| 1. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-, et al.
(författare)
-
Redesign of an Outdoor Space in a Swedish Preschool : Opportunities and Constraints for Sustainability Education
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Early Childhood. - : Springer. - 0020-7187 .- 1878-4658. ; 52, s. 319-335
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: Children’s early engagement in design of outdoor spaces can form the basis of laterattitudes and responsible action for sustainability. The present study is part of a participatoryaction research project in an urban multi-ethnic preschool in Sweden,involving children, parents, preschool staff and management with a focus on improvingthe preschool playground. The methodology involved children taking pictures ofthe outdoor space, informal participant observation by one researcher and conversationswith children and teachers. Analyses completed of selected fieldwork excerptsfocus on learning opportunities for children and adults, children’s participation,cooperation and leadership for sustainability. Deeper awareness and confidence, andpractical pedagogies for staff in preschools are required for effective sustainabilityeducation. A joint frame of reference on pedagogical practices and processes forreflection is needed within and across early childhood institutions. More continuoustraining of staff and preschool leadership would be of benefit. However, such commitmentis ultimately a matter of policy to invest in giving preschools the means todevelop and realise ambitions for environmental and sustainability education. Résumé: L’engagement précoce des enfants dans la conception des espaces extérieurs peutconstituer une base d’attitudes ultérieures et d’action responsable en faveur de ladurabilité. La présente étude fait partie d’un projet de recherche-action participa-* Birgitta Nordénbirgitta.norden@mau.se1 Department of Science, Mathematics and Society, Faculty of Education and Society, MalmöUniversity, Nordenskiöldsgatan 10, 211 19 Malmö, Sweden2 Centre for Middle Eastern Studies and Centre for Environmental and Climate Research, LundUniversity, Lund, Sweden3 Department of Languages, Faculty of Arts and Humanities, Linnaeus University, Kalmar,SwedenB. Nordén, H. Avery1 3tive (RAP) dans un établissement préscolaire multiethnique urbain en Suède, oùles enfants, les parents, le personnel et la direction sont impliqués dans un objectifd’amélioration du terrain de jeux de leur maternelle. La méthodologie utilisée faitappel à des prises de photos de l’espace extérieur par les enfants, une observationinformelle des participants par une personne de la recherche et une discussion avecles enfants et les enseignants. Les analyses réalisées sur des extraits sélectionnés detravaux de terrain sont centrées sur: les occasions d’apprentissage pour les enfants etles adultes, la participation des enfants, et la coopération et le leadership des adultesenvers la durabilité à l’intérieur des institutions et entre celles-ci. Une éducation efficaceà la durabilité exige une sensibilisation et une confiance plus profondes, ainsique des pratiques pédagogiques chez le personnel des établissements préscolaires.Un cadre de référence commun sur les pratiques pédagogiques et les processus deréflexion est nécessaire à l’intérieur et entre les établissements de la petite enfance.Il serait bénéfique d’assurer davantage de formation professionnelle continue chez lepersonnel, y compris pour la direction d’établissements préscolaires. Toutefois, detels engagements relèvent en fin de compte des politiques d’investissement pour donneraux établissements préscolaires les moyens d’établir et de réaliser leurs ambitionsen matière d’éducation à l’environnement et au développement durable.
|
|
| 2. |
- Algers, Anne, 1961, et al.
(författare)
-
Open Educational Resources in Animal Ethics and Food Ethics.
- 2011
-
Ingår i: Proceedings of the EADTU Annual Conference: Universities and regional development in an open knowledge society; sharing innovation and knowledge in European universities, Eskisehir, Turkey, 3-4 November, 2011.. - Eskisehir, Turkey, 3-4 November, 2011 : EADTU, Heerlen. - 9789079730094 ; , s. 9-19
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Algers, Anne, 1961, et al.
(författare)
-
Teachers’ perceived value, motivations for and adoption of open educational resources in animal and food sciences.
- 2015
-
Ingår i: International Journal: Emerging Technologies in Learning. - : International Association of Online Engineering (IAOE). - 1863-0383. ; 10:2, s. 35-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Teachers' motivations behind their view on value and adoption of open educational resources (OER) were investigated based on 101 questionnaire answers from teachers in animal welfare, animal science and food science. A factor analysis uncovered the underlying dimensions for teachers’ motives and indicated that they were complex and linked to subject area. Underlying dimensions for the motives to adopt OER were identified at three levels; individual (e.g. altruism), institutional (e.g. collaboration with peers), and societal (e.g. reaching beyond borders of the academy). The underlying dimensions for the inhibitors for adoption at individual and institutional level were challenges regarding individual competences, quality assessment and teaching practices. When using activity theory, an affinity space could be identified for teachers in animal welfare with its own norms and expectations with regards to the open educational practices. The results suggested that sharing for the benefit of others and collective collaboration with other peers were stronger incentives for teachers in the specific subject of animal welfare than it was for teachers in broader and less contested subject areas. Animal welfare teachers also had low agreement with problems such as OER being deviant to higher education and for being difficult to adapt to teaching context, and these teachers also had a higher adoption rate than other teachers. Furthermore, this study provides evidence that OER challenges the boundaries of higher education and that an affinity space can enable OER adoption.
|
|
| 4. |
- Gisslevik, Emmalee, 1984, et al.
