| 1. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Enriching ‘learning activity’ with ‘epistemic practices’ – enhancing students’ epistemic agency and authority
- 2016
-
Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy. - Uppsala : Informa UK Limited. - 2002-0317. ; 2:1, s. 82-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is an unchanged, re-published version of: Inger Eriksson & Viveca Lindberg, ‘Enriching learning activities with epistemic practices – enhancing students’ epistemic agency and authority’, with Maja Elmgren, Maria Folke-Fichtelius, Stina Hallsén, Henrik Román (2016), Att ta utbildningens komplexitet på allvar. En vänskrift till Eva Forsberg, Uppsala Universitet: Uppsala Studies in Education 138.
|
|
| 2. |
- Hultén, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Animerad kemi : Elever i grundskolans tidiga år förklarar kemiska samband
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemi har under stora delar av 1900-talet varit ett ämne som elever tidigast mötte i årskurs 5. Då behandlades ofta fenomen som smältning, stelning, kokning och avdunstning. Dessutom studerades egenskaper hos luft och vatten. Att elever innan de börjar högstadiet skulle resonera kring dessa fenomen i termer av vad som sker på submikronivå, med hjälp av antaganden om enkla partikelmodeller, har aldrig varit ett uttalat mål för undervisningen i kemi förrän introduktionen av Lgr 11. I den här studien har en grupp bestående av två lärare, en rektor och fyra forskare utformat och genomfört undervisning om egenskaper hos luft samt fenomenen smältning och stelning med elever i årskurs 3 och 4. Eleverna har inte bara beskrivit det som skett med egna ord, utan också lärt sig att beskriva det som sker på submikronivå i ord och bild. För att kunna göra detta har de, tillsammans med läraren, utvecklat enkla partikelmodeller. Projektet har kallats "Animerad kemi” och är ett forskningsprojekt finansierat av Skolforskningsinstitutet.
|
|
| 3. |
- Dessen Jankell, Lotta, 1970-
(författare)
-
Förstå verkligheten som system : - att utveckla gymnasieelevers systemgeografiska kunnande genom geografiundervisning
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis is concerned with how upper secondary students in Sweden develop system geographical knowing through Geography teaching, where complex issues such as climate change are dealt with. In many countries, these issues are particularly relevant for the school subject of Geography since the subject is responsible for issues that involve system changes. These issues involve a complex web of aspects and dimensions so it is challenging for students to develop indepth holistic understandings. Commonly, students are left alone to synthesise the various parts into a whole. Systems thinking is suggested as an approach to dealing with these challenges, but there is little research on what such thinking implies in Geography teaching, or what students need to experience to develop this knowing. This educational design study departs from practice theory to explore and broaden systems thinking in Geography teaching by introducing a model task with connection web models that combine system dynamic causality, soft systems thinking, and spatial dimensions in a new way. The model task was developed and tested empirically in two upper secondary schools in Sweden. Research data consist of interviews and recordings of the students’ work with connection web models as a way of exploring complex issues. Findings from the study are presented in four peer-reviewed articles that together answer the two research questions: i) what does it mean to become system geographically knowledgeable when managing complex geographical issues? and ii) how can Geography teaching be designed to develop students’ system geographical knowing? Article I proposes a subject didactic model where the systems concept and other geographical concepts were used as organising tools to design Geography teaching. The model was developed in collaboration with Geography teachers and was used for designing the teaching interventions in the present study. Article II contributes findings from a series of lessons where the connection web model was introduced and presents four qualitatively different aspects of knowing that are critical for students to be able to use the model. For instance, being able to discern different causal characters of connections, to use place and scale as analytical tools, and to interpret the holistic pattern of interwoven connections. Article III analyses three different teaching designs and presents four design principles that teachers can use to support the development of the students’ system geographical knowing and overcome challenges that have been identified. Article IV presents findings about how the students experience the phenomenon of using the connection web models as a way of managing complex issues. Three different ways of experiencing the phenomenon are presented as well as critical aspects that students need to experience to qualify their knowing. This doctoral thesis broadens the view on what systems thinking can mean in the integrated and spatial school subject of Geography and contributes didactic models for teachers and researchers to use to develop the students’ knowing. The study argues that system geographical knowing is relevant for students to better understand complex issues concerning system changes. Finally, it is argued that connection web models have the potential to function as learning models if the model work is considered as a long-term process.
