| 1. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
In search of didactics in school-age educare centres : To conceptualize what exists but has not yet been found
- 2022
-
Ingår i: Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. - Oslo, Norway : Cappelen Damm Akademisk AS * Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 2387-5739. ; 8:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to focus on approaches that could build a didactic framework for School-Age Educare Centres (SAECs). As a theoretical basis and a research field, didactics exists within many disciplines (e.g., education in natural sciences and preschool). This is not the case within the SAEC. While a lot of research has been devoted to subject didactics, there is a lack of research on didactics in SAECs, and the marginal research that exists shows a fragmented picture of what it could consist of. However, researchers in the field agree that didactics in SAECs is something else than subject didactics and differs from general didactics. Our aim in this paper is to suggest and discuss how a didactic framework in SAECs could be conceptualized with an intention in the near future to find the specific didactics that distinguishes the work in SAECs. The proposed design involves theory building/testing with a bottom-up perspective and various data collection methods. Because building a didactic theory for SAECs is the intention, the research process will take informed grounded theory (GT) as its methodological starting point. The empirical material will be related to the two dominant didactic frameworks: the German and the Anglo-Saxon. This framework will also be critically reviewed in relation to the activities in SAECs. The results will contribute important knowledge to the development of a relevant and useful didactic theory for SAECs. The practical implications are directly relevant to every stakeholder affected by the SAECs’ activities: policy actors, staff, students, and researchers. In the long term, we will be able to find a legitimate platform for didactics in SAECs, which will have concrete importance for professionals and researchers in particular.
|
|
| 2. |
- Jäder, Jonas
(författare)
-
Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av anledningarna till varför elever har svårigheter med matematik i skolan är att utantillinlärning utgör grunden för utbildningen för många av eleverna. Procedurella och konceptuella kunskaper behövs för att skapa en bred matematisk kompetens. Eleverna lär sig bara det som de får en möjlighet att lära sig, vilket innebär att de möjligheter till lärande som erbjuds eleverna i skolan måste beaktas. Ett väletablerat ramverk som gör det möjligt attanalysera de resonemang som krävs för att lösa läroboksuppgifter samt de resonemang som används av eleverna vid uppgiftslösning har använts för att undersöka möjligheterna att lära sig resonera matematiskt. Genom att använda ramverket möjliggörs en mer förfinad diskussion av vilken typ av kunskap som används av eleverna. Ramverket skiljer på kreativa matematiska resonemang, där en lösning måste skapas av eleven, och imitativa resonemang som bygger på utantillinlärning eller imitering av en tillgänglig lösningsalgoritm. Möjligheterna att lära sig beror på klassrummets normer som har förhandlats fram mellan elever och lärare. Dessa normer påverkas i sin tur av flera faktorer. I denna avhandling diskuteras läroboken, både som en, av flera bilder, av undervisningen och utifrån hur den används i klassrummet, samt elevernas uppfattningar om matematik. I avhandlingen ingår tre studier. Den första studien består av en analys av uppgifterna, med avseende på kraven på resonemang, i läromedel från tolv länder, i fem världsdelar. I den andra studien har elevers resonemang då de arbetar med uppgifter från läroboken i klassrummet analyserats. I den tredje studien används en tematisk analys för att undersöka de uppfattningar som eleverna visar upp, vilka sedan kopplas till de resonemang som används. Resultaten visar att läroböckerna från tolv olika länder har en liknande andelen uppgifter som kräver att eleverna använder kreativa matematiska resonemang. I genomsnitt krävde ungefär var tionde uppgift ett mer genomgripande kreativt matematiskt resonemang. Resultaten visaräven att elever i den svenska gymnasieskolan främst löser de första, lättare uppgifterna, där andelen uppgifter som kräver ett kreativt matematiskt resonemang är lägre. Eleverna använder också i stor utsträckning imitativa resonemang. Möjligheterna för elever att träna sig på kreativa matematiska resonemang verkar utifrån mina resultat vara begränsade. Då elever guidar varandra genom uppgiftslösning verkar det som att fokus främst ligger på att komma fram till ett svar som överensstämmer med facit. Inte heller då elever får hjälp av en lärare verkar möjligheter till annat än imitativa resonemang skapas. Eleverna indikerar dessutom uppfattningar om att matematiska uppgifter i de allra flesta fall ska kunna lösas genom ett imitativt resonemang och att utantillinlärning därför bör vara en central del av undervisningen. Lärarens roll i klassrummet är viktig för att skapa och utveckla de gemensamma klassrumsnormerna. Stor vikt bör läggas vid vilka uppgifter och vilka läromedel som används i undervisningen. Även elevernas sätt att arbeta i klassrummet måste beaktas i relation till möjligheterna till lärande, och den matematiska förståelsen bör spela en större roll.
