SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Statsvetenskap) hsv:(Studier av offentlig förvaltning) ;pers:(Ahlbäck Öberg Shirin 1964)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Statsvetenskap) hsv:(Studier av offentlig förvaltning) > Ahlbäck Öberg Shirin 1964

  • Resultat 1-10 av 26
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, Professor, 1964-, et al. (författare)
  • Professional ambitions and organizational inertia : Analyzing the professionalization projects of the Swedish Military and Police
  • 2022
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This paper focuses on the professionalization project of the Swedish military and police and the interplay between profession and organization. Previous literature has suggested that the relationship between professions and organizations are crucial for understanding matters such as organizational change and the development of professional work. Against this background, we start with the assumption that the relationship between professions and organizations is an important variable also for the development and evolvement of professionalization undertakings. We start by mapping ambitions and concrete measures, undertaken from the 1990s onwards, to professionalize these two forces. Following the understanding of professionalization as the scientification of work, we study changes in officer education as well as ambitions to increase the linkage between research and the conduct of professional work. We thereafter analyze to what extent the receiving end has adopted to the input side of these reforms, by studying the importance of scientification when it comes to what knowledge base officers rely on when conducting work; the linkage between scientification and admission, promotion and the status of officers as teachers or researchers. We conclude that there is no immediate correlation between efforts to reform these professional groups and their impact on the organization. Despite similar ambitions by the state, the Swedish military and police have responded differently. We further conclude that for externally initiated professionalization reforms to have an effect, they cannot solely target the professional groups, but also the organization.
  •  
2.
  • Ledberg, Sofia, et al. (författare)
  • Managerialism and the Military : Consequences for the Swedish Armed Forces
  • 2022
  • Ingår i: Armed forces and society. - : Sage Publications. - 0095-327X .- 1556-0848. ; 48:4, s. 892-916
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article analyzes civil–military relations and the issue of civilian control through the lens of new managerialism. It illustrates that the means and mechanisms applied by governments to govern the military actually shape its organization and affect its functions in ways not always acknowledged in the civil–military debate. We start by illustrating the gradual introduction of management reforms to the Swedish Armed Forces and the growing focus on audit and evaluation. The article thereafter analyzes the consequences of these managerialist trends for the most central installation of the armed forces–its headquarters. It further exemplifies how such trends affect the work of professionals at the military units. In conclusion, managerialist reforms have not only changed the structure of the organization and the relationship between core and support functions but have also placed limits on the influence of professional judgment.
  •  
3.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-, et al. (författare)
  • Att göra rätt - även när ingen ser på
  • 2016
  • Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - Lund. - 0039-0747. ; 118:1, s. 7-17
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
4.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-, et al. (författare)
  • Government Steering over Two Decades: A Large-N comparison
  • 2016
  • Ingår i: RC27 Structure and Organization of Government.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The post-NPM debate on government control of state authorities is un-decisive in both problem description and in terms of suggested remedies. ‘Wicked problems’ are said to call for re-integration of state executives, and for enhanced government control in order to increase coordination between public organizations. At the same time, excessive (performance) control is accused of posing a threat to professionalism in the public sector and to its problem solving capacity. In this paper we build upon Verhoest et al’s (2004) suggestion that we need to treat autonomy as a multi-dimensional phenomenon and argue the importance of adopting a nuanced analytical perspective on issues of too much or too little control. Using a unique data set containing information on nearly 20 years of governmental steering as this is expressed in yearly appropriation direction documents (N=1330) issued by the Swedish government, we a) map out how the government’s demand for performance information has developed over time, and b) as we treat performance information demands as one out of many policy instruments in a government’s toolbox we also look for specific and stable combinations of different policy instruments (represented by autonomy dimensions). Our findings show that the number of performance information indicators requested from governments in appropriation direction-documents have on a general level decreased over time. From our bivariate and multivariate analyses we have shown that any government’s inclination to e.g. demand less performance information from its state agencies in general comes with a less autonomous management model for the state agency.
  •  
5.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, Professor, 1964-, et al. (författare)
  • Ökad kontroll och ökad byråkratisering : En kartläggning av statens styrning av universitet och högskolor
  • 2024
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport kartlägger vi den ökade kontrollen och ökade byråkratiseringen av framförallt de statliga lärosätena i Sverige under åren 1993–2023. Vi har analyserat utvecklingen av högskoleförfattningarna, regleringsbreven riktade mot universitet och högskolor (gemensamma och individuella) och relevanta sektorsmyndigheters, samt de generella författningar som träffar lärosätena antingen i egenskap av statliga myndigheter eller genom en mer generell räckvidd även bortom myndigheterna.Vår undersökning visar att det framförallt är generell lagstiftning kopplad till olika politiska målsättningar – tillsammans med staplandet av politiska mål i högskoleförfattningarna – som sammantaget resulterar i en orimlig administrativ börda för lärosätena. Den målträngsel som vi åskådliggör vittnar om en oförmåga hos lagstiftaren att prioritera. Även om en del av den generella lagstiftningen i någon mån varit aktuell redan vid undersökningsperiodens början så har den politiska ambitionsnivån på de flesta områden höjts avsevärt under senare år. Ytterst sällan åtföljs de stegrade ambitionerna av tillförda resurser, utan de nya eller ”förtydligade” uppgifterna ska istället i nästan samtliga fall utföras inom befintliga ekonomiska ramar. Vi menar att det är anmärkningsvärt att fler och fler byråkratidrivande regelverk införs utan att man vid något tillfälle diskuterar hur detta kommer att påverka lärosätenas möjligheter att bedriva kärnverksamheten.
