| 1. |
- Weissmann, Mikael, 1977-, et al.
(författare)
-
Praktisk examination och examination av praktik : Möjligheter och begränsningar
- 2019
-
Ingår i: Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift. - 0023-5369. ; :2, s. 91-103
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The ability to lead armed combat is central to an officer. It is clear that the military professionis about more than possessing theoretical knowledge. Thus, in order to achieve an educationalprogram that includes the skills and abilities of the military profession there is a need to lookbeyond traditional written examination and apply practical examination in various forms.In this article we argue that while all practice can and should be examined through practicalexamination, not everything that is practically examined has to be practice. More specifically,this article will focus on the possibilities and limitations with practical examination. Focuswill be on the education of officers within the context of war studies. The article approachesthe issue on the basis of the legal framework for higher education in Sweden, research onteaching and learning in higher education and practice at the Swedish Defence University. Theoverall purpose is to understand practical examination with regard to what is allowed, howit is done with judicial security, and how it can be done in practice. The article also discusseswhat should be practically examined and how this should be done.
|
|
| 2. |
- Fagerholm, Sonja, 1979-, et al.
(författare)
-
Att vara en lärande organisation i praktiken : Pedagogisk utveckling på Anna Lindh-biblioteket
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rundabordssamtalet är att diskutera pedagogisk utveckling inom de verksamheter på universitet och högskola som ska stödja lärare i förändringen från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat perspektiv på lärande. Vi vill också ta del av övriga deltagares erfarenhet inom pedagogisk utveckling i syfte att utveckla vårt arbete. Hur arbetar andra lärosäten samt dess stödverksamheter med pedagogisk utveckling och på vilket sätt kan vi samverka i det pedagogiska utvecklingsarbetet?Bolognaprocessen har påverkat högskola och universitet på en rad olika sätt. En viktig förändring är perspektivskiftet från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat synsätt, vilket påverkat upplägget av det pedagogiska utvecklingsarbetet på universitet och högskolor. Elmgren och Henriksson lyfter fram behovet av pedagogisk förnyelse och utveckling av utbildning. Universitetsläraren har en viktig roll i det pedagogiska utvecklingsarbetet på ett lärosäte och möjligheten till högskolepedagogisk utbildning och kontinuerlig fortbildning är en viktig faktor (Elmgren & Henriksson 2010, s. 12). Men det finns också ett behov av pedagogisk utveckling inom de verksamheter som ska stödja förändringen från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat perspektiv på lärande. Anna Lindhbiblioteket har därför initierat ett pedagogiskt projekt som syftar till att vägleda personalen i sin pedagogiska roll och problematisera kring vad det innebär att som bibliotekspersonal vara pedagogisk. Metaforen ”lärande som deltagande” kan sägas vara en central utgångspunkt utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv men även utifrån att all bibliotekspersonal, inte endast undervisande bibliotekarier, involveras i arbetet (Larsson 2013, s. 115).Det pedagogiska projektet har inletts med en pedagogisk utvecklingsdag under hösten 2013, för att diskutera frågor kring pedagogisk grundsyn och pedagogiskt förhållningssätt i mötet med biblioteksanvändarna. Under 2014 fortsätter arbetet med återkommande workshops där pedagogiska metoder, konkreta handledningssituationer och samspelet mellan källkunskap, bemötande och pedagogisk teori diskuteras.Elmgren, Maja & Henriksson, Ann-Sofie (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts. Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik. Stockholm: Natur & Kultur.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Larsson, Anna-Karin, 1976-, et al.