|
|
| 3. |
- Jäder, Jonas, et al.
(författare)
-
Students’ Mathematical Reasoning and Beliefs in Non-routine Task Solving
- 2017
-
Ingår i: International Journal of Science and Mathematics Education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1571-0068 .- 1573-1774. ; 15, s. 759-776
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Beliefs and problem solving are connected and have been studied in different contexts. One of the common results of previous research is that students tend to prefer algorithmic approaches to mathematical tasks. This study explores Swedish upper secondary school students’ beliefs and reasoning when solving non-routine tasks. The results regarding the beliefs indicated by the students were found deductively and include expectations, motivational beliefs and security. When it comes to reasoning, a variety of approaches were found. Even though the tasks were designed to demand more than imitation of algorithms, students used this method and failed to solve the task. © 2016 Ministry of Science and Technology, Taiwan
|
|
| 4. |
- Sidenvall, Johan, et al.
(författare)
-
Students' reasoning in mathematics textbook task-solving
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Mathematical Education in Science and Technology. - : Taylor & Francis. - 0020-739X .- 1464-5211. ; 46:4, s. 533-552
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study reports on an analysis of students' textbook task-solving in Swedish upper secondary school. The relation between types of mathematical reasoning required, used, and the rate of correct task solutions were studied. Rote learning and superficial reasoning were common, and 80% of all attempted tasks were correctly solved using such imitative strategies. In the few cases where mathematically founded reasoning was used, all tasks were correctly solved. The study suggests that student collaboration and dialogue does not automatically lead to mathematically founded reasoning and deeper learning. In particular, in the often common case where the student simply copies a solution from another student without receiving or asking for mathematical justification, it may even be a disadvantage for learning to collaborate. The results also show that textbooks' worked examples and theory sections are not used as an aid by the student in task-solving.
|
|
| 5. |
- Fransson, Göran, 1968-, et al.
(författare)
-
On the Swedish National Grade School for Digital Technologies in Education – GRADE : Expectations and experiences of doctorial students and supervisors
- 2018
-
Ingår i: ICERI2018 Proceedings. - Sevilla : IATED. - 9788409059485 ; , s. 769-774
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish National Graduate School for Digital Technologies in Education (GRADE) is a cooperative venture between six Swedish universities established during 2018. Within the field of educational sciences and in the area of digital technologies in education, GRADE aims to strengthen the expertise in the area and to increase national and international cooperation in research training activities.Over a number of years, and from multitude of sources (cf. Brown & Davis, 2004; Fisher, Higgins & Loveless, 2006; Kafai & Resnick 1996), research has stressed that increased digitalization in schools leads to a complexity that needs to be taken into account on different levels, from different perspectives and with different designs, methodologies and theoretical perspectives (cf. Olofsson, Lindberg, Fransson & Hauge, 2015; Price, Jewitt & Brown, 2013; Tondeur, Valcke & van Braak, 2008). At a micro-level, the learning situation of students, teachers and school-leaders changes and it becomes important to deepen the knowledge about the impact digital technologies has on the fundamental conditions for teaching and learning of different school subjects (cf. Chun, Kern & Smith 2016; Leung & Baccaglini-Frank, 2017). On a macro-level, conditions for education as such changes and digital technologies becomes an important object of study as agents of change (Wong & Li, 2008). The digitalization of K-12 schools has long been highlighted in policy as a necessity (cf. Kirkman et al, 2002; OECD, 2010). However, research and evaluations (cf. Fransson et al, 2012; OECD, 2015; Wastiau et al, 2013) show that many substantial challenges remain. One of the fundamental pillars of GRADE is the interdisciplinary approach. Several disciplines are present (Applied IT, Curriculum studies, Education, Informatics, Technology and Learning, Educational work, Work-interated Learning) in researching digital technologies in K-12 schools with the ambition to contribute to the continued implementation, integration and use of digital technologies in Swedish K-12 schools that stems from the evidence-based knowledge produced within the activities of GRADE. The research within GRADE will be characterized by close cooperation with stakeholders from school practice, with the aim to contribute to concrete school development. In GRADE, a multi-level approach that involves multiple layers or levels of school activities will be encouraged. When possible, studies will be longitudinal. This will imply studies from an organizational and management perspective, e.g. studies of school leaders and other members of senior management positions responsible for digital technology use and implementation. Also implied are studies of teachers' teaching practices and didactical considerations, as well as studies of the students in classrooms and their learning using digital technologies. This will also imply that several issues with a bearing on the digitalization of education, for example regarding school policy, teaching, learning, assessment and professional development will be researched from different perspectives and with different methodological approaches. In this paper, these points of departure will be explored based on the expectations and experiences of the first twelve admitted doctoral students and their supervisors.