|
|
| 4. |
-
Lärares bedömningsarbete
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige hör till de länder i världen som bytt betygssystem oftast, vilket inneburit att vi vid ett flertal tillfällen satt rättssäkerheten gällande bedömning ur spel. Forskning visar nämligen att det tar lång tid att utveckla den förtrogenhet med betygsskala, mål, kriterier, kunskapsområden och nationella prov, som behövs för en välgrundad, likvärdig bedömning. Eftersom lärare vid betygsreformerna i praktiken gjorts till nybörjare i bedömningsarbetet, har utomstående aktörer fått utrymme att dominera debatten. Kritiken gällande felaktiga bedömningar och bristande likvärdighet har då oftast ensidigt riktats mot lärares bedömningsarbete, utan hänsyn till det sammanhang och system som arbetet ingår i. Boken Lärares bedömningsarbete vill balansera bedömningsdebatten genom att öka förståelsen för hur arbetet påverkas av avgörande faktorer som ligger utanför klasslärarens inflytande och ansvar. Boken vänder sig till lärare, lärarstudenter och beslutsfattare i syfte att belysa lärares förutsättningar och villkor för agens att bedriva ett professionellt bedömningsarbete.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Challenges when implementing the Elkonin-Davydov curriculum in mathematics
- 2022
-
Ingår i: The relation between mathematics education research and teachers’ professional development. - Linköping : Svensk förening för matematikdidaktisk forskning (SMDF). ; , s. 121-124, s. 121-124
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Teachers interested in developing students’ possibilities to take part in joint discussions in problem-solving often have to deal with challenges regarding norms in the mathematics classrooms. Dominating classroom norms is a factor in mathematics teaching, be it of social or sociomathematical type. Here we address challenges in relation to norms experienced when attempting to create possibilities for mathematics learning, starting at a general and algebraical point rather than a specific and arithmetical one. We draw on two projects that explored the Elkonin-Davydov curriculum in Swedish classrooms. The results indicate that norms, of different kinds, are impedimental in different ways, when performing a theoretical work in mathematics teaching.
|
|
| 6. |
- Andersson, Charlotta
(författare)
-
Relationer eller operationer - två sidor av samma mynt : Elevers utforskande av en del-helhetsmodell som redskap för att urskilja relationer i additiva strukturer
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna licentiatuppsats är att pröva en specifik strukturell modell som stöd för elevers utforskande av relationer mellan tal i additiva strukturer även när negativa tal är inkluderade. En intention är att resultatet ska kvalificera undervisningen och utgöra ett stöd vid planering och genomförande av en undervisning avseende ekvationer med additiv struktur utifrån algebraisk undervisning som alternativ till att i första hand finna en lösning med stöd av regler och procedurer. Under studien kartlades, kategoriserades och beskrevs elevernas erfarande av fenomenet relationer mellan kvantiteter. I studien prövades även om, och i sådant fall, på vilka sätt en specifik strukturell modell användes av elever under arbetet med att utforska ekvationers struktur.Elever från årskurserna 3, 8 och 9 deltog i semistrukturerade intervjuer samt i forskningslektioner. Tre grupper av lärare samt två forskare planerade, genomförde och reviderade forskningslektionerna baserat på ansatsen learning study.Fenomenografi var den teoretiska ansatsen för de inledande semistrukturerade intervjuerna. Variationsteori och lärandeverksamhet var de teoretiska ramverken för forskningslektionerna där Davydovs program var en inspirationskälla.För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor:Vilka skilda sätt att erfara fenomenet relationer mellan kvantiteter kan urskiljas i elevintervjuer?På vilka sätt använder elever en specifik strukturell modell för att utforska ekvationer?Den första forskningsfrågan besvaras i Artikel 1 som visar att elever erfar relationer mellan kvantiteter som någonting som ska beräknas alternativt någonting som ska relateras. Den andra forskningsfrågan besvaras i Artikel 2 som visar att elever använde sig av den i studien prövade specifika strukturella modellen såsom ett formulär att fylla i alternativt som en lärandemodell och redskap för att identifiera del-helhetsstrukturen mellan tal i en ekvation samt för att välja lämplig operation att lösa ut det obekanta talet. Resultaten visar på möjligheten, men även utmaningen, att introducera en algebraisk undervisning med fokus på analys och teoretiska resonemang även för elever med erfarenheter från en alternativ bakgrund.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Björk, Marie, 1963-
(författare)
-
Att främja elevers teoretiska utforskande av bassystemet : En undervisningsutvecklande studie i matematik på mellanstadiet