(författare)
-
Flexibelt lärande för att utveckla Försvarshögskolans utbildningsmiljö
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom flexibelt lärande finns stora möjligheter att skapa undervisning som stimulerar studenternas aktiva lärande. Flexibelt lärande beskriver utbildning som är flexibel i termer av tid och rum och där nätbaserade utbildningsmoment kombineras med utbildningsmoment på campus. ”Flexible learning is the provision of learning in a flexible manner, built around the geographical, social, and time constraints of individual learners, rather than those of an educational institution.”(Bates A W. 2005, s. 5)Blended Learning används ofta för att beskriva flexibelt lärande där nätbaserade utbildningsmoment kombineras med sådana som genomförs på campus. Tanken är inte att ersätta utbildningsmoment som genomförs på campus med nätbaserade aktivitetet utan att skapa ett kursupplägg som utnyttjar styrkorna hos respektive utbildningsform. ”Blended learning is the thoughtful fusion of face-to face and online learning experiences. ” (Garrison D R & Vaughan N D 2008 s. 18) Genom att använda olika tidsmässiga och rumsliga dimensioner skapas fler möjligeter till ett bra kursupplägg genom att en utvidgad pedagogisk palett används. ”The essential function of blended learning is to extend thinking and discourse over time and space.”(Vaughan N D m. fl. 2013 s. 9)Anna Lindh-biblioteket arbetar idag med undervisning i form av föreläsningar i större och mindre grupper, medverkan vid seminarier, sökverkstäder m.m. Biblioteket ser behov av att förnya undervisningen och skapa mer interaktion särskilt i större undervisningsgrupper. En utökad pedagogisk palett ger den enskilde studenten fler lärtillfällen och möjlighet att få stöd i sin informationssökning när studenten behöver det. Studenter förutsätts ofta vara duktiga på informationssökning men att vara duktig på att använda webben och sociala medier är inte alltid samma sak som att vara duktig på att söka vetenskaplig information.Under 2015 utarbetar Anna Lindh-biblioteket en nätbaserad guide i informationssökning, där bloggverktyget Wordpress används. Den bygger på olika moduler som kan användas tillsammans eller var för sig. Modulerna ger en flexibilitet och möjligheter att förnya och utveckla undervisningen. Den primära målgruppen är studerande på verksamhetsförlagd och högskoleförlagd utbildning men materialet kommer kunna användas flexibelt. Lärare ska kunna lägga till vissa moduler i sin kurs som information till studerande, eller kombinera modulerna med undervisning i klassrummet. ReferenserBates, A W. (2005). Technology, e-learning and distance education. New York: RoutledgeVaughan N D, Cleveland-Innes M & Garrison D R (2013). Teaching in Blended Learning Environments: Creating and Sustaining Communities of Inquiry. Athabasca University: Au Press.
|
|
| 5. |
- Larsson, Anna-Karin, 1976-, et al.
(författare)
-
Officersprogrammet – utveckling av akademisk informationskompetens i en professionsutbildning
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den interaktiva sessionen är att diskutera pedagogisk utveckling inom en professionsutbildning där akademi, verksamhet och arbetsliv samverkar. Vi vill också ta del av övriga deltagares erfarenhet inom området och använda dessa som stöd i vårt fortsatta samarbete.Att utveckla informationskompetens är en kvalitetsfråga för en högskoleutbildning. Officersutbildningen är en professionsutbildning som innehåller akademiska, professionsinriktade och verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Utbildningen ställer höga krav på samverkan mellan akademi och arbetsliv.Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, studenternas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 1992:1434)Anna Lindh-biblioteket är ett högskolebibliotek och arbetar med att undervisa i informationssökning inom Försvarshögskolans utbildningar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar i större och mindre grupper, medverkan vid seminarier, sökverkstäder m.m. Ett ökat antal studenter ställer krav på nya undervisningsformer. Anna Lindh-biblioteket ser ett behov av att förnya undervisningen och utöka den pedagogiska paletten. Det görs genom ett samarbetsprojekt med Sjöstridsskolans bibliotek. Projektet syftar till att:inventera vilket stöd studenterna inom Officersutbildningen får för att de ska kunna utveckla sin informationskompetensta fram pedagogiska modeller och utveckla tekniker för en sammanhållen undervisning i informationssökning med en tydlig progression under officersprogrammets samtliga terminerDen interaktiva sessionen inleds med en kort presentation av varför Anna Lindh-biblioteket och Sjöstridsskolan ser behov av gemensam pedagogisk utveckling. Därefter presenteras samtalets diskussionsfrågor som är tänkta att diskuteras i mindre grupper. Varje grupp redovisar sina tankar på en Magic Chart som placeras på väggen i lokalen. Därefter får deltagarna möjlighet att gå på ”vernissage” för att se och reflektera över vad övriga grupper kommit fram till i sina diskussioner. ReferenserSFS (1992:1434), Högskolelag ,1 kap 8§
