| 1. |
|
|
| 2. |
- Velasquez Atehortua, Juan, 1963
(författare)
-
Att gestalta Chthulucenen - Om hur kvinnor stärker släktbanden med havssköldpaddor i Nicaragua : Performing the Chthulucene – on how women strengthen kinship with sea turtles in Nicaragua
- 2021
-
Ingår i: Tidsskriftet Antropologi. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 0906-3021 .- 2596-5425. ; :83, s. 65-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article studies how women’s caring roles in the Nicaraguan fishing village of Padre Ramos, are extended even to turtles. As such, it reminds Donna Haraway’s fictive figures and metaphors about the kind of small critters predominant during the chthulucene, the era when humans strengthen their kinship with all other life forms to live and die better together on earth. Padre Ramos is visited annually by hawksbill turtles to lay their eggs. As the species is threatened with extinction, the village adopted the turtles as its flagship species, then transiting from hunting to caring for turtles. Although the villagers were the most vital link to save the turtles, they lived under constant threat to die out as a community or be evicted from the nature reserve. Through a ten-day anthropological action with video power, the author follows the women’s rhizovocality when they decided to occupy an unused centrally located plot in the village to build a playground with turtles as the central theme. Through this action, the women’s acted like „small critters” that bit into the compost of authorities’ rotten moral practices while reusing old car tires, logs, and pallets in the construction. Thus, the playground became a monument to the village’s new kinship with the turtles, the women’s roles as a healing force in the nature reserve as much as in the moral account. The situation highlighted how current efforts to stop the massive extinction of species are being conducted in deep power conflicts. The chthulucene is necessary but also marked by conflicts of interest.
|
|
| 3. |
- Söderbaum, Fredrik, 1968
(författare)
-
Konflikthantering i Afrika
- 2012
-
Ingår i: Karin Aggestam & Kristine Höglund (eds.), Om krig och fred. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144075587 ; , s. 197-211
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Några av de våldsammaste konflikterna i världen under de senaste decennierna återfinns i afrikanska länder såsom Angola, Burundi, Kongo-Kinshasa, Liberia, Moçambique, Rwanda, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Tchad, och Uganda. Under det kalla kriget kunde de flesta konflikterna i Afrika inte isoleras från tidigare kolonialmakter eller från den bipolära världsordningens logik och supermakternas intressen. Efter kalla krigets slut har ett delvis nytt mönster uppstått där konflikter trappas upp och sprids till grannländer utan att kolonialmakter, supermakter eller det internationella samfundet intervenerar. Även om de flesta konflikterna i Afrika anses vara inomstatliga, påverkar den regionala spridningen möjligheterna till att skapa fred. Den allt större betoningen på afrikanska och regionala organisationer för konflikthantering återspeglas främst i visionen om ”afrikanska lösningar på afrikanska problem” och i den framväxande afrikanska freds- och säkerhetsarkitekturen. Detta kapitel beskriver drivkrafterna bakom och omfattning och resultat av afrikansk och regional konflikthantering. Kapitlet belyser även relationen till andra konflikthanteringsmekanismer, speciellt inom FN-systemet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2020
-
Ingår i: Stjärnspäckat : Reflektioner från amerikanska presidentvalet 2020 av ledande forskare.. - Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789188527714
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vad som händer i USA antas påverka hela omvärlden. Stjärnspäckat är vårt bidrag till att snabbt analysera valresultatet och dess påverkan på svenskt samhällsliv. Titeln associerar både till stjärnbaneret och till kalibern på de medverkande experterna som generöst bidragit med sina respektive analyser av det amerikanska valet och dess konsekvenser.Den vetenskapliga analysen av val och valrörelser har långa traditioner. Inte minst svenska forskare var tidigt ute med omfattande studier av svenska val. Vi själva har också nära följt många val. Såväl här på hemmaplan som till Europaparlamentet och i USA. Vi menar att det finns goda skäl att återigen ge utrymme för akademiska analyser nära efter valets genomförande. I vanlig ordning ges perspektiv från medie- och statsvetenskap. Men då amerikanska val tilldrar sig ett enormt intresse och har stor påverkan på många aspekter av samhället menar vi att det finns anledning att bredda analysen till att inkludera expertis från även andra akademiska discipliner. I denna rapport tar vi således ett mångvetenskapligt perspektiv på det amerikanska valet. Med bidrag från såväl naturvetenskap som humaniora och samhällsvetenskap är vår övertygelse att vi kan nå en bredare förståelse för det amerikanska valet och dess påverkan på Sverige än vad en traditionell valanalys skulle bidra med. Rapporten är den tredje i sitt slag där vi samlar ledande forskare för att analysera val och valrörelser. I Snabbtänkt analyserades det svenska valet 2018 medan vi tog oss an Europaparlamentsvalet 2019 i Euroflections. Upplägget är enkelt. Varje medverkande forskare ges en sida för att med utgångspunkt i sin expertis analysera det amerikanska valet och i vad mån det har betydelse för Sverige. Stilistiskt är anslaget populärvetenskapligt och vårt mål är att texterna ska läsas av en bredare läsekrets än de som vanligtvis tar sig an veten-skapliga publikationer. Man kan läsa rapporten från pärm till pärm eller välja ut godbitarna.Även om framtiden står skriven i stjärnorna är vår förhoppning att denna volym ger läsaren insikter som kan underlätta tydningen av den.
|
|
| 6. |
- Hellberg, Sofie, 1979, et al.
