| 1. |
- Nordén, Birgitta, Dr. 1952-, et al.
(författare)
-
Redesign of an Outdoor Space in a Swedish Preschool : Opportunities and Constraints for Sustainability Education
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Early Childhood. - : Springer. - 0020-7187 .- 1878-4658. ; 52, s. 319-335
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: Children’s early engagement in design of outdoor spaces can form the basis of laterattitudes and responsible action for sustainability. The present study is part of a participatoryaction research project in an urban multi-ethnic preschool in Sweden,involving children, parents, preschool staff and management with a focus on improvingthe preschool playground. The methodology involved children taking pictures ofthe outdoor space, informal participant observation by one researcher and conversationswith children and teachers. Analyses completed of selected fieldwork excerptsfocus on learning opportunities for children and adults, children’s participation,cooperation and leadership for sustainability. Deeper awareness and confidence, andpractical pedagogies for staff in preschools are required for effective sustainabilityeducation. A joint frame of reference on pedagogical practices and processes forreflection is needed within and across early childhood institutions. More continuoustraining of staff and preschool leadership would be of benefit. However, such commitmentis ultimately a matter of policy to invest in giving preschools the means todevelop and realise ambitions for environmental and sustainability education. Résumé: L’engagement précoce des enfants dans la conception des espaces extérieurs peutconstituer une base d’attitudes ultérieures et d’action responsable en faveur de ladurabilité. La présente étude fait partie d’un projet de recherche-action participa-* Birgitta Nordénbirgitta.norden@mau.se1 Department of Science, Mathematics and Society, Faculty of Education and Society, MalmöUniversity, Nordenskiöldsgatan 10, 211 19 Malmö, Sweden2 Centre for Middle Eastern Studies and Centre for Environmental and Climate Research, LundUniversity, Lund, Sweden3 Department of Languages, Faculty of Arts and Humanities, Linnaeus University, Kalmar,SwedenB. Nordén, H. Avery1 3tive (RAP) dans un établissement préscolaire multiethnique urbain en Suède, oùles enfants, les parents, le personnel et la direction sont impliqués dans un objectifd’amélioration du terrain de jeux de leur maternelle. La méthodologie utilisée faitappel à des prises de photos de l’espace extérieur par les enfants, une observationinformelle des participants par une personne de la recherche et une discussion avecles enfants et les enseignants. Les analyses réalisées sur des extraits sélectionnés detravaux de terrain sont centrées sur: les occasions d’apprentissage pour les enfants etles adultes, la participation des enfants, et la coopération et le leadership des adultesenvers la durabilité à l’intérieur des institutions et entre celles-ci. Une éducation efficaceà la durabilité exige une sensibilisation et une confiance plus profondes, ainsique des pratiques pédagogiques chez le personnel des établissements préscolaires.Un cadre de référence commun sur les pratiques pédagogiques et les processus deréflexion est nécessaire à l’intérieur et entre les établissements de la petite enfance.Il serait bénéfique d’assurer davantage de formation professionnelle continue chez lepersonnel, y compris pour la direction d’établissements préscolaires. Toutefois, detels engagements relèvent en fin de compte des politiques d’investissement pour donneraux établissements préscolaires les moyens d’établir et de réaliser leurs ambitionsen matière d’éducation à l’environnement et au développement durable.
|
|
| 2. |
- Marklinder, Ingela, 1959-, et al.
(författare)
-
Food safety knowledge, sources thereof and self-reported behaviour among university students in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Food Control. - : Elsevier. - 0956-7135 .- 1873-7129. ; 113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- International studies have noted shortcomings in food safety knowledge and behaviour among university students. In general students do not constitute a pronounced risk group but there are wider implications. In a foreseeable future some of them will become pregnant and a majority will be responsible for vulnerable groups in their near environment. A crucial question exists, therefore, about their food safety knowledge and safe food handling practices.The aim of this study is to investigate food safety knowledge, sources thereof and self-reported food safety behavior among university students in Sweden.A quantitative study design using a web-based questionnaire was chosen as the data collection method. The questionnaire was distributed through social media and e-mail.Among the 606 respondents from 24 Swedish universities 80% were 18-30 years and 78% were women. The average number of correct answers on the knowledge questions was 7.61 out of 12 (63.4%). The foremost source of food safety knowledge was "Family and friends" (45%). Just 21.1% reported Food safety education as a source, although 35.6% had experience of a course in food hygiene/safety and/or microbiology. Respondents who reported "Family and friends" to be the foremost food safety source of knowledge also got a significantly lower rate of correct answers. Students who estimated their food safety knowledge to be good also had more correct answers. Experience of food safety education at secondary school/university/working place/polytechnic school significantly correlated with more correct answers on the knowledge questions and indicated a safer self-reported behaviour. Those with fewer correct answers also reported more unfavourable behaviours. The present study indicates that education promotes more optimal behaviors. The authors would suggest a more systematic food safety education at younger ages.