(författare)
-
Food in Relation to Sustainable Development Expressed in Swedish Syllabuses of Home and Consumer Studies: At Present and Past
- 2016
-
Ingår i: Journal of Education for Sustainable Development. - : SAGE Publications. - 0973-4082 .- 0973-4074. ; 10:1, s. 68-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Little is known what the term sustainable development entails in relation to the school subject of home and consumer studies and the subject’s knowledge area of food. The aim is to illustrate how food is expressed in national syllabuses of home and consumer studies at present and in the past, and its operationalization into sustainable development. Using qualitative content analysis, the results show three themes: (a) maintenance of the family and household, (b) maintenance of the earth’s resources and (c) maintenance of the future generations. The first theme is characterized by concrete tangible judgements based on experiences of family members and is predominant in earlier syllabuses. The second and third themes are predominant in later syllabuses and show a movement into complex and abstract contemplations of global ecological, social and economic conditions for the purchase of food. The presentation of food in relation to sustainable development has changed over the years, consequently demonstrating the didactic challenge of home and consumer studies.
|
|
| 5. |
- Algers, Anne, 1961, et al.
(författare)
-
Open educational resources in animal welfare.
- 2010
-
Ingår i: Proceedings of the international conference on animal welfare education: Everyone is responsible. Brussels, 1-2 October 2010. ISBN: 987-92-79-16225-1.European Union, Brussels. - 9789279162251 ; , s. 46-53
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Algers, Anne, 1961, et al.
(författare)
-
Peer Reviewing of OER in a Contested Domain – an Activity Theoretical Analysis
- 2015
-
Ingår i: Journal of Interactive Online Learning. - 1541-4914. ; 13:4, s. 21-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Globally, we experience numerous initiatives to increase the adoption of open educational resources (OER), but quality concerns challenge the adoption. In this study we present an analysis of the peer review process of an OER. The OER under review is produced by the European Commission (EU). It has the goal to teach children about farm animal welfare. Following discussions with the EU about its quality, a panel review was conducted. The group of peers used a quality evaluation tool for initial individual assessment, which was then discussed in four consecutive meetings. Video recordings from the meetings and the final report constitute the research data. Cultural historical activity theory (CHAT) was used as the analytical framework. The results indicated that the main areas of negotiations were the content quality of the OER and the adoption of the OER in teaching practices. The examination of these concerns using CHAT indicated that the peer review process neither leads to accuracy nor legitimacy. In summary, OER and in particular the quality assessment of OER challenge the boundaries of higher education. A combination of peer review and crowd source review is suggested to underpin the openness and thus increase adoption of OER.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Brandt, S. Anders, 1970-, et al.
(författare)
-
A harmonized GIS course curriculum for Swedish universities
- 2007
-
Ingår i: EUC'07 HERODOT Proceedings. ; , s. 10 s.-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the implementation of the Bologna declaration, European and other universities must change or adjust courses and programmes so they fit into the Bologna model. In Sweden this will take place during 2007. The intention with the declaration, for example, is that a basic course in one subject at one university should be treated as equivalent to the same type of course at another university. Once a year, the recently formed section for education of the Swedish Cartographic Society gathers university lecturers and others for an education conference to discuss matters concerning higher education in geomatics, geoinformatics, geography, etc. Last year’s conference identified the need for a harmonized course curriculum in basic GIS. One of the advantages of such a course is easier transfer of study records for inclusion of course credits in study programmes at other universities. Therefore, an attempt has been made to write a harmonized course curriculum for basic GIS. The course will contain about 50% common content and about 50% of content decided by the individual university. The common content will be described as learning outcomes, and then it is up to the universities to place the learning outcomes into a context. Thanks to this common core, the course can be given for such diverse programmes as archaeology, land surveying, or economy, and still be able to include the required knowledge for students to continue on more advanced courses at other universities.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Faskunger, Johan, et al.
