| 1. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Ledarskapsteorier
- 2022
-
Ingår i: Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik. - Malmö : Gleerups. - 9789151107172
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ledarskap är mångfasetterat och går att betrakta från flera olika synvinklar. Hur man än väljer att se på ledarskap fångar man bara ett fåtal aspekter. Detta har medfört att ledarskapsforskning är ett av de mest omfattande forskningsområdena och dessutom ett av de mest omtalade. Enigheten kring vad ledarskap är, är ganska låg. Så vad är ledarskap egentligen? Svaret på den frågan kan beskrivas med någon av alla de ledarskapsteorier som finns. Ju fler ledarskapsteorier man tar del av, desto bättre förstår man fenomenets komplexitet. I detta kapitel presenteras ett urval av ledarskapsteorier med relevans för lärares undervisning. De representerar en rad olika synsätt för att du som läsare både ska kunna se bredden inom ledarskapsforskning och kunna fördjupa dig i de teorier som du finner användbara.
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 3. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Motivation och lärande
- 2015
-
Ingår i: Fritidshemmet och skolan. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144100937
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Svensson, Teresia, 1975-, et al.
(författare)
-
Miljövetenskaplig undervisning i högre utbildning
- 2016
-
Ingår i: Pedagogik för högskolelärare. - Möklinta : Gidlunds förlag. - 9789178449378 ; , s. 262-288
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns didaktiska utmaningar och möjligheter relaterade till ett tvärdisciplinärtämnesområde som det miljövetenskapliga. En central fråga är hur miljövetenskapligutbildning kan utformas för att ge studenterna förutsättningaratt handskas med komplexa, idag möjligen okända, miljöfrågor i en kommandeyrkesverksamhet. I en svensk definition av didaktik är frågeorden Vad, Huroch Varför är centrala, vad bör en miljövetenskaplig utbildning innehålla,hur ska undervisningen genomföras och varför organiseras den som den gör?Det miljövetenskapliga ämnets framväxt har skapat läraktiviteter såsom: case,rollspel, debatt, och projekt. Alla har olika syfte vad gäller bearbetning av innehålloch färdighetsträning. Verklighetsanknuten undervisning är ett viktigt målinom det miljövetenskapliga utbildningsområdet och genom en genomtänktdesign kan studenterna få stöd för lärande inför de arbetsuppgifter de kommeratt möta i teori och i praktik.
|
|
| 6. |
- Ahlberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Visualisera globala mål i serier : Social och ekologisk hållbarhet i bildämnet
- 2024
-
Ingår i: Bild och visuell kultur Undersökande bildundervisning i grundskola och fritidshem. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144182889 ; , s. 135-158
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel presenteras ett temaarbete där elever i årskurs fyra skapade serier utifrån de globala målen för hållbar utveckling. Eleverna arbetade under fyra veckor med att skapa sina serier. I kapitlet beskrivs serieskapande som multimodal uttrycksform och temaarbetets upplägg i olika lektioner. Vi gör också en närläsning av två av serierna med kopplingar till serielitteracitet.
|
|
| 7. |
- Andersson, Joakim, 1966
(författare)
-
Sammansättningstekniker i en skolkontext
- 2023
-
Ingår i: Sjællandsstævnet- Dansk slöjdförening.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Workshop i sammansättningstekniker- Vad går det att skapa med ett ny tänk och hur kan det användas i undervisningen
|
|
| 8. |
-
Antisemitism Historiska, kulturella och pedagogiska perspektiv : Att undervisa om och bemöta antisemitism i klassrummet
- 2024
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att Sverige är ett av världens minst antisemitiska länder ökar antalet antisemitiska hatbrott kraftigt varje gång Israel-Palestinakonflikten tilltar i intensitet. Även om öppna och tydliga antisemitiska utsagor är svåraccepterade i Sverige har det visat sig att urgamla fördomar om judar kan aktiveras snabbt. Hur ska vi förstå detta fenomen och hur hanterar vi det inom skola och undervisning? Antisemitism handlar inte om judar. Antisemitism handlar om antisemiters fantasier om judar och dessa fantasier får negativa, ibland förödande, konsekvenser för judar och samhället i stort. Fördomar finns bevarade i tankestrukturer, språkliga uttryck, symboler och andra kulturella markörer utan att den enskilde individen nödvändigtvis är medveten om det. Implicita antisemitiska föreställningar, vad som här benämns som strukturell antisemitism, kan aktiveras både snabbt och omedvetet. Boken ger kunskaper om antisemitismens historiska rötter och bidrar med socialpsykologiska och pedagogiska perspektiv på antisemitism. Den är avsedd för grundläggande högskole- och universitetsutbildning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och med sitt tydliga fokus på skola och undervisning är den särskilt relevant för lärarutbildningen.
|
|
| 9. |
- Barow, Thomas, 1969, et al.
(författare)
-
Elevassistenter i särskolan: mellan elever och speciallärare : Student assistants in special school: between student and special teacher
- 2021
-
Ingår i: Forskning pågår.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den presenterade studien tar upp elevassistenters roll och uppgift i särskolan. Det empiriska materialet består av en enkätstudie med 60 elevassistenter och halvstrukturerade intervjuer mer fyra speciallärare och fem elevassistenter. Resultaten diskuteras baserande på ”street-level bureaucracy”-ansatsen och fokuserar på elevassisternas intermediära roll mellan speciallärare och elev i grundsärskolan. Elevassistenterna upplever avsaknad av stöd i sin professionella utveckling. Baserande på bristande resurser och omfattande uppgifter har de begränsade möjligheter i att kooperera med specialläraren gällande undervisningens planering, genomförande och evaluering. Komplexiteten att inneha både en undervisande och en omsorgsorienterad roll i klassrum diskuteras, särskilt med hänsyn till elevers välmående och relationer till andra elever.
|
|
| 10. |
- Björk-Willén, Polly, et al.
(författare)
-
Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel : Language teaching in preschool: Theoretical principles and empirical examples
- 2018
-
Ingår i: Barn. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 0800-1669. ; 36:3-4, s. 39-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
|
|