|
|
| 3. |
- Algers, Anne, 1961, et al.
(författare)
-
Transformative Sustainability-Oriented Open Education
- 2020
-
Ingår i: Open(ing) Education. Dianne Conrad; Paul Prinsloo (red.). - Leiden, The Netherlands : Brill/Sense. - 9789004422964 ; , s. 103-120
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- How can open education play a role in making academia more responsive and responsible in addressing ill-defined and ambiguous, but ever so urgent, sustainable development challenges? In this chapter, a case study from the field of sustainable development of food systems will provide a narrative that illustrates the possible impact of open education; and the value of a culture of openness to individuals, to a community, and to society. First, we provide a contextual background on the implications of openness in higher education. Second, we introduce the subject of sustainable development (SD) of our global food systems; and third, we discuss the concept of education for sustainable development (ESD). Fourth, by means of thick description (Geertz, 1973), we report a case study on open education which we discuss in light of learning theory, critical pedagogy, and sustainable development. In the end we argue for a radical interpretation of open education which we refer to as transformative sustainability-oriented open education, where ”open” refers to inviting and expressing critique and marginalized perspectives in controversial societal issues, while transformative refers to enabling learners to bring about change.
|
|
| 4. |
- Brandt, S. Anders, 1970-, et al.
(författare)
-
A harmonized GIS course curriculum for Swedish universities
- 2007
-
Ingår i: EUC'07 HERODOT Proceedings. ; , s. 10 s.-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the implementation of the Bologna declaration, European and other universities must change or adjust courses and programmes so they fit into the Bologna model. In Sweden this will take place during 2007. The intention with the declaration, for example, is that a basic course in one subject at one university should be treated as equivalent to the same type of course at another university. Once a year, the recently formed section for education of the Swedish Cartographic Society gathers university lecturers and others for an education conference to discuss matters concerning higher education in geomatics, geoinformatics, geography, etc. Last year’s conference identified the need for a harmonized course curriculum in basic GIS. One of the advantages of such a course is easier transfer of study records for inclusion of course credits in study programmes at other universities. Therefore, an attempt has been made to write a harmonized course curriculum for basic GIS. The course will contain about 50% common content and about 50% of content decided by the individual university. The common content will be described as learning outcomes, and then it is up to the universities to place the learning outcomes into a context. Thanks to this common core, the course can be given for such diverse programmes as archaeology, land surveying, or economy, and still be able to include the required knowledge for students to continue on more advanced courses at other universities.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Gisslevik, Emmalee, 1984, et al.
(författare)
-
Home economics teachers’ perceptions of facilitating and inhibiting factors when teaching sustainable food consumption
- 2018
-
Ingår i: Sustainability. - : AMER SOC ENGINEERING EDUCATION, 1818 N STREET, NW SUITE 600, WASHINGTON, DC 20036 USA. - 2071-1050. ; 10:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the present study is to explore experienced home economics (HE) teachers’ perceptions of the influencing factors that condition their teaching opportunities regarding the revised mission to implement sustainable development (SD) in food-related education. Five purposefully selected HE teachers participated in individual, semi-structured, in-depth interviews. The recorded interviews were transcribed verbatim and analysed using qualitative thematic analysis. The results show a shared view of in the importance of educating the next generation of sustainable food consumers. Teachers returned to specific influencing factors that conditioned their opportunities to implement a perspective of SD in HE food education. This generated four themes: (1) Unscheduled foodwork in preparing sustainable food education, (2) opportunities to link everyday food choices with larger food system issues, (3) access to sustainable supportive food products and materials, and (4) a school environment in support of food-related teaching. The teachers outlined a number of local and national factors perceived to inhibit access to facilitators and expressed a concern for pupils’ opportunities for quality assurance and goal achievement. The suggested influencing factors could serve as propositions for further investigations in the continued work of both resource reinforcements as well as of developing a SD perspective in food-related HE education. © 2018 by the author.
|
|
| 7. |
- Gisslevik, Emmalee, 1984, et al.