  •  
6.
  • Wockelberg, Helena, 1970-, et al. (författare)
  • Ex Post Control of Mature State Agencies: Swedish Governments’ Performance Information Demands over Time and Across Policy Sectors
  • 2016
  • Ingår i: Paper presented at the EGPA Permanent Study Group ‘Performance & Accountability in the Public Sector’ (PSG II).
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The overall aim of this paper is to study how governments’ demand for performance information changes over time and across policy sectors. On a more specific note we evaluate a management reform launched by the Swedish right-wing coalition government in 2009. The Swedish implementation of Management By Objectives and Results (MBOR) was heavily criticized in the late 2000s, and calls for a more realistic set of goals for state agencies were made. The number and quality of performance indicators demanded was also put to question. An important conclusion was that since agencies are very different, the government should abandon any thought on a one-size-fits-all management policy. Using large-N data on government steering of Swedish state agencies during the period of 1997 to 2013 we conclude that while the number of performance information demands made has decreased substantially after the reform, the qualitative changes we observe in part move in the opposite direction than intended since governments make more precise demands, and request more information on effects. We also conclude that policy sector specifics (tasks and budget size) to a smaller degree than expected appears to co-vary with the performance information demands made.
  •  
7.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, Docent, universitetslektor, 1964-, et al. (författare)
  • Förvaltningspolitikens organisering
  • 2020
  • Ingår i: Statlig förvaltningspolitik för 2020-talet. - Stockholm : Statskontoret. - 9789188865359 ; , s. 237-265
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
8.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964-, et al. (författare)
  • Om att göra rätt även när ingen ser på
  • 2016
  • Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 118:1, s. 7-17
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Året innan riksdagsvalet 2014 publicerade oppositionsledaren Stefan Löfven debattartikeln ”Välfärdens yrken måste få sin frihet och status åter” (DN debatt 2013-11-15). Inlägget avslutades med: ”Med en socialdemokratisk regering kommer välfärden få större resurser, ett nytt regelverk som sätter människa framför vinst och en ny styrning som utgår från de välfärdsprofessionellas kompetens och yrkesetik.”2 Det är ovanligt för politikens främsta företrädare att så tydligt göra partipolitik av det som vi statsvetare benämner förvaltnings- politik, dvs. idéer och åtgärder riktade mot förvaltningens organisation och arbetssätt (Petersson & Söderlind 1993: 8). Men nu har det alltså skett. Redan en månad efter att socialdemokraterna och miljöpartiet bildat koalitionsregering efter valet 2014 utfärdades ett pressmeddelande från Finansdepartmentet med budskapet ”Ny styrning bortom New Public Management” (23 oktober 2014). Innebörden var sammanfattningsvis att åter ge välfärdens professioner möjlig- het att använda sitt professionella omdöme i sitt arbete, och att utveckla nya styrmodeller för den offentligt finansierade verksamheten (jfr prop. 2014/15:1: 53). Så ser den dagsaktuella förvaltningspolitiska diskussionen ut, och frågan är vad som döljer sig bakom dessa formuleringar. Vad är det i idéerna från New Public Management (NPM) som man vill komma bort ifrån? Kort sagt, vad är det som skapar politisk mobilisering i denna fråga? 
  •  
9.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, Docent, universitetslektor, 1964-, et al. (författare)
  • Agency Control or Autonomy? : Government Steering of Swedish Government Agencies 2003–2017
  • 2021
  • Ingår i: International Public Management Journal. - : Informa UK Limited. - 1096-7494 .- 1559-3169. ; 24:3, s. 330-349
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A central claim of the NPM doctrine is that public sector organizations will deliver better quality and improve efficiency if managers are given more autonomy in managerial and operational decisions. At the same time the idea is to keep managers under close control, which has led to the introduction of result-control instruments. This balancing strategy is referred to as the paradox of autonomization. There is, however, still scarce knowledge on whether and how the proposed balancing techniques work. Using a unique database on Swedish government agencies this article aims to mitigate this deficiency (N=1752). A balancing strategy is mainly confirmed, since higher managerial and structural autonomy are balanced with more external results control by government. We show that governments’ attempts at more managerial approaches to public service provision in reality add new ex post controls without reducing the old ones. However, policy and financial autonomy are not balanced by increased results control—these dimensions diminish when controlling for budget size. This study is an answer to a general call for more objective measures for evaluating bureaucratic autonomy
  •  
10.
  • Ahlbäck Öberg, Shirin, 1964- (författare)
  • Att kontrollera förvaltningen : framväxten av ganskningssamhället
  • 2014. - 5
  • Ingår i: Politik som organisation. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144095653 ; , s. 159-183
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur kan vi vara säkra på att rätt saker görs i statlig och kommunal förvaltning? Svaret är förstås att det inte finns några garantier för det, och därför måste någon form av granskning och kontroll till. Det blir särskilt aktuellt i välfärdsstater med ett omfattande offentligt åtagande, eftersom det är svårt för ansvariga politiker och för oss medborgare att själva hålla ett vakande öga över hela den offentliga verksamheten. Att granska genomförandet av offentlig politik handlar ju ytterst om att vi vill förvissa oss om att den i styrelseskicket delegerade makten att bedriva viss politik hanteras på ett ansvarigt sätt. Den typ av granskning som ska diskuteras i detta kapitel rör emellertid inte massmediernas eller det civila samhällets granskning av myndigheternas förehavanden, utan fokus ligger på de procedurer och institutioner för granskning och kontroll av den offentliga förvaltningen som finns inbyggda i det politiska systemet.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 26

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy