| 1. |
- Andrée, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Industrial actors and their rationales for engaging in STEM education
- 2020
-
Ingår i: Journal of Curriculum Studies. - : Informa UK Limited. - 0022-0272 .- 1366-5839. ; 52:4, s. 551-576
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In science education, critical discussions on the engagement of industrial actors in STEM education are scarce. In this study, we take the perspective that industrial STEM education initiatives are an arena for governing STEM education. The aim is to contribute to a critical discussion on the involvement of industrial actors in STEM education by scrutinizing how they describe their engagement. More specifically, we look at the discursive repertoires industrial actors put forward as rationales for engaging in STEM education initiatives. The data consist of web materials wherein industrial actors describe and justify their engagements. We identify the following interpretative repertoires used by industrial actors when justifying their engagement in said initiatives: a) Securing competent labour, b) Securing economic growth, c) Improving the public image—marketing, d) Contributing to a bright future, e) Increasing interest in STEM, f) Increasing knowledge in and of STEM and g) Empowering young people. The repertoires are discussed in light of potential tensions between public and private good. The notion of ‘boundary repertoires’ is introduced to discuss repertoires which can be adapted across discursive practices and which afford industrial actors possibilities for speaking to a varied audience—shareholders as well as teachers.
|
|
| 2. |
- Hansson, Lena, 1975-
(författare)
-
Enligt fysiken eller enligt mig själv? : Gymnasieelever, fysiken och grundantaganden om världen
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I avhandlingen studeras elevers grundantaganden om världen, samt de grundantaganden som eleverna förknippar med fysiken. Det är utifrån de grundantaganden vi gör om hur världen är beskaffad som vi försöker tolka och förstå nya fenomen och företeelser vi möter, t.ex. i den naturvetenskapliga undervisningen. I avhandlingen ligger intresset primärt på grundantaganden som vanligtvis tas för givna i naturvetenskapen samt sådana som är av intresse för relationen mellan naturvetenskap och religion. För de empiriska studierna har ett specifikt område, nämligen universums uppkomst och utveckling samt existentiella frågor relaterade till detta, valts som ram för elevernas resonemang. Avhandlingen bygger på två studier. I den första studeras elevers skriftliga svar och uttalanden under intervjuer och i den andra studeras elevers gruppdiskussioner. Eleverna som deltar i de båda studierna går alla det tredje året på gymnasiet och läser kursen Fysik B.Resultaten visar att det finns elever som beskriver sin egen och fysikens syn på olika sätt. Detta gäller såväl frågor om universums uppkomst och utveckling som frågor om t.ex. relationen mellan naturvetenskap och religion. Resultaten visar vidare att de grundantaganden som vanligtvis underförstås i fysiken inte med självklarhet associeras med fysiken av eleverna. Detta kan göra det svårt för dem att förstå resonemang och modeller i fysiken. Resultaten visar vidare att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken. Scientism innebär att man menar att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Detta uteslutet möjligheten att andra möjliga dimensioner av verkligheten än den materiella existerar. Att förknippa fysiken med antaganden som inte av nödvändighet måste förknippas med fysiken (t.ex. scientistiska synsätt) kan göra att elever, som inte själva delar dessa antaganden, får svårare att identifiera sig med fysiken och kanske t.o.m. väljer bort studier i fysik när möjlighet ges.
|
|
