| 1. |
- Fransson, Göran, 1968-, et al.
(författare)
-
Exploring a conceptual framework for research on Induction and Mentoring : Combining Policy enactment, task perception, and agency
- 2014
-
Ingår i: AERA conference, digital database.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper focuses on the research questions that are emerging from the current reforms with consequences for Induction and Mentoring in various countries. The implementation focus is on the interplay between the new triad formed as a consequence of a Teacher Registration Reform in Sweden: head teacher/mentor/mentee as situated in a larger context of policy development and development in/of practice. The objective of this paper is twofold; (a) to elaborate and discuss a conceptual framework based on an interplay between the theoretical contributions of policy enactment (Ball, Maguire & Braun, 2012), task perception (Kelchtermans, 2009) and agency (Priestley and Biesta); (b) to discuss its possibilities for research within the field of induction and mentoring, and (c) provide an example of how it could be implemented in a study on induction and mentoring.
|
|
| 2. |
- Edling, Silvia, et al.
(författare)
-
Conscious and Unconscious Forces in Democratic Relationships : Implications for the Range of Teacher Responsibility
- 2006
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper Edling and Frelin strive to incorporate the features of complexity in discussions about democracy as a form of life and especially teachers’ moral responsibility for others. By placing the unconscious in relation to mainstream educational policy documents (deliberate democracy) the authors strive to illuminate the conditions these imply for teacher responses. In this paper they discuss the restrictions present in a predefined democratic model and argue for a view of responsibility and learning that takes its beginning in the complexity of the educational process in which the unconscious is a significant force.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Edling, Silvia, 1974-, et al.
(författare)
-
Var går gränsen för lärares ansvar?
- 2012
-
Ingår i: Pedagogiska Magasinet. - 1401-3320. ; :4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Frelin, Anneli, 1969-
(författare)
-
Classroom Relationship Management : “Maria’s MENSA-club” – Counteracting Oppressive Student Relationships Through Innovative Means
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research, especially in the field of Classroom Management, has shown that the relational context that schools provide carries importance for student learning. Thus, students ’peer relationships become part of the teacher’s responsibilities, as far from all relationships in schools are supportive of learning. A case study consisting of two interviews with the teacher Maria is analyzed using Young’s political theory of oppression. The concepts of cultural imperialism and violence are used in order to understand classroom relationships which are oppressive, and Maria’s innovative means for counteracting these relationships are described as an equalizing move in power relations in the classroom. Conclusions highlight the complexity of the classroom and the opportunities for using political theory in research the field of Classroom Management.
|
|
| 7. |
- Frelin, Anneli, 1969-
(författare)
-
Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet : i spänningsfältet mellan villkor och övertygelse
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Läraryrket är en bland flera så kallade interpersonella professioner (se Endres, 2007) men det utövas i en särskild kontext och med särskilda syften. Professionalitet är bland annat kopplat till att framgångsrikt uppfylla vissa syften och för lärares del så är den frågan inte helt enkel, då de befinner sig i flera spänningsfält och måste använda sitt omdöme. Kravet på att göra komplexa omdömen har av flera forskare t.o.m. framställts som ett kriterium för professionalitet (se ex Hargreaves & Goodson, 1996, Carr, 2000). I min avhandling (Frelin, 2010) diskuterar jag lärares uppdragsperception vilken har betydelse för de val lärare gör och vilket ansvar de tar. Jag menar att ett ensidigt fokus på kunskaper är otillräckligt för att fullt ut diskutera lärares professionalitet – en aldrig så stor kunskapsrepertoar kan inte kompensera för en ovilja att ta ansvar för viktiga relationella villkor i undervisningssituationen, varken ur ett moraliskt eller lärandeperspektiv. Specifikt kommer jag att diskutera den relationella dimensionen av lärarprofessionalitet, vilken tar sig uttryck i relationsarbete definierat som: handlingar i syfte att etablera, upprätthålla och/eller främja relationer som är positiva ur en utbildningssynpunkt, eller i syfte att motverka motsatsen: relationer som motverkar eller undergräver elevers förutsättningar för att ta till sig utbildning (Frelin, 2010, s. 6). Samtidigt så kan krav på effektivitet bidra till att uppdragsperceptionen snävas in hos lärare på ett sätt som gör att de riskerar att förlora kontakten med viktiga delar av sitt uppdrag, och således även med möjligheten för att lyckas uppfylla utbildningens syften. Detta utgör då en de-professionalisering.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Frelin, Anneli, 1969-
(författare)
-
Fostering democratic relations : Comparing teacher practices from preschool to high school
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In democratic societies, an important goal of education is to foster democratic citizens, which includes experiences of democratic relations. How do teachers interpret and carry out this mission? Are there differences between the levels of schooling and if so which? In an explorative study, interviews with teachers from preschool to high school were conducted and analyzed eliciting practical arguments (Fenstermacher & Richardson, 1993). The informants described their mission as intertwined in everyday activities, teaching democracy “as a way of life” in the spirit of Dewey. Whereas e.g. empathy was only discussed by preschool teachers, balancing equal relationships was addressed by all informants from preschool to high school. Progression of democratic learning runs parallel to addressing ever-present relational issues of democratic character.
|
|