(författare)
-
Pupils' Participation in and Response to Sustainable Food Education in Swedish Home and Consumer Studies : A Case-Study
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Informa UK Limited. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 63:4, s. 585-604
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to explore conditioning factors influencing learning opportunities in food-related education taught from a perspective of sustainable development. Over the course of the eighth-grade school year, data were derived from field studies of two classes taught in Home and Consumer Studies with an exploratory case-study design. Data were analyzed using thematic and ideal-type analysis, resulting in four ideal-type portrayals: the Convinced, the Easygoing, the Unable, and the Skeptical, which characterize how pupils participate in and respond to sustainable food education in different ways. The characteristics of each of the four ideal types imply contextual frames that condition unequal learning opportunities in sustainable food education. By identifying, scrutinizing, and accommodating to existing conflicts and related structures, educational policy makers and practicing teachers can increase opportunities for pupils to develop informed reasoning, regardless of their ideal type characteristics. © 2018 Scandinavian Journal of Educational Research
|
|
| 8. |
- Daniel, Joaquina, et al.
(författare)
-
Analysis of Factors Contributing to Malnutrition in Ribaué District – Nampula Province : Análise dos Factores que Contribuem para Malnutrição no Distrito de Ribaué – Província De Nampula
- 2023
-
Ingår i: ISSN 2310-0036. - 2310-0036. ; 14:1, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with the factors that contribute to malnutrition, considering the nutritional situation in the five communities in which interventions to improve food and nutritional security were carried out. The objective is to present a qualitative analysis of the current nutritional situation of farmers, based on data collected through a survey in the form of a questionnaire and a systematic review of the literature on food and nutritional security. The study discusses the concepts and theories related to food and nutritional security in the Mozambican context. Low agricultural income and the weak source of household income, the non-existence or lack of access to markets, poor environmental sanitation, the lack of drinking water and the lack of knowledge about the importance of food and how to combine it They lead rural populations to malnutrition.
|
|
| 9. |
- Wickman, Kim, et al.
(författare)
-
Genusintegrering och jämställdhetsarbete vid fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogssektorn är en av Sveriges mest ojämställda branscher. Trots tydliga politiska direktiv, riktade åtgärder, öronmärkta medel och en uttalad politisk vilja att arbeta för en ökad jämställdhet och etnisk och kulturell mångfald inom skogssektorn, har få eller inga påtagliga förändringar skett. Kunskapen om genus och jämställdhet inom skogsbrukssektorn är ganska bristfällig idag. Detta är ett en anledning för fakulteten för skogsvetenskap, SLU, att aktivt verka för ökad jämställdhet. I detta projekt har SLU och fakulteten för skogsvetenskap, med stöd av delegationen för jämställdhet i högskolan mellan 2011-2013, utvecklat metoder och arbetssätt som minskar (upphäver) andelen könsbundna val till och inom jägmästarutbildningen och skogsmästarutbildningen. Det har skett genom att involvera studenter och lärare i en deltagandeinventering av ämnen/frågor och pedagogiska metoder i utbildningen som är behäftade med genusbias. Dessutom har avsikten varit att undersöka på vilka sätt som detta påverkar studenterna i valet av studieinriktning, samt föreslå och initiera förändringar. I proposition En skogspolitik i takt med tiden uppmärksammar regeringen att kvinnor och män i praktiken inte har samma rättigheter och möjligheter inom skogsnäringen och att det därför behövs åtgärder för ökad jämställdhet. även forskning har visat att skogssektorn är en av Sveriges mest ojämställda branscher. Kunskapen om genus och jämställdhet inom skogsbrukssektorn är ganska bristfällig idag. Samtidigt finns en uttalad politisk vilja att arbeta för en ökad jämställdhet och etnisk och kulturell mångfald inom skogssektorn vilket