(författare)
-
Don efter population? Utbildning för hållbar utveckling och det globala biopolitiska GAPet
- 2018
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788. ; 23:3-4, s. 172-191
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Världen över implementeras just nu det globala handlingsprogrammet för utbildning för hållbar utveckling (GAP). Ett återkommande budskap är att programmet förenar mänskligheten i en gemensam strävan mot ett bättre, jämlikare och ”grönare” liv för alla. Men är det verkligen så? Föreliggande artikel driver tesen att mänskligheten snarare delas upp. Med utgångspunkt i biopolitisk teoribildning sätter artikeln således fokus på differentiering och på vilka typer av kunskap(er) och livsstilsanspråk som olika populationer erbjuds i den hållbara utvecklingens namn. Ytterst är frågan om utbildning för hållbar utveckling riskerar att reproducera det globala gap som skiljer rika och fattiga människors livsstilar åt. Artikeln, som främst utgör ett teoretiskt och metodologiskt bidrag till den nordiska miljö- och hållbarhetsutbildningsforskningen, argumenterar för globala utblickar och biopolitiskt informerade undersökningar av hur GAP implementeras visavi olika populationer i olika sammanhang. Vidare diskuteras de metodologiska konsekvenserna av det biopolitiska perspektivet, d.v.s. vilka typer av frågor som blir relevanta att ställa och hur dessa kan beforskas.
|
|
| 7. |
- Jonsson, Robert, 1971-, et al.
(författare)
-
Demografianpassad infrastruktur? : Om hantering av anläggnings-tillgångar i kommuner med minskande befolkningsunderlag
- 2016
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - : Nordiska administrativa förbundet (NAF). - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 93:3, s. 45-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi har i en rad studier undersökt huruvida effekter och policyimplikationer av långvarig befolkningsminskning beskrivs i kommunala styrdokument. Denna artikel bygger på en delstudie vars övergripande syfte varit att öka förståelsen för hur man i krympande kommuner hanterar och planerar för sina anläggningstillgångar. Vi har här intresserat oss specifikt för huruvida kommunerna i budget och årsredovisningar beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll. Vi har också intresserat oss för i vilken mån kommunerna i dessa dokument drar slutsatser om vilka konsekvenser en förändrad demografi har för hur kommunerna ska planera för sina anläggningstillgångar. Syftet med vår art ikel är därmed att diskutera i vilken mån kommunernas budgetar och årsredovisningar är sammanhang där kommunerna beskriver sina anläggningstillgångar avseende status och underhåll, och huruvida kommunerna här beskriver strategier för hur anläggningstillgångarna ska kunna anpassas till en ny demografisk situation. Strategier kan finnas i andra dokument, men budget och årsredovisningar är för kommunerna tvingande dokument som underställs kommunfullmäktige varje år. I dessa dokument ska kommunerna inför medborgarna redogöra på vilket sätt de svarar upp mot kraven på god ekonomisk hushållning. Anläggningstillgångarnas status, underhåll och demografianpassning har dessutom uppenbara ekonomiska implikationer, vilket gör att budget och årsredovisning torde vara de styrdokument där kommunen i första hand beskriver dessa förhållanden.Vår ambition har varit att undersöka kommuner som har ett minskande befolkningsunderlag, men som i övrigt har varierande förutsättningar och karaktär. Studien baseras därför på ett systematiskt urval av kommuner, där urvalet baserades på geo-grafiskt läge, närhet till större tätort samt befolkningsstorlek.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Abrahamsson, Agneta, 1951-, et al.
(författare)
-
Välfärdssektorns projektifiering : kortsiktiga lösning av långsiktiga problem
- 2009
-
Ingår i: Kommunal ekonomi och politik. - 1402-8700. ; 13:4, s. 35-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we use two immigrant projects to identify similarities and consequences in order to discuss and analyse outwarding collaborative projects in human service organizations as a tool for change. The heavy use of projects in a slimmed public sector originates from projects’ contradictory promises of flexibility and effectiveness in the New Public Management context. Usually projects are used as a way to get more resources to long-term needs but are seldom implemented as planned in the regular organisation. Seemingly politicians, management and civil servants preferred are focusing on the positive side of projects as means to legitimate the organizations and to bring change by targeting and steering activities. However, they tend to overlook the negative consequences from projects. Citizens and participants experience frustration and distrust. The long-term development in organizations is scarce. Projects are seldom implemented meanwhile as the problems the projects were expected to target still are remaining or even are increasing.
|
|
| 10. |
- Anderlini, Michel, 1985-
(författare)
-
Möjligheter och begränsningar för EU:s aktörskap i södra Kaukasus
- 2020
-
Ingår i: Nordisk Østforum. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 0801-7220 .- 1891-1773. ; 34, s. 155-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite significant institutional changes and refinements since its creation in 2004, the ENP(European Neighborhood Policy) remains a major tool available to the EU for providing incentivesfor reform and stability in non-member states through the diffusion of its norms and rules.Earlier studies, drawing on the Europeanization conceptual framework, have been mostly concernedabout how and by which mechanisms compliance with EU rules takes place, rather thanfocusing on whether and to what extent it occurs. By contrast, this article assesses the actorness ofthe EU in three countries of the South Caucasus (Georgia, Armenia and Azerbaijan), viewingactorness as composed of three dimensions – capability, opportunity, and presence – enabling andconstraining the aspirations of the EU to be an international actor in the South Caucasus.
|
|
