| 1. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(författare)
-
Att möta den högre utbildningens utmaningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.
|
|
| 2. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(författare)
-
Högskolepedagogiska meriter : En valuta med svag kurs?
- 2017
-
Ingår i: Universitet AB : Om kommodifiering, marknad och akademi. - Göteborg : Daidalos. - 9789171735232 ; , s. 137-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.
|
|
| 3. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Den kommunala självstyrelsen
- 2017
-
Ingår i: Att äga framtiden. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176854204 ; , s. 65-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regeringsformens portalparagraf kan vi läsa att den svenska demokratin förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Forskare som fördjupat sig i frågan menar dock att den kommunala självstyrelsen i praktiken saknar starkt grundlagsskydd (Petersson 2005: 170; jfr Nergelius 2006: 89f ). Regeringsformen anger nämligen att självstyrelsens utformning ska fastställas av riksdagen genom vanlig lag. Därför får självstyrelsen karaktären av en ”gummibandsprincip” (Petersson 2005); regelverket ger riksdagsmajoriteterna makt att utvidga eller inskränka kommunernas befogenhetssfär efter rådande behov (t.ex. Nergelius 2006; Petersson 2001/2002). Dahlkvist & Strandberg (1999: 290) går härvid så långt som att säga att de svenska kommunerna nog aldrig varit mycket mer än ”lokala verkställare av statlig reformpolitik” (jfr. Nergelius 2006: 288), det som Montin (2004: 36) gett etiketten ”välfärdsstatens förlängda arm”. Med facit i hand hävdar många att denna ordning historiskt sett tjänat Sverige väl. Men från ett principiellt perspektiv kan man fråga sig om detta sätt att reglera den kommunala självstyrelsen är det mest önskvärda. Det är i sammanhanget värt att påminna om att relationen mellan stat och kommun tidvis varit tämligen infekterad. Missnöjet med statens starka grepp över kommunsektorn fick på 1990-talet sitt uttryck genom kommunernas kritik mot förslaget om skattestopp, den mellankommunala skatteutjämningen, att staten inte följde finansieringsprincipen, samt att för mycket detaljreglering förekom. Dessutom visade en studie från 2003 att ledande kommunpolitiker upplevde att det över tid skett en förskjutning av makt från lokal till statlig nivå (Karlsson 2004: 13). Mot denna bakgrund vill vi problematisera den rådande ordningen, samt lyfta fram vad som i sentida debatt beskrivits som hot mot idén om självstyrande kommuner.
|
|
| 4. |
- Beckman, Ludvig, 1970-, et al.
(författare)
-
Artificial intelligence and democratic legitimacy. The problem of publicity in public authority
- 2024
-
Ingår i: AI & Society. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0951-5666 .- 1435-5655. ; 39, s. 975-984
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Machine learning algorithms (ML) are increasingly used to support decision-making in the exercise of public authority. Here, we argue that an important consideration has been overlooked in previous discussions: whether the use of ML undermines the democratic legitimacy of public institutions. From the perspective of democratic legitimacy, it is not enough that ML contributes to efficiency and accuracy in the exercise of public authority, which has so far been the focus in the scholarly literature engaging with these developments. According to one influential theory, exercises of administrative and judicial authority are democratically legitimate if and only if administrative and judicial decisions serve the ends of the democratic law maker, are based on reasons that align with these ends and are accessible to the public. These requirements are not satisfied by decisions determined through ML since such decisions are determined by statistical operations that are opaque in several respects. However, not all ML-based decision support systems pose the same risk, and we argue that a considered judgment on the democratic legitimacy of ML in exercises of public authority need take the complexity of the issue into account. This paper outlines considerations that help guide the assessment of whether a ML undermines democratic legitimacy when used to support public decisions. We argue that two main considerations are pertinent to such normative assessment. The first is the extent to which ML is practiced as intended and the extent to which it replaces decisions that were previously accessible and based on reasons. The second is that uses of ML in exercises of public authority should be embedded in an institutional infrastructure that secures reason giving and accessibility.
|
|
| 5. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
How Coerced Municipal Amalgamations Thwart the Values of Local Self-Government
- 2021
-
Ingår i: Urban Affairs Review. - : Sage Publications. - 1078-0874 .- 1552-8332. ; 57:5, s. 1226-1251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arguments invoking increased functional efficiency have had a profound impact on local government reforms in advanced democracies during the past 60 years. Consequently, most mature democracies have implemented municipal amalgamation reforms, often through top-down coercion. In this article, we demonstrate how far central governments have been willing to go, in terms of coercion, by providing an in-depth historical account of Swedish municipal amalgamations between 1952 and 1974. Debates on amalgamation reforms have typically revolved around pros and cons of mergers. But very few discussions have addressed the more fundamental moral problem of enforcing amalgamations through coercion. Often, large-scale mergers are carried through against the expressed will of municipalities who wish to remain self-governing. In this article, we present a normative defense of strong local self-government, based partly on values of individual autonomy, and partly on group-based human rights, and we show how coerced amalgamations are at odds with these values.
|
|
| 6. |
- Erlingsson, Gissur, 1974-, et al.
(författare)
-
Understanding Large-Scale Institutional Change : Social Conflicts and the Politics of Swedish Municipal Amalgamations 1952-1974
- 2015
-
Ingår i: Scandinavian Journal of History. - London : Taylor & Francis. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 40:2, s. 195-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A remarkable reform in modern Swedish political history was the transformation of the local government structure between 1952 and 1974. In a mere 22 years, the number of municipalities was reduced from 2,498 to 277. This study aims to answer how such large-scale reforms could come about politically, particularly since much of the literature on institutions and political reform asserts that carrying out large-scale political change should be a difficult task. Two opposing stories of institutional change are presented: evolutionary accounts, which see the amalgamations as rational adaptations to changing circumstances, are contrasted with a social conflict perspective, which explains amalgamations in terms of their distributional consequences. By investigating the processes leading up to this vast restructuring of Swedish local political geography, we demonstrate that an understanding of these reforms as rational adaptations to changing circumstances, made on the basis of consensus among leading political actors, is not accurate. The reforms were not as uncontroversial and non-conflictual as they often have been portrayed. Our results weaken the evolutionary approach to institutional change, whilst supporting the social conflict perspective.
|
|
| 7. |
- Zovko, Davor, et al.
(författare)
-
Användning av utvärderingar inom Arbetsförmedlingen
- 2016
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 22:1, s. 6-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arbetsförmedlingen använder utvärdering huvudsakligen för kontroll och återrapportering till regeringen och inte för verksamhetsutveckling avseende utveckling av stödet till de arbetssökande. Det visar en analys av policydokument och kvalitativa intervjuer med ledningspersonal inom ett lokalt arbetsmarknadsområde. Arbetsförmedlingens utvärderingar genomförs centralt och kommuniceras nedåt i organisationen. New Public Management-modellen i organisationen tycks vara överordnad Arbetsförmedlingens funktion som människobehandlande organisation.
|
|
| 8. |
- Brommesson, Douglas, 1976-, et al.
(författare)
-
“Teach more, but do not expect any applause” : Are Women Doubly Discriminated Against in Universities’ Recruitment Processes?
- 2022
-
Ingår i: Journal of Academic Ethics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1570-1727 .- 1572-8544. ; 20:3, s. 437-450
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studies repeatedly find that women and men experience life in academia differently. Importantly, the typical female academic portfolio contains less research but more teaching and administrative duties. The typical male portfolio, on the other hand, contains more research but less teaching and administration. Since previous research has suggested that research is a more valued assignment than teaching in academia, we hypothesise that men will be ranked higher in the peer-evaluations that precede hirings to tenured positions in Swedish academia. We analyze 861 peer review assessments of applicants in 111 recruitment processes in Economics, Political Science, and Sociology at the six largest Swedish universities. Our findings confirm that the premises established in previous research are valid in Sweden too: Women have relatively stronger teaching merits and men relatively stronger research merits, and also that, on balance, research is rewarded more when applicants are ranked by reviewers. Accordingly, male applicants are ranked higher compared to female applicants.
|
|
| 9. |
- Bäck, Hanna, et al.
(författare)
-
Balanspartier i regeringsbildningar
- 2012
-
Ingår i: Tungan på vågen. Vågmästare och balanspartier. - Göteborg : Makadam. - 9789170611094
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Bäck, Hanna, et al.
(författare)
-
Regional Government Formation in Varying Multilevel Contexts : A Comparison of Eight European Countries
- 2013
-
Ingår i: Regional studies. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 0034-3404 .- 1360-0591. ; 47:3, s. 368-387
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Back H., Debus M., Muller J. and Back H. Regional government formation in varying multilevel contexts: a comparison of eight European countries, Regional Studies. Although governance in multilevel settings has become a prominent research field in political science, there are few comparative studies that focus on explaining sub-national coalition outcomes in such settings. This paper sets out to study regional government formation in eight European countries and it builds on a dataset that covers information on the policy preferences of parties drawn from regional election manifestos. The results show that parties at the regional level are likely to form congruent coalitions, that is, copying' the patterns of national government formation, and that they are more likely to do so in specific regional contexts.
|
|