|
|
| 6. |
- Svanström, Magdalena, 1969, et al.
(författare)
-
Improving engineering education for sustainable development using concept maps and multivariate data analysis
- 2018
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 198, s. 530-540
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In education for sustainable development (ESD), the inclusion and handling of a multitude of perspectives and the interconnectivity of different dimensions of the world are often targeted. Based on the assumption that concept maps can capture notions of this learning, concept maps generated by students were used to complement a large number of other empirical data from several years of a master level course module in engineering education with a specific focus on ESD. Multivariate data analysis (MVDA) was used to find correlations between the many different variables. Empirical data included data on the background of students, on their participation in different teaching and learning activities (TLAs), and on their performance in different types of assessment, including concept maps generated before and after the course. According to the concept map results, the students seem to develop, in general, a more balanced and systemic view during the course. The use of MVDA was helpful in revealing both expected and unexpected co-variations. Results show that previous experiences (student background) is an important factor behind high performance and that TLAs in the course are providing complementary knowledge. The main focus of this paper is on how the innovative approach of combining the use of concept maps and MVDA can provide useful understanding of possible correlations between student characteristics, their participation in TLAs and their performance in assessments in an ESD course. The use of concept maps was seen as useful in capturing important notions of ESD while the MVDA enabled quick analysis of the large data set.
|
|
| 7. |
- Asklund, Helen, 1975-, et al.
(författare)
-
Fiktionsläsning för social förståelse och breddade perspektiv : Utveckling av ett undervisningskoncept
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitetsutbildningar som leder till arbete inom relationsbaserade yrken behöver förbereda studenterna för de etiska dilemman och möten med människor i svåra situationer som de i yrkeslivet kan ställas inför. Vi behöver därför fråga oss hur studenterna i undervisningen bäst kan ges förutsättningar för att utvecklas som kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande individer. Vid flera svenska lärosäten används idag exempelvis skönlitteratur som pedagogiskt material i läkar- och socionomutbildningar för att ge träning i kritisk reflektion, perspektivtagande och empatisk förmåga. Några av de användningsområden som i detta sammanhang har lyfts fram är att fiktionen kan illustrera och applicera teorier, bidra till att se andras villkor samt utveckla personliga egenskaper och förmågor (Ottelid 2015). Fiktionens potential att gestalta livsfrågor ur olika perspektiv (se exempelvis Pettersson 2009; Brewer & Hogarth 2015) är ytterligare en aspekt av fiktionaliteten som bidrar till att skönlitterär läsning har en funktion att fylla i undervisningssammanhang. Den pedagogiska potentialen förstärks ytterligare av att denna träning i föreställningsförmåga utgör en viktig förutsättning för empati, ett inom relationsbaserade yrken betydelsefullt förhållningssätt (Bernhardsson, Nilsson & Palm 2015). Syftet med vår pågående pilotstudie är tudelat, med lärare och studenter på det rehabiliteringsvetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet som målgrupp. För det första arbetar vi för att öka kompetensen hos lärarkollegiet om hur de kan arbeta med skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap. För det andra utarbetar vi en modell för att använda skönlitterära texter i undervisningen som ett medel för att utveckla ovan beskrivna förmågor och därmed bidra till att studenterna upparbetar ett kritiskt helhetstänkande och en djupare social förståelse (Rosenblatt 1995). Genom att projektet fokuserar på både utveckling av kursinnehåll och undervisningsmetoder samt på utveckling av den pedagogiska diskussionen i lärarkollegiet menar vi att det bidrar till ett hållbart lärande. Genomförandet inleds med att lärarna gemensamt läser ett urval skönlitterära texter. Därefter följer en reflekterande diskussion ledd av projektledaren om hur lärarna upplevde den lästa boken och tänker sig att den didaktiskt ska användas i undervisningen. Diskussionsanteckningar utgör insamlad data. Efter läsningen av varje bok reflekterar varje lärare skriftligt över boken och dess pedagogiska potential, innan den eventuellt förs in som kurslitteratur. De erfarenheter som slutligen ges från den pedagogiska tillämpningen av skönlitteraturen samlas in i form av en öppen enkät till studenterna och som anteckningar från ansvarig lärare. 86 Då studien pågår finns ännu inga färdiga resultat, men avsikten är att sammanställa och analysera insamlat data för publicering i en högskolepedagogisk tidskrift.
