| 1. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
En diagnos av rasism och demokrati i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin youtube kanal. - : Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Wackenhut, Arne, et al.
(författare)
-
Fångarna av det runda bordet – spelteori i ALC
- 2022
-
Ingår i: Använd rummet: Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144157795 ; , s. 185-194
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Om samhälle #EfterCorona
- 2020
-
Ingår i: Tidskrift Kontext. - Stockholm : Kontext.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett samtal om läget i samhället och världen #EfterCorona, och som anordnades av Tidskriften Kontext. Samtalet presenterades som en studiecirkel och hade som syfte att lyfta fram olika texter som behandlar samhället och pandemin. Här presenterade jag två artiklar: den ena av den argentinska politologen Atilio Boron och den andra av den mexikanska/argentinska filosofen Enrique Dussel. Båda texterna har översatts av Adrián Groglopo och samtalet om #EfterCorona utgick från dessa texter.
|
|
| 6. |
-
Internationella relationer : könskritiska perspektiv
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Internationella relationer är en introduktion till genusanalytiska frågeställningar och tolkningar av den internationella ordningen. Boken belyser vikten av könskritiska perspektiv på internationella relationer och ger exempel på skilda sätt att förstå och förklara den internationella ordningens betydelser för människors liv i olika delar av världen. Här ställs frågor om hur globalisering och konflikter samspelar med föreställningar om manligt och kvinnligt. Författarna analyserar och diskuterar könskodade maktstrukturer och ojämlik resursfördelning - både lokalt och globalt. Med utgångspunkt i IR-fältets klassiska temaindelningar lyfter artiklarna fram nya perspektiv och problem, vilket vidgar och fördjupar förståelsen av fältet, såväl vetenskapligt som politiskt. Internationella relationer - könskritiska perspektiv vänder sig till studenter i internationella relationer och angränsande ämnen, men också till andra som är intresserade av könskritiska tolkningar av hur den internationella ordningen fungerar.
|
|
| 7. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
Tillbaka till framtiden? Svenskarnas syn på försvaret, värnplikten och Nato
- 2017
-
Ingår i: Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Maria Oskarson (red.) Larmar och gör sig till. Göteborgs universitet: SOM-institutet.. - Göteborg : SOM-institutet. ; , s. 597-610, s. 597-610
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk försvarspolitik befinner sig i förändring. Ett drygt decennium av försvars-politisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga. I det här kapitlet diskuterar vi vad denna förändring betyder för försvarets legitimitet hos den svenska befolkningen, och på vilket sätt den hänger samman med förändringar i den svenska säkerhets- och försvarspolitiska opinionen. Resultaten visar att tre av fyra svenskar tycker det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar och viljan att minska försvarsutgifterna ligger på historiskt låg nivå. Stödet för att åter tillämpa värnplikt fortsätter att öka. Stödet för ett svenskt Nato-medlemskap har försvagats och förtroendet för försvaret har minskat något.
|
|
| 8. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
Migration : ett hot mot välfärden?
- 2018. - 1
-
Ingår i: Nation i ombildning. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140950 ; , s. 31-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska samhällsekonomiska modellensupplösning under 2000-talet har följts av en djup politisk kris. Det är enkris som har tagits till intäkt för den upprepade berättelsen om liberalt präglad invandrings- och mångfaldspolitik som misslyckat experiment. Författarna ifrågasätter denna berättelse genom attvända på argumentet om det negativa förhållandet mellan migrationoch välfärdsstatlig solidaritet. De hävdar således att det främst är deneuropeiska och svenska åtstramningspolitiken som sedan tidigt 90-talhar undergrävt samhällets socialpolitiska integrationspotential, skapat fördjupade etniskt präglade klasskillnader, permanentat social exkluderingav stora befolkningsgrupper från sociala och medborgerliga rättigheter,samt i sin konsekvens medfört bristande solidaritet kring välfärdsstatens institutioner.
|
|
| 9. |
- Hansen, Peo, 1966-, et al.
(författare)
-
Eurafrika : EU:s koloniala rötter
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EU presenteras ofta som ett fredsprojekt. Men bakom fasaden döljer sig en helt annan historia.För politiker, opinionsbildare och organisationer som från mellankrigstiden och framåt arbetade för europeisk integration stod Afrika i centrum för intresset. Exploateringen av kolonierna krävde samarbete och gemensamma investeringar. Målet var ett tredje block - Eurafrika - som skulle säkra Europas geopolitiska ställning mot de bägge supermakterna.Europas enande skulle alltså börja i Afrika.Eurafrika är en bok som redan väckt internationell uppmärksamhet. Den gör upp med myten om EU som fredsprojekt och konstaterar att dagens EU knappast hade existerat om det inte från början utformats som en eurafrikansk gemenskap.
|
|
| 10. |
- Hedin, Astrid
(författare)
-
EU:s sociala modell formades av kommunistregimerna
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av grundpelarna i den europeiska sociala modellen är den sociala dialogen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den innefattar arbetstagarnas rätt att bli rådfrågade när arbetsgivaren fattar viktiga beslut. Men när och hur växte egentligen denna rätt till medbestämmande fram? Min forskningsstudie, som jag beskriver här, visar hur 1970-talets medbestämmandetrend i Västeuropa drevs på av FN:s underorgan ILO, snarare än av EU. Och inom den Internationella arbetsorganisationen ILO var de europeiska kommunistregimerna drivande i frågan.
|
|