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här licentiatuppsatsen handlar om hur en undervisning kan främja elevers förståelse av tiobassystemet genom att de bjuds in till en undervisning där de kan delta i ett kollektivt utforskande av bassystemet, som en övergripande nivå av tiobassystemet. Syftet är att exemplifiera och diskutera hur en undervisning, som främjar elevernas möjligheter att utveckla ett tänkande om tiobassystemet på en generell eller övergripande nivå, kan utformas. Vidare är syftet att studera vad i en undervisning, designad enligt principerna för lärandeverksamhet, som kan förstås som förebyggande i specialpedagogisk mening.Studien bygger på resultatet av två artiklar med följande frågeställningar: 1) Vilka aspekter i uppgifternas utformning och genomförande främjar elevers möjligheter att pröva relationen mellan olika bastal och övergång till successivt större respektive mindre talenheter? 2) Vad i elevernas resonemang och arbete med speciellt designade uppgifter kan ses som tecken på teoretiskt tänkande om bassystemet?Learning study har använts som forskningsramverk och genererat data för uppsatsens två artiklar. Learning studyn genomfördes i årskurs 4, tillsammans med tre matematiklärare. Design och analys är inspirerad av El’konins och Davydovs matematiska program och några principer från lärandeverksamhet. Analysen i de bägge artiklarna är genomförd med stöd av teoretiska principer för lärandeverksamhet. Datamaterialet består av videoinspelningar från tre lektioner (totalt cirka 420 minuter), transkriptioner och datasammanställningar av uppgifter, transkriptioner och anteckningar från utvärderingarna i det iterativa arbetet med lektionerna.Resultatet består av tre aspekter som behöver synliggöras genom uppgifternas utformning och genomförande för att eleverna ska kunna arbeta teoretiskt med bassystemets struktur: (1) Bastalet, (2) Tal som mätetal, och (3) Talenheternas representationer. Eleverna behöver urskilja aspekterna för att kunna identifiera att det fattas en lämplig talenhet och för att kunna pröva och reflektera över relationen mellan bastalet och övergången till successivt större respektive mindre talenheter i olika baser. Resultatet består också av ett antal exempel på tecken på teoretiskt tänkande inom tre identifierade kategorier: 1) basens funktion för det värde som siffrorna anger i talet, 2) positionsväxling, och (3 entalet som ett av en kvantitet. I analysen har Davydovs definition av teoretiskt tänkande, som något som kan komma till uttryck i form av teoretisk reflektion, analys och planering samt reproduktion av grundläggande principer för ett specifikt ämnesinnehåll, använts.Resultatet ger ett bidrag till den matematikdidaktiska forskningen och till den specialpedagogiska forskningen med inriktning mot matematik genom beskrivningar av de tre aspekterna och av tecken på teoretiskt tänkande. Vidare kan beskrivningarna av uppgifternas utformning och genomförande användas i undervisning och i fortsatta studier.I diskussionen behandlas hur en undervisning kan utformas som främjar elevernas möjligheter att utveckla ett teoretiskt tänkande om bassystemet. Diskussionen behandlar också vad i en undervisning designad enligt principerna för lärandeverksamhet som kan förstås som förebyggande i specialpedagogisk mening genom att skapa möjligheter för elever att redan tidigt i grundskolan kollektivt utforska och förstå hela positionssystemet som en struktur. Slutligen diskuteras implikationer för specialundervisning och studiens bidrag.
|
|
| 10. |
- Carlgren, Ingrid, 1948-, et al.
(författare)
-
Learning study
- 2017
-
Ingår i: Undervisningsutvecklande forskning<em> </em>. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140695888 ; , s. 17-30
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undervisningens kvalitet och hur den ska förbättras har kommit i fokus i debatten om skolan. Ofta diskuteras generella lösningar, till exempel att lärarnas förväntningar på eleverna måste höjas. Undervisning har emellertid alltid ett konkret innehåll och genomförs med specifika grupper av elever. Därför måste förbättring av undervisning alltid utgå från såväl det specifika innehållet som de specifika eleverna.Undervisning är lärares professionella verksamhet. Den kan inte standardiseras eller mekaniseras utan måste planeras och genomföras i relation till och i interaktion med den specifika kontexten. I detta arbete behöver lärare kunskaper och teoretiska redskap för att problematisera, analysera och utveckla verksamheten.En långsiktig och hållbar utveckling av lärarnas professionella kunskapsbas förutsätter en stegvis och systematisk kunskapsutveckling. I den här boken visas hur en lärardriven och praktiknära forskning kan bidra till att utveckla kunskaper och redskap som kan utveckla undervisningen. Författarna ger exempel på hur forskning kan bidra till att belysa undervisning och lärande på ett sätt som har direkt relevans för lärarnas undervisning.
|
|