också är ett incitament. Tidigare jämställdhetsarbete vid fakulteten för skogsvetenskap har främst handlat om direkta åtgärder riktade mot kvinnor. Fakulteten har arbetat målinriktat och strategiskt för att bredda rekryteringsbasen till att omfatta fler kvinnor vilket också har resulterat i en viss ökning, om än blygsam. åtgärder som dessa riktar primärt in sig på individnivån – det är kvinnorna som, genom hjälp till självhjälp, ska ändra sitt beteende och därmed förändra utbildningarna på ett för jämställdheten positivt sätt. Detta vittnar om att det saknas en kritisk blick in i den egna organisationen, dess etablerade rutiner och processer, dess organisation och tradition som på olika sätt kan utgöra ett hinder för ett effektivt förändringsarbete. För att råda bot på detta har fakulteten nu infört utbildning i genusvetenskap och jämställdhet/mångfaldsfrågor som obligatoriskt kursmoment under grundutbildningen. SLU har två skogliga yrkesutbildningsprogram, jägmästarprogrammet (300 hp) i Umeå och skogsmästarprogrammet (180 hp) i Skinnskatteberg. Avsikten med att integrera ett genusperspektiv i utbildningarna har främst varit att ge studenterna grundläggande kunskap om hur kön/genus inverkar på individ- och samhällsnivå för att därmed förbereda dem för kommande yrkesliv. Det har också handlat om att ge studenterna verktyg att identifiera och synliggöra normativa föreställningar och stereotyper om manligt och kvinnligt som i praktiken möjliggör eller begränsar kvinnors och mäns tillträde, acceptans och utvecklingsmöjligheter inom skogsbranschen. Genom olika inslag i undervisningen ökar studenternas medvetenhet och deras handlingskraft att identifiera, bemöta och aktivt motverka ojämlika maktrelationer stärks. Ett övergripande normkritiskt perspektiv har tillämpats som ett arbetsredskap för att visa på hur olika normer samverkar och skapar maktobalanser inom olika pedagogiska praktiker, samt hur man kan utmana dessa normer. Parallellt med studentprojektet pågick andra viktiga insatser som sannolikt också har haft betydelse för en ökad medvetenhet och kunskap om genus och jämställdhet. För fakultetsledning, prefekter och enhetsföreståndare gavs seminarieserien Ledningsstyrt förändringsarbete för jämställdhet på S-fakulteten. Syftet var att skapa en gemensam plattform för fakultetsledning och prefekter för att ge dem möjlighet att själva formulera svar på frågan varför jämställdhet är viktigt för verksamheten, och hur de själva ville leda och styra ett förändringsarbete. Samtliga lärare och forskare vid fakulteten ska dessutom genomgå 7-dagarskursen Genus och jämställdhet – ett kunskapsområde med utmaningar för pedagogiskt ledarskap. Kursen erbjuds årligen. Inom akademien väger kunskap om något betydligt tyngre än intresse för något. Om det råder en kollektiv föreställning om att genus är oviktigt vid en fakultet, institution eller i ett lärarlag finns risken att genusperspektivet inte blir integrerat utan förblir något som i bästa fall upprätthålls av enskilda individer som formellt eller informellt ger frågorna ett existensberättigande. Vår avsikt har därmed varit att synliggöra och stärka genus som ett kunskapsområde. Genom att arbeta operativt för förändring i lärarnas och studenternas praktik har vi kommit en god bit på väg och fler är engagerade och delaktiga i utvecklingsarbetet än tidigare. För att säkerställa en kontinuitet och progression i jämställdhetsarbetet vid fakulteten har ytterligare en rad åtgärder vidtagits parallellt med, och som en konsekvens av projektet. Här följer några sådana exempel: Genomlysning av studentkåren. En kvalitativ studie av studentkåren vid fakulteten har genomförts. Syftet är att få kunskap om hur kåransvariga uppfattar och förstår genusintegrering och jämställdhetsarbete i relation till sina uppdrag. Vetenskaplig artikel. Preliminär titel: Gender and forestry in higher education- a critical discussion of hierarchies of acceptance and social change. Datainsamling har påbörjats och en vetenskaplig artikel med kvalitativ ansats kommer att publiceras under året i en refereebedömd tidskrift. Artikeln kommer att stärka forskningsområdet och ska användas i undervisningssammanhang. Föräldrapolicy. Ett arbete har initierats för att ta fram en föräldrapolicy för studenter, forskarstuderande och anställda vid fakulteten. Jämställdhetsindikatorer. För