmar människors trygghet och livsvillkor. Andra ser hur antide-mokratiska krafter, likt början av förra seklet, växer sig allt större och på sina håll ges legitimitet av världsledare. Somliga går så långt som att tala om en demokrati i kris, om obönhörligt växande sprickbildningar i samhällsbygget i spåren av vilka otrygghetens och rädslans landskap breder ut sig. Sprickor i fasaden knyter an till denna rådande debatt och föreställningar om samhällets tillstånd.Världen som vi en gång kände den tycks långsamt glida ur våra händer. Den välputsade fasaden spricker. Eller gör den det? Kanske skiftar samhällets palett i långt fler nyanser än mörkaste grått? Kanske spirar det rent av en värld med allt godare möjligheter för människor att leva och utvecklas? För i kontrast till bilden av samhällets rämnande grundvalar, kan också skymtas skiftningar i värdegrunden i riktning mot ökad tolerans, öppenhet och jämlikhet. Måhända är dessa skiftningar tecken på sprickor också i föreställningen om den spruck-na fasaden? Sprickor i fasaden är den 72:e forskarantologin från SOM-institutet och bygger på 2017 års nationella SOM-undersökning – den trettioandra i ordningen. Bokens innehåll knyter på många sätt an till frågan om sprickor i det svenska samhällsbygget. Flera kapitel belyser tilltagande polarisering och politisering inom (S)amhälle, (O)pinion och (M)edier. Samtidigt pekar resultaten i andra kapitel på en påtaglig stabilitet och förstärkt uppslutning kring centrala värde-ringar, samhällsfrågor och samhällsinstitutioner.Sprickor i fasaden är skriven av ett 30-tal forskare från olika discipliner vid universitet och högskolor i Sverige.
|
|
| 4. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Arbets(o)förmåga - begreppsliga och etiska anmärkningar
- 2008
-
Ingår i: Arbets(o)förmåga - ur ett mångdisciplinärt perspektiv. - Stockholm : Santérus förlag. - 9789173590105 ; , s. 21-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln belyser arbets(o)förmågebegreppet i en samhällelig kontext där detta är centralt för olika arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder. Mot en allmän skiss av arbetets roll i samhället beskrivs hur begreppet arbets(o)förmåga får en avgörande roll i fördelningen av samhällets nyttigheter och hur detta aktualiserar en rad grundläggande etiska frågeställningar som behöver besvaras för att frågan om vad som ska räknas som arbets(o)förmåga ska kunna besvaras. En kortare utredning av begreppsparet förmåga – oförmåga illustrerar dessutom att begreppet kan preciseras på ett oräkneligt antal sätt i ett antal innebördes samspelande dimensioner. Två av dessa dimensioner kopplas till nyss nämnda etiska frågor för att illustrera hur valet av precisering i dessa dimensioner aktualiserar grundläggande frågor om vad som kännetecknar ett rättvist samhälle. Denna koppling påvisas ha konsekvenser för samhällsdebatt, myndighetsutövning och forskning – bl.a. hävdas att det finns goda skäl att helt överge arbets(o)förmåga som ett centralt begrepp i den arbetspolitiska diskussionen.
|
|
| 5. |
-
Slutna rum och öppna landskap: Den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 : SOM-institutets rapport nr 69
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slutna rum och öppna landskap presenterar huvudresultaten från 2015 års sydsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen stod de skånska medborgarnas erfarenheter av och syn på hur det är att leva, bo och verka i Skåne. Bokens titel knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till händelser och skeenden i det omgivande samhället. Några av de frågor som analyseras är de skånska medborgarnas politiska intresse, attityd till svensk välfärdspolitik och förhållande till Danmark. Förtroendet för politiker och tjänstemän ligger också i bokens blickfång, liksom skåningars användning av internet och lokala nyhetsmedier. Ett särskilt kapitel ägnas åt en analys av skånska sverigedemokrater, en grupp som har vuxit sig allt större i den skånska väljarkåren under 2000-talet. Flera kapitel innehåller jämförelsen med tidigare års sydsvenska SOM-undersökningar samt med de nationella respektive västsvenska SOM-undersökningarna. Sammantaget medverkar tio forskare från Göteborgs universitet och Lunds universitet med analyser i Slutna rum och öppna landskap, den 69:e forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller också en metoddokumentation av 2015 års sydsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 6. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 7. |
- Norén Bretzer, Ylva, 1969
(författare)
-
Sveriges Politiska System : Andra upplagan
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken ger en utförlig och nyanserad redogörelse för hur Sveriges politiska system är uppbyggt och fungerar, från nationell till lokal nivå. På ett systematiskt och samtidigt problematiserande sätt diskuteras frågor som rör konstitutionen, valprocesser, regeringsbildning, lagstiftning och dess berednings, budgetprocess och medel för ansvarsutkrävande. Motsvarande processer diskuteras på regional och lokal nivå. För att begripliggöra olika politiska förhållanden utgår författaren från tre centrala metaforer: Föreställningen om flernivådemokrati. Författaren lyfter fram bilden av det svenska politiska systemet som ett flernivåsystem och visar hur flernivåperspektivet är en förutsättning för att förstå politiken och dess genomförande. Legitimitetstriangeln tar sin utgångspunkt i värdena demokrati, effektivitet och rättssäkerhet, värden som delvis står i konflikt med varandra men ständigt är närvarande i debatten om den offentliga sektorn. Politiken som arena. Den tredje metaforen som används är bilden av politiken som arena för prioriteringar och beslut, en arena på vilken medborgarna utgör både deltagare och publik. Den andra reviderade upplagan har omarbetats med utgångspunkt i den reviderade grundlagen som gällt sedan 1 januari 2011. Granskningsperspektivet har synliggjorts tydligare, jämfört med första upplagan, och EU diskuteras utifrån vilka konsekvenser medlemskapet har fått på den svenska förvaltningen. Boken ger en pedagogisk och levande introduktion till svensk politik. Den vänder sig i första hand till studenter på grundläggande nivå inom statsvetenskap och offentlig förvaltning, men lämpar sig även väl för utbildningar inom ämnen som journalistik, juridik, socialt arbete och samhällsplanering.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Stabilt stöd för EU under pandemin, men osäkerhet kring riktningen. Europapolitisk analys
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En viss nedgång i svenskarnas stöd för EU går att spåra i opinionen under pandemin. Färre är för medlemskapet, något fler är för att lämna unionen och den allmänna inställningen till EU är aningen mer negativ. Opinionen ligger visserligen kvar på nivåer som är historiskt höga, men det är tydligt att de senaste årens ökande stöd nu har avstannat och till och med sjunker något. Det finns även en fortsatt stark opinion bland svenskarna emot att utöka den makt och de befogenheter EU har. Ett stort motstånd finns mot såväl att införa euro i Sverige som att unionen ska ha en gemensam finanspolitik och en EU-armé. Trots detta anser svenskarna att EU-medlemskapet har haft positiva effekter inom militär säkerhet, miljö, sysselsättning, ekonomi, jämställdhet och jordbruk. Enbart i frågan om invandring anses det att EU har haft en negativ påverkan, men under de senaste åren syns också en tillbakagång i åsikten om medlemskapets positiva påverkan på brottsbekämpningen. Svenskarna vill trots allt att EU ska kunna stå starkt mot USA i världspolitiken, en paradox sett till det stora motstånd som finns mot att ge unionen mer befogenheter. Det återstår att se hur detta läge utvecklas när EU agerar för allt fler befogenheter och svenskarna mer aktivt måste ta ställning till frågor om utökad integration.
|
|
