| 1. |
- Backman Bister, Anna, 1976-, et al.
(author)
-
Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
- 2022
-
In: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
|
|
| 2. |
- West, Tore, 1960-, et al.
(author)
-
Interaktion och kunskapsutveckling : en studie av frivillig musikundervisning
- 2001
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- In a joint dissertation project, 11 brass instrument and guitar lessons, with 4 teachers and 21 students aged 9-35 years, were videotaped, transcribed and analyzed. Two were group lessons and 9 were private lessons. The object of the project was to study how music teaching and learning can be understood from an institutional perspective by describing, analyzing and interpreting musical instrument lessons. The lessons were viewed as social encounters in which the action of participants creates and re-creates social orders at different institutional levels, by means of communication routines using speech, music and gesture. Data were derived from micro-ethnographic transcriptions of speech, gesture and music of a total of five hours of videotape, supplemented by text analyses of 14 method-books. The transcripts were analyzed as text from the perspective of critical discourse analysis. At the analytical level the study applied the cognitive concepts of experiencing and learning music, as well as those of educational genres of speech and music use. The analyzed data were interpreted and discussed from the perspectives of interaction-theory and institution-theory. The results show how the music during the lessons was broken down into separate notes, as read from the score. Music was not addressed as phrases, rhythms, or melodies. Expressive qualities of music performance were not addressed. The characteristics of the interaction were found to be asymmetric, with the teacher being the one controlling the definition of the situation. Student attempts to take initiative were ignored by teachers. This asymmetric pattern of interaction had negative consequences for students’ as well as teachers’ opportunities to learn. The organization of the teaching situation as well as teaching methods is discussed from the perspective of institution-theory. A major conclusion is that the way instrument teaching is organized leaves little room for students and teachers to discuss and reflect on the teaching process.
|
|
| 3. |
- Ferm Almqvist, Cecilia, Professor, 1966-, et al.
(author)
-
Spotify as a case of musical Bildung
- 2021
-
In: Nordic Research in Music Education. - Oslo : Cappelen Damm AS. - 2703-8041. ; 2:1, s. 89-113
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article explores the meaning and function of streaming media as a potential facilitator of musical Bildung. Taking the affordances of streaming media technologies as a starting point, the article thus focuses on the formative and cultivating dimensions a music streaming service such as Spotify might offer. The specific aim of this article is to describe and analyse how musical Bildung may evolve within a Spotify context from a user perspective. To address the aim from the point of view of music education, Spotify users’ activities and experiences of streaming media interactions were accessed, inspired by internet-related ethnography. Stimulated recall interviews, focusing on the participants’ experiences as well as their actual use of Spotify’s streaming service, were conducted, recorded, and transcribed. The generated material was subjected to co-operative hermeneutic content analysis. The results illuminate how Bildung evolves in users’ encounters with the service and with art mediated via Spotify. Relevant topics occurring in the human-art-technology relationship of Bildung from a Heideggerian perspective were Being-possible, the ability-to-be, and Spotify as the Other. In sum, it can be stated that Bildung evolves when Spotify exceeds the thingness of the Other, becoming a work of art in itself, throwing the user into Being.
|
|
| 4. |
- Gullö, Jan-Olof, 1961-
(author)
-
The Understanding of Independence in Swedish Higher Education before and after Bologna
- 2018
-
In: ISSOTL18. - Bergen : ISSOTL & University of Bergen.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In the Swedish interpretation of this framework, independence is a central concept. Student’s ten-week (15 ECTS credits) bachelor essays or degree projects are, for example, called independent projects in the Swedish system of higher education. Independence is however a concept that can be understood in different ways in different contexts. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this study is therefore to explore how the concept of independence is understood in national and local steering documents in Sweden and how the understanding of independence has changed over time, before and after the Bologna Declaration in 1999. This study is a part of a research project where we gather data from Russia and Sweden from two different educational programs, journalist and teacher education. The collected data includes interviews with students and supervisors and analyses of supervision sessions. The analysed material in this study also includes national as well as local steering documents that form the legal basis for the practice of producing independent projects (bachelor essays). The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the educational programs, including the independent project. Such documents may be important for how a culture for learning is developed within and across courses, programs, departments and institutions. The results show that the use of independence as central concept has changed over time in Swedish higher education. This is partly a result of the Bologna Declaration, but also and probably even more a result of changes in the surrounding society where independence over the years has gained importance in different ways. On the other hand, the results show fewer differences than expected between how teachers, as supervisors, relate to their students’ independence when comparing gathered data from Sweden and Russia, despite that the steering documents in these countries differ significantly. This clearly indicates that the teachers who participated in the study, irrespective of the steering documents being used, first and foremost, strive to create good conditions for their students’ learning and development.
|
|
| 5. |
- Leijonhufvud, Susanna, 1972-
(author)
-
Mazurkor till Harg och folkmusik till Skansen
- 2021
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Strax före förra sekelskiftet utkommer Karl Peter Leffler med en skrift om nyckelharpospelet på Skansen. I skriften tecknas två utförliga porträtt av spelmännen Johan Edlund och Jonas Skoglund, båda tillresta från Uppland enkom för denna uppgift. Institutionen Skansen, som växer fram under Artur Hazelius försorg, etablerar sig under denna nationalromantiska era genom att samla folklig kultur från riket och visa upp det svenska. Föreliggande forskningsprojekt fokuserar på en av dessa två spelmän, Johan Edlund, nybyggare på torpet Sundhagen vid Stockby i Hargs socken, Uppland. Projektet, som är pågående, försöker kartlägga Johans liv och leverne och vad som ligger bakom att han finns på Skansen 1896 och då beskrivs som en framstående spelman, en representant för den genuina folkkulturen. Vilka andra uppländska spelmän fanns att spela med och lära av i gårdarna och byarna kring Sundhagen? Hur ter sig musiklivet för de som bor på denna plats vid denna tid? Vilka tillfällen, spelplatser och sammanhang fanns att spela på och med vilka? Den bild som börjar växa fram kring denna spelman visar bland annat att det inte bara är Uppland som levererar musik till Stockholm – musikaliska influenser reser även i motsatt riktning. Brukspatronerna vid Hargs bruk vistas, med familj, i huvudstaden under vinterhalvåret där de njuter av musikaliska salonger såväl som stadens operaföreställningar. De återvänder till bruket under vår- och sommarmånaderna där fester och middagar med sällskapsdanser erbjuder traktens spelmän att spela. Vid dessa begivenheter verkar spelmännen utvidga sin repertoar med brukspatronens nyheter hämtade från stadens societetsliv. Fram växer en bild av ett givande och tagande, inte bara mellan stad och land utan även musikgenres emellan.
|
|
| 6. |
|
|