|
|
| 6. |
- Granberg, Magnus, 1970-
(författare)
-
Kognitivt stöd för lärande i arbetet : En teoretisk modell baserad på en fallstudie av ett svenskt militärt utlandsförband i Kosovo
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to contribute to the knowledge on how formal education gives cognitive support to informal learning at work. The ambition is to combine different theoretical perspectives on learning. Formal learning, mostly within institutions for education, is usually seen from a cognitive or constructivist perspective, and informal learning from situational or socio-cultural perspectives. Combining these perspectives, this thesis is based on a case study of how a formal training program for Swedish military personnel, going on a peacekeeping mission in Kosovo, gives cognitive support to their informal, experiential learning during the mission.The case study has an ethnographic research design where 17 military leaders at different levels are interviewed, observed and “shadowed” during three field periods during training in Sweden and during work in Kosovo. The empirical material and the different theoretical perspectives on learning are used to construct a perspective-integrating conceptual model of how the formal training, through different learning resources, helps the leaders to develop a subjective understanding of their coming work. This understanding is then used by the leaders to mentally frame the specific experiences and actions they encounter at work. This mental framing is also prevalent in their reflections in and on their work, and their informal learning at work can be shown to be heavily influenced by the understanding the leaders developed during formal training. However, most of this understanding cannot be related to formal learning resources, but to learning resources the military leaders themselves bring to the training in the way of their earlier experiences, their military professional orientation, and their internal discussions in free time.The main conclusions are that 1) contrary to prevailing dogma, different perspectives on learning can be brought together, and 2) if formal education is going to give cognitive support to learning at work, it needs to address the question of how the conceptual structure of the training content can be integrated with the often private concepts the workers themselves have of their work.
|
|
| 7. |
- Larsson, Gerry, Professor, 1952-
(författare)
-
Ledarskapsövningen ”Ledarskap och självkännedom” (LoS) : Litteraturgenomgång och förslag på utveckling av övningen
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att redovisa en litteraturgenomgång gjord i juli 2023 i databaserna PsycInfo och ERIC kring begreppen självkännedom och självledarskap i första hand, och begreppen empati och kommunikationsförmåga i andra hand, samt att relatera analysens resultat till hur ledarskapsövningen ”Ledarskap och Självkännedom” (LoS) kan vidareutvecklas. Litteraturgenomgången kring självkännedom och självledarskap kom i stor utsträckning att baseras på tre aktuella meta-analyser. Inom såväl självkännedom som självledarskap framkom ett antal teoretiska aspekter som kan berika LoS i sin nuvarande form. Vidare framkom att begreppet självledarskap är teoretiskt tveksamt ur ett LoS-perspektiv. Däremot kan interventioner som lyfts fram inom litteratur om självledarskap vara värdefulla för LoS men då relaterade till deras ursprungliga källor. Risker med överdriven introspektiv reflektion, mindfulness med mera behöver beaktas vid urval av övningar i en reviderad LoS. Litteratursökningen relaterad till empati och kommunikationsförmåga gav ingen grund för revision av LoS i dessa avseenden. Slutligen påtalas behov av att revidera befintlig handledarmanual för LoS med denna rapport som grund, liksom behov av handledarutbildning och utvärdering av utfall av en reviderad LoS.
|
|
| 8. |
- Hedlund, Erik, Docent, 1958-, et al.
