| 1. |
|
|
| 2. |
- Caminha, Kjell, et al.
(author)
-
Tre reflektioner: Förflyttning
- 2014
-
In: Bidrag i ”Tre reflektioner: Förflyttning”, en föredragskväll i samband med utställning av Adrian Paci – ur liv och berättelser, arrangerad av Röda Sten, 27 februari 2014..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Utställning ’Ur liv och berättelser’ av Adrian Paci på Röda Sten Konsthall handlar i stort om förflyttning, identitetssökande och migration. Till ’Tre Reflektioner’ har Röda Sten bjudit in Masoud Vatankhah, Azada Najafi och Kjell Caminha för att berätta om sina personliga tankar och reflektioner inför ämnet Förflyttning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eliassi, Barzoo, 1978-
(author)
-
När blir man svensk?
- 2008
-
In: Migration and Youth. - Stockholm : International Olof Palme Centre.
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 6. |
- Ewald, Jonas, 1959-
(author)
-
Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande?
Ett exempel från Tanzania
- 2013
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Under 1990- och 2000-talets utvecklingsforskningsdebatt etablerades föreställningen att fattigdom kunde brytas med hjälp av liberala ekonomiska reformer, liberala politiska reformer och new-public management inspirerade förvaltningsreformer samt att de tre ”reformpaketen” var ömsesidigt förstärkande, oavsett i vilken kontext de tillämpades.Men är det verkligen så? Det är en fråga som jag intresserat mig för i min forskning om demokratiseringsprocessen i Tanzania, i olika omgångar med fältstudier sedan flerpartisystemet infördes 1992, senast nu i september 2013. Jag vill här peka på några sidoeffekter av de olika reformpaketen som tvärtemot den förgivet tagna positiva samverkan mellan liberalisering av ekonomin och införande av flerpartisystem och ”gott styrelseskicksreformer” riskerar att underminera viktiga mål inom andra politikområden, om de inte beaktas.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Knutsson, Beniamin, 1974
(author)
-
Det biopolitiska GAPet: Differentiering och livsstilsproduktion genom utbildning för hållbar utveckling
- 2017
-
In: 7:e Nordiska läroplansteoretiska konferensen, 15–16 november 2017, Göteborg..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Under överinseende av UNESCO implementeras just nu det globala handlingsprogrammet för utbildning för hållbar utveckling (GAP). Programmet har som mål att generera och intensifiera insatser inom alla utbildningsområden, och på alla nivåer i utbildningsystem världen över, för att nå målet om hållbar utveckling. Ett återkommande budskap är vidare att GAP förenar mänskligheten i en gemensam strävan mot ett bättre, jämlikare och ”grönare” liv för alla. Men är så verkligen fallet? Föreliggande presentation reser frågan om inte mänskligheten snarare delas upp i olika kategorier av populationer, vilka i sin tur tillmäts helt olika typer av ansvar och uppgifter i relation till målet om ”hållbar utveckling”. Med utgångspunkt i biopolitisk teoribildning sätter presentationen således fokus på differentiering och på vilka typer av kunskap(er) och livsstilsanspråk som olika kategorier av befolkningar erbjuds i den hållbara utvecklingens namn. Ytterst är frågan om utbildning för hållbar utveckling, i bjärt kontrast till officiell diskurs, i själva verket riskerar att reproducera det globala gap som skiljer rika och fattiga populationers livsstilar åt. Presentationen inleds med en kort inventering av GAP och dess organisatoriska drag. Därefter presenteras några konkreta exempel på utbildning för hållbar utveckling som pekar i riktning mot ovan nämnda problematik. Presentationen argumenterar sedan för relevansen av ett biopolitisk perspektiv visavi utbildning för hållbar utveckling och diskuterar kort de metodologiska konsekvenserna av studera GAP biopolitiskt.
|
|
| 10. |
|
|
