| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
CALL and complexity – short papers from EUROCALL 2019
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The theme selected for the 2019 EuroCALL conference held in Louvain-la-Neuve was ‘CALL and complexity’. We decided to opt for a positive vision of complexity. As languages are known to be intrinsically and linguistically complex, as are the many determinants of learning (additional) languages, we wanted to view complexity as a challenge to be embraced collectively. The 2019 conference allowed us to pay tribute to providers of Computer Assisted Language Learning (CALL) solutions and to recognize the complexity of their task, to acknowledge the notion of complexity to ensure the provision of ad hoc CALL solutions, and to draw both learners’ and teachers’ attention to complexity issues so that they can make the most of their learning/teaching experience
|
|
| 4. |
-
"Dig where You Stand" 6 : Proceedings of the Sixth International Conference on the History of Mathematics Education
- 2020
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The history of mathematics education is an interdisciplinary research area that is experiencing a significant development and this book presents recent work in this area. This book is the result of the sixth conference ICHME (In-ternational Conference on the History of Mathematics Education) that took place at CIRM, Luminy (France) from 16th to 20th of September 2019. Nowadays, the history of education is of the utmost importance for assessing the general development of the educational system(s) in which mathematics education occurs. Usually, the history of education is confined to history within a given civilization, country or nation. However, the quality of the research for a given nation is enhanced when situated among various specific cases, and comparative studies provide essential tools to broaden the perspectives to an international level. Moreover, mathematics, as a school discipline, has always functioned at the crossroads between general education and professional training, thus relating its teaching history to professional working environments as well. The themes dealt with in this book reflect this wide area of research. The book contains 28 chapters grouped in four parts concerning teaching of particular mathematical domains, teaching in cultural and national contexts, pedagogical movements and reforms, and methods of teaching.
|
|
| 5. |
-
Forskarskolan FRAM : lärare forskar i de främmande språkens didaktik
- 2021
-
Ingår i: Language and Literature in Education 1: Forskarskolan FRAM – lärare forskar i de främmande språkens didaktik. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351314 - 9789176351291
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Under senare år har flera satsningar gjorts på forskarskolor för lärare, i syfte att bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare i skolan med utbildning på forskarnivå.Den här bokens innehåll baseras på resultaten från den nationella forskarskolan för språklärare De främmande språkens didaktik (FRAM) som bedrevs med stöd från Vetenskapsrådet under perioden 2012-2015.Forskarskolan möjliggjorde ett unikt kunskapsutbyte mellan aktiva lärare som fann intressanta studieobjekt i sin aktuella undervisningskontext och akademins forskare som såg relevansen hos projektidéerna mot bakgrund av forskningsfältet. Denna typ av samverkan inom forskning och utbildning uppfyllde det övergripande syftet med forskarskolan. En synergieffekt var att den språkdidaktiska forskningen i Sverige fick ett viktigt tillskott av klassrumsnära forskningsprojekt inom ett brett spektrum av inriktningar. Med utgångspunkt i forskarskolans tre huvudområden, nämligen språkinlärning, digitala resurser i språkundervisningen samt språklig bedömning, utmejslades projekt bland annat om flerspråkighet, motivation, språk- och ämnesintegrerad undervisning, feedback, (sam)bedömning med mycket mera.Medverkande författare är tio lärare som forskat om lärande, undervisning och bedömning av engelska och moderna språk. Deras arbeten presenteras i separata kapitel. I inledningen ger bokens redaktörer en inblick i hur en forskarskola för lärare kan vara upplagd och hur FRAM bidragit till det expanderande och mångfacetterade forskningsfältet Språkdidaktik.
|
|
| 6. |
-
Brückenschläge Nord: : Landeskunde an der Schnittstelle von Schule und Universität
- 2020. - 1
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- 2012 wurde das Netzwerk Landeskunde Nord gegründet, dessen Ziel es ist, Forschung und Lehre zur Landeskunde des Deutschen als Fremdsprache, insbesondere in den nordischen und den baltischen Ländern voranzutreiben. Die Publikation knüpft an die bereits erschienenen Bände Landeskunde Nord, Perspektive Nord und Spektrum Nord an und bietet weitere Beiträge zur wissenschaftlichen Theoriebildung in Verbindung mit unterrichtspraktischen Reflexionen und Projektvorstellungen. Dabei werden u.a. Brücken zwischen den verschiedenen Ebenen der Bildungssysteme geschlagen. Die Beiträge nehmen international geführte Fachdiskussionen u.a. zu Erinnerungsorten, Linguistic Landscapes und zum kreativen Schreiben auf und haben auch deshalb über die nordischen und baltischen Länder hinaus Bedeutung.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 2006
- 2007
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.
|
|
| 9. |
-
Forum för forskningsbaserad NT-undervisning : Bidrag från konferensen FobasNT18 13 – 14 mars 2018 i Norrköping
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forum för forskningsbaserad NT-undervisning (FobasNT) är en konferens som arrangeras av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). Konferensen vänder sig till lärare och forskare inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik, med syftet att skapa dialog och erfarenhetsutbyte om hur undervisning kan utvecklas genom att basera den på forskning och beprövad erfarenhet.FobasNT18 gick av stapeln den 13-14 mars 2018 och samlade cirka hundra deltagare från hela Sverige i Norrköping. Ungefär hälften av deltagarna var forskare och/eller lärarutbildare medan den andra hälften var lärare, pedagoger på muséer och Science centers eller myndighetspersoner från bland annat Skolverket och Skolinspektionen. Blandningen av olika professioner möjliggjorde spännande möten och samtal där undervisning om naturvetenskap och teknik var det gemensamma intresset.Konferensens större teman kretsade kring hållbar utveckling och digitala verktyg i undervisningen. Detta avspeglas i de bidrag som finns representerade i den här boken, men också i de båda huvudtalarna: Helge Gresch, professor från universitetet i Münster, Tyskland som bjöd på en föreläsning med titeln Dealing with student conceptions in science classrooms: Results of a video-study on teleological explanations in the context of evolution och Ulrika Ryan, universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet som pratade om Att undervisa med digitala verktyg. Ulrika Ryans föreläsning videofilmades och finns att se via NATDID:s hemsida.Konferensen Forum för forskningsbaserad NT-undervisning är ett forum där deltagarna aktivt får delta i samtal kring forskning i relation till undervisningspraktik. För att uppmuntra detta samlades deltagarna i mindre grupper efter huvudtalarnas föreläsningar, för att utifrån sina egna erfarenheter diskutera vad de ville veta mer om. Varje grupp hade en samtalsledare som efter diskussionerna samlade ihop frågor, vilka sedan fördes vidare till en moderator. Därefter fick huvudtalaren med hjälp av moderatorn kommentera, fördjupa och besvara deltagarnas frågor och diskussionspunkter.
|
|
| 10. |
|
|