|
|
| 8. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Att leda fritidshemmet verksamheter
- 2020. - 2:1
-
Ingår i: Lärare som ledare - i och utanför klassrummet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133423 ; , s. 309-326
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Boström, Lena, 1960-
(författare)
-
Hur lär sig elever på sex olika yrkesprogram? : En studie om skillnader och likheter i lärstilar.
- 2013
-
Ingår i: Utbildning & Lärande. - Skövde : Högskolan i Skövde. - 2001-4554. ; 7:1, s. 48-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vocational programs are facing educational challenges. Many students leave secondary school in Sweden without completed grades, and this is problematic in many ways, e.g. in terms of equivalence and skill segregation. This study tries to see learning through students’ eyes and examined learning styles in six different vocational programs. The research questions have addressed which general learning styles traits dominates and which differentiates. The study involved 244 students. The Productivity Environmental Preference Survey (PEPS) learning styles assessment was used to identify 17 different traits. Sex groups were compared with descriptive statistics and analyzed by using F-test and analysis of variance, ANOVA. The tendencies were low motivation and conformity, a high need for structure and routine, multimodal dominance, and a need for intake and movements. The most productive time of day was in the afternoon. The statistical analysis revealed that six of 17 elements differed; light, temperature, conformity, persistence, intake, time-of –day (early morning and morning). This study shows similarities and differences concerning learning styles preferences in vocational program, which can be a basis for further insights in didactics issues. This study highlights the importance of finding pedagogical model that is suitable for vocational education, expanded educational strategies and in-depth didactic discussions. The results are valuable for people involved in the planning of vocational education and for the students themselves.
|
|
| 10. |
- Eliasson, Nina, et al.
(författare)
-
Teacher-Student Interaction in Contemporary Science Classrooms : Is Participation Still a Question of Gender?
- 2016
-
Ingår i: International Journal of Science Education. - : Informa UK Limited. - 0950-0693 .- 1464-5289. ; 38:10, s. 1655-1672
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We show that boys still have a greater access to the space for interaction in science classrooms, which is unexpected since in Sweden today girls perform better in these subjects than boys. Results from video-recorded verbal communication, referred to here as interaction, show that the distribution of teacher–student interaction in the final year of lower secondary school follows the same patterns as in the 1980s. The interaction space for all kinds of talk continues to be distributed according to the two-thirds rule for communication in science classrooms as described by previous research. We also show that the overall interaction space in science classrooms has increased for both boys and girls when talk about science alone is considered. Another finding which follows old patterns is that male teachers still address boys more often than girls. This holds true both for general talk and for talk about science. If a more even distribution of teacher–student interaction is desirable, these results once again need to be considered. More research needs to be undertaken before the association between girls’ attitudes and interest in science in terms of future career choice and the opportunity to participate in teacher–student interaction is more clearly understood.
|
|