(författare)
-
Klassrum med himlen som tak : en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapsöversikten bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och/eller naturkontakt.Kunskapsöversikten visar att evidensen är tillräckligt stark för att konstatera att utomhusundervisning bidrar positivt både indirekt och direkt till skolprestation och skolresultat. Extremt få studier, endast någon enstaka, kan påvisa ett samband mellan utomhusundervisning och negativa effekter på elevernas lärande, pedagogernas arbetssituation eller på skolverksamheten i stort. Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet – eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. Sammantaget visar översikten:att utomhusundervisning leder till en lång rad positiva effekter för elever i grundskoleålder, till exempel förbättrad inlärning (ökad kognitiv förmåga, koncentration, arbetsminne, och studiemotivation),att evidensen är tillräckligt stark för att det är möjligt att överväga implementering av fler utomhusbaserade inslag i undervisningen bland barn och elever i hela utbildningssystemet,att evidensen är tillräckligt stark för utomhusundervisningens positiva kognitiva effekter, vilket gör det möjligt att överväga en förstärkning av befintliga såväl som inrättande av nya nationella utbildningsinsatser som främjar utomhusundervisning, fysisk aktivitet, samt naturkontakt i grundskolan, till exempel genom att involvera landets lärosäten med lärarutbildning i ett gemensamt utvecklingsarbete på nationell nivå,att utomhusundervisning ligger i linje med moderna pedagogiska modeller för skolutveckling, undervisning och lärande.Stöd för ökad måluppfyllelse och god folkhälsaForskningen visar att utomhusundervisning med regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt både direkt och indirekt kan ha positiva och meningsfulla effekter på lärande, skolprestationer, hälsa och välbefinnande, samt på elevernas personliga och sociala utveckling.De statistiska effekterna (effektmåtten) ligger vanligtvis på en låg till måttlig nivå. Men på samhällsnivå skulle de potentiellt kunna få stor relevans ur ett folkhälso- och skolperspektiv genom att bidra till högre måluppfyllelse inom grundskola, förskoleklass och fritidshem. Detta under förutsättning att program och kompetenshöjande åtgärder för utomhusundervisning införs i bred skala och är långsiktiga. Forskningen påtalar att tidsmässigt längre och mer omfattande utbildningsprogram eller insatser uppnår större effekter både motoriskt, socialt och kognitivt än korta och sporadiska pedagogiska insatser.Stark evidens för faktorer som indirekt påverkar skolprestationerForskningen visar att regelbunden fysisk aktivitet med utökad rörelse och naturkontakt under skoldagen generellt leder till positiva effekter på inlärningsförmåga, skolprestationer och på en lång rad faktorer som är av betydelse för elevers utveckling men också för undervisningen. Betydelsefulla vetenskapliga argument finns för att utomhusundervisning – jämfört med när elever undervisats helt eller till stor del inomhus med mer eller mindre traditionella undervisningsstrategier – främjar faktorer som indirekt påverkar skolprestationer såsom förbättrad koncentration, arbetsminne samt personlig och social utveckling. Forskningen visar att detta i sin tur kan leda till ökad studiemotivation, förbättrad självkänsla, självkontroll och impulskontroll, kreativitet, samarbetsförmåga samt intention till en hälsosammare livsstil (motion och matvanor). Hög grad av fysisk aktivitet, liksom regelbunden naturkontakt under skoldagen och i undervisningen, uppvisar samband med skolprestation och med en lång rad faktorer som indirekt påverkar skolresultaten i positiv riktning hos elever.Mer undervisningstid i teoretiska ämnen leder inte till bättre resultatForskningen visar att ökad fysisk aktivitet under skoldagen eller utökad undervisning i Idrott & hälsa inte leder till sämre resultat i teoretiska ämnen. Den mesta forskningen tyder tvärtom på att mer fysisk aktivitet leder till positiva effekter på skolresultat i teoretiska ämnen för elever, även om mer forskning behövs inom området.Inte heller en ökning av antalet undervisningstimmar i teoretiska ämnen, på bekostnad av bland annat Idrott & hälsa, leder till bättre resultat i teoretiska ämnen. Flera forskare och systematiska översikter påpekar också att en ökning av inomhusundervisning i teoretiska ämnen till och med kan öka risken för fysisk och psykisk ohälsa hos eleverna.Mer longitudinell forskning behövsFör att öka skolans måluppfyllelse, förbättra skolresultat och främja sunda levnadsvanor bland barn och unga, visar kunskapsöversikten att det finns tillräckligt stark evidens för att överväga systematisk implementering av utomhusbaserad undervisning i skolan. En stor del av forskningsmaterialet består dock av tidsmässigt korta utvärderingar. Detta försvårar delvis möjligheten att dra mer långtgående slutsatser av hur utomhusbaserade inslag i den pedagogiska verksamheten kan bidra till en långsiktig och ändamålsenlig skolutveckling som påverkar skolresultaten i positiv riktning. Således behövs fler longitudinella studier utifrån en svensk skol- och undervisningskontext.Kunskapsöversiktens huvudindelningLitteraturgenomgången resulterade i att forskningsmaterialet kunde sorteras i tre huvudkategorier. I kunskapsöversikten redogörs för kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier, nämligen utomhusundervisningens effekter på skolprestation, fysisk aktivitet och naturkontakt.
|
|