(författare)
-
Exercises for developing civil‐military collaboration capability : A constructive alignment analysis
- 2024
-
Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management. - 0966-0879 .- 1468-5973. ; 32:2, s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Following the Cold War, Sweden adopted a doctrine promoting perpetual peace, resultingin significant reductions in military defense capabilities and the dismantling of civil defenseinfrastructure. However, geopolitical events such as the Russian invasion of Georgia in2008 and the annexation of Crimea in 2014 prompted Sweden to reassess its securityposture in 2015, leading to the reconstruction of total defense, and an emphasis oncollaboration between the civilian and military defense sectors. Exercises have beeninstrumental in fostering civil‐military collaboration capability. This study aims toinvestigate whether these exercises are effective in enhancing capability for civil‐military collaboration. Data collection involved participant observation during sevenexercises and was analyzed using constructive alignment (CA). Findings indicate that theexercises did not yield discernible learning outcomes, and this is attributed to the Swedishprinciples of responsibility, deficiencies in CA, contextual support, and entrencheddefensive routines.
|
|
| 9. |
- Liwång, Hans, Docent, Lektor, 1974-
(författare)
-
Safety management module to create social sustainability skills
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Sustainability in Higher Education. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1467-6370 .- 1758-6739. ; 21:4, s. 717-732
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – This study has a scope limited to a specific course and changes integrated to the core of the KTH naval architecture master program. The students in the program have earlier experience from engineering applications in a general sustainability perspective and understand the basic concepts within sustainability. Therefore, to introduce further steps a new course module was introduced in 2018 focusing on safety management and social sustainability. The purpose of this study is to identify and document the pedagogic lessons for a course module where sustainable development (SD) is discipline-specific.Design/methodology/approach – This study is a case study that qualitatively investigates the stainability effects of the implementation of the new course module. The course and program activities are compared to the results of a previous study in 2017 on the sustainable development learning elements (SDLEs) in the program and discussed in relation to more general SD initiatives.Findings – From the analysis, it is identified that the perspectives presented were new to a substantial part of the students. This study also shows that the effects of the specific module here studied, with a focus on the skill of maritime social sustainability development, differ from more general sustainability literacy. The new perspective affected the thinking about the core of the students’ studies, ship design, in a way that general knowledge on sustainability has not. This was achieved with a combination of suitable tools and perspectives in combination with contextual knowledge and a frame of reference. The contextual knowledge and a frame of reference are here present in education as a result of relating the sustainability case to the core of the program.Originality/value – The result relates the pedagogical change described to SDLEs and to the ambition of conceive, design, implement and operate approaches. This paper contributes to the literature by providing a discussion on how social sustainability can be implemented in engineering education and the role of integrated discipline-specific sustainability modules.Paper type: Case study.
|
|
| 10. |
- Olsson, Elizabeth, 1980, et al.
(författare)
-
Teaching Academic Literacies in international relations: towards a pedagogy of practice
- 2024
-
Ingår i: Teaching in Higher Education. - : Informa UK Limited. - 1356-2517 .- 1470-1294. ; 29:2, s. 471-488
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Academic Literacies elucidates how undergraduate students with diverse skillsets can effectively engage with socially constructed and discipline-specific knowledge(s) through writing. Over the last two decades, language specialists and education researchers have developed a robust, student-focused epistemology. However, it remains unclear how lecturers understand and teach Academic Literacies in their courses. This article shifts the focus by exploring how we –a teaching team in International Relations at a Swedish university –translated the knowledge claims and ideological commitments of Academic Literacies into an applied pedagogy. We employ collaborative, reflective practice to investigate how we progressively integrated Academic Literacies in an introductory, bachelor’s level course from 2010–2019. Specifically, we illustrate how we used formative feedback, peer assessment, and reflective journaling to teach International Relations throughacademic writing. We conclude with a discussion of the best practices and unresolved challenges of our evolving pedagogical design.
|
|