att främja jämställdhetsarbetet vid SLU har arbete med att implementera jämställdhetsindikatorer påbörjats på central nivå inom SLU. Jämställdhetsindikatorerna är ett självvärderingsinstrument som ska underlätta jämställdhetsarbetet, men också ge lättillgänglig information om könsfördelningen vid universitetet. Uppdragsutbildning. Avsikten är att i samverkan med skogssektorn skapa uppdragsutbildningar i genus och jämställdhet, i första hand för att på sikt även omfatta mångfaldsfrågor. Det är av största vikt att de kugghjul vi nu fått i rörelse inom fakulteten kuggar i skogssektorns stora maskineri. Uppdragsutbildningar skapar också möjligheten att upprätthålla och utveckla adekvat kunskap och kompetens om genus och jämställdhet vid fakulteten. Skogen som integrationsarena. Detta projekt har ett tydligt genus och mångfaldsperspektiv. Syftet är övergripande att skapa hållbara lotsar för nyanlända, exempelvis flyktingar och invandrare till högre skoglig utbildning och på så sätt bredda rekryteringsbasen. Ett pilotprojekt finns för närvarande i Dorotea kommun med avsikt att ge deltagarna grundläggande kunskaper om skog, jakt och viltvård som på sikt kan leda till arbetsmöjligheter eller vidare studier inom skogssektorn. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Västerbotten, Dorotea kommun, Svenska Jägareförbundet Västerbotten och SLU. Det pågår också arbete med att utveckla projektet. Det långsiktiga målet är att bredda rekryteringen av arbetskraft till skogsnäringen. För att lyckas med breddad rekrytering krävs kunskap om hur själva integrationsprocessen går till. Därefter behövs en strategi och handlingsplan för hur den breddade rekryteringen ska genomföras i praktiken, från utbildning i svenska fram till en anställning i skogssektorn. Avsikten är att ta fram ett program som omfattar utbildning på flera nivåer; gymnasienivå, universitetsnivå, entreprenörskap och uppdragsutbildning. Förändringarbete tar tid och det arbete som nu genomförts är bara början på resan mot en jämställd fakultet för skogsvetenskap. Nu handlar det om att förvalta de initiativ som tagits och att utveckla de förändringar som genomförts. Genom att ha implementerat återkommande genus- och jämställdhetsinslag i utbildningsprogrammen och seminarier för lärare/forskare har vi säkerställt en ”lägsta nivå” på fakulteten. Ledningen är den springande punkten i alla satsningar som gäller genusintegrering och jämställdhetsarbete. En fakultetsledning som med tydlighet visat att man menar allvar med förändringsarbetet har också bidragit till att ge de nuvarande implementeringarna legitimitet. För att lyckas i det fortsatta arbetet behövs inte bara en fakultetsledning som menar allvar med förändringsarbetet. Det behövs också en universitetsledning och en skogssektor som stöttar en långsiktig utveckling och inte minst politisk vilja att säkerställa ett jämställt samhälle.
|
|
| 10. |
- Ameyaw, J., et al.
(författare)
-
Does a transdisciplinary approach to forestry education meet students' career aspirations? Lessons from a curriculum innovation in Ghana
- 2017
-
Ingår i: International Forestry Review. - 1465-5489. ; 19:4, s. 397-412
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The forestry sector is generally transitioning towards becoming more inclusive, responsive and responsible, thus creating an increasingly dynamic professional environment. Many universities are thus broadening the scope of traditional forestry programmes towards a more transdisciplinary paradigm. This paper assesses the transdisciplinary approach used in a Natural Resource and Environmental Governance programme in Ghana. It identifies students' motivations for choosing this transdisciplinary programme and determines how the programme satisfies their future career aspirations. The study reveals that students prefer transdisciplinarity because they expect it will make them more versatile, thus offering better job prospects. Our study also shows that although the programme exhibits features of transdisciplinarity, its collaborations beyond academia is still rather limited. Despite this, we found that the programme largely satisfies the aspirations of most students, except those with non-academic career aspirations. The paper concludes by arguing that transdisciplinary education requires a supportive institutional environment.
|
|
