| 1. |
- Fredholm, Kent
(författare)
-
Genvägar, omvägar och irrvägar : Gymnasieelevers användning av maskinöversättning under uppsatsskrivande på spanska
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Based on four published articles on Swedish upper secondary school pupils’ use of online resources during essay writing in Spanish L3, this thesis in educational work and Romance languages focuses, from a language education perspective, on the use of machine translation. Two of the articles observe pupils’ use of online resources in general, and of Google Translate in particular, revealing a complex weave of strategies where Swedish, Spanish, and English are used to search, change and control word sequences, simultaneously including lexical, morphological, and syntactic aspects of the languages. The other articles study the effects of machine translation on text length and on lexical, morphological, and syntactic accuracy and complexity, as compared to texts written with printed dictionaries as the only translation tool. The results point to small but statistically significant positive and negative effects on complexity and accuracy. As for effects on vocabulary, the use of machine translation is shown to increase lexical diversity as long as it remains in use, the effect, however, vanishing when the tool is no longer utilised.In the introductory chapters of the thesis, the results from the articles are re-analysed from a Gibsonian ecological affordance perspective, focusing on the pupils’ explorative and performative interactions with the affordances of machine translation, and on the pupils’ strengths and challenges when handling the Spanish language.The thesis contributes to a deepened understanding of the complexity of foreign language learners’ interactions with machine translation, and further points to the importance of strengthening (meta-)linguistic awareness, linguistic self-confidence, and technological know-how in foreign language education. The thesis also underscores the importance of language teachers’ taking an active part in reinforcing the above-mentioned areas, and raises key questions about the future of writing in foreign language education.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Larsson, Maria, et al.
(författare)
-
Adaptation and resistance : washback effects of the national test on upper secondary Swedish teaching
- 2020
-
Ingår i: Curriculum Journal. - : John Wiley & Sons. - 0958-5176 .- 1469-3704. ; 31:4, s. 687-703
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the washback effects of a national test in Swedish at upper secondary schools. The test consists of three parts-reading, writing and speaking-and this study specifically focuses on the washback effects in relation to Stephen Ball's theory of policy enactment. The study draws on qualitative data from a total of 21 interviews conducted with five teachers of Swedish in upper secondary education in a series of four individual interviews and a concluding group interview. The results indicate that the reading comprehension test has had little washback effect on reading instruction whereas the writing and the oral tests seem to have had a substantial washback effect. The teachers also exhibit what Ball refers to as resistance and capitulation in relation to the national test, and to the reading comprehension test in particular.
|
|
| 4. |
- Nilsberth, Marie, 1965-, et al.
(författare)
-
Svenskämnets plattformisering : Nya didaktiska kontrakt i gymnasieskolans svenskämnesundervisning
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Den svenska gymnasieskolan kan sägas ha blivit plattformiserad, genom att olika slags lärplattformar har integrerats i undervisningens fysiska såväl som sociala organisering (jfr. Kerssens & van Dijk, 2021; Pangrazio et al.2022). Ur ett didaktiskt perspektiv väcker detta frågor om hur ämnesinnehåll representeras och medieras genom plattformarna, och vilken betydelse detta kan ha för elevers deltagande och lärprocesser. Den här presentationen är en del av projektet Plattformspedagogik. En studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet (VR/UVK 2019-03760) och fokuserar ur ett elevperspektiv på hur lärande- och undervisningsprocesser hanteras i svenskundervisning på gymnasieskolan. Med utgångspunkt i begreppen didaktiska kontrakt och didaktisk miljö (Brosseau, 1997; Sensevy, 2012) analyserar vi elevers och lärares samhandlingar i förhållande till ämnesspecifik kunskap under valda lektioner i svenska där plattformar används. Vi har använt oss av videoetnografisk metod, där vi med en kombination av två kameror och skärminspelning av fokuselevers datorskärmar i detalj kan följa såväl elevers interaktion som deras skärmmedierade aktiviteter. Ur ett datamaterial bestående av videoinspelningar från 15 svensklektioner, med sammanlagt 14 olika fokuselever, har vi analyserat de utvalda exemplen med multimodal interaktionsanalys (Goodwin, 2000) med fokus på lärares och elevers meningsskapande samhandlingar (Sensevvy, 2012). Analyserna synliggör en variation i hur lärare använder sig av plattformen när det gäller dess roll i bedömningspraktiker. Vi ser också hur plattformen kommer att fungera som ett slags nav för distribution av olika texter som till stor del ersätter traditionella läroböcker. Plattformarnas närvaro i undervisningen verkar bidra till förändrade didaktiska kontrakt när det gäller svenskämnets literacypraktiker, där förändringarna tycks vara störst när det gäller arbete med sakprosatexter medan arbetet med skönlitterära texter inte förändras i lika hög grad. Våra preliminära resultat utgör grund för ytterligare problematisering av processer av plattformisering i relation till klassrummets dialog och rekontextualisering av ämneskunskaper.
|
|
| 5. |
- Nordenstam, Anna, et al.
(författare)
-
Lättläst - en demokratifråga
- 2018
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - Örebro : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 27:3, s. 35-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Easy reading novelsfor young people have increased rapidly during the last years. Authors,publishers, librarians and teachers regard the novels a tool for teaching,and the books are advocated to offer children and teenagers that areconsidered demotivated and poor readers suitable texts. The democraticargument is vital for the text type is, i.e. that everyone has the right tohave access to literary texts. From a critical literacy perspective, the aimof this article is to highlight and discuss aspects of democracy in Swedishclassrooms. The empirical material consists of 18 interviews with authorsand publishers and text analysis of 17 novels with material for students andteachers. The article shows that authors and publishers use the democraticargument heavily when advocating for the text type. The novels show agender stereotype pattern and the instructions encourage an efferent reading. The article argues that it is important to have a critical perspective ifusing the easy readers in the classroom.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Olin-Scheller, Christina, 1958-, et al.
(författare)
-
Sweden: Fertile ground for digital fandoms
- 2015
-
Ingår i: Transformative Works and Cultures. - : Organization for Transformative Works. - 1941-2258 .- 1941-2258. ; 19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We discuss the spread of fans and fandoms within Sweden. With a specific focus on fan fiction and video games, we describe Swedish fan activities in relation to the fact that Sweden is a connected country—that is, a highly technologically developed society. We also describe fan activities in relation to the fact that the level of English-language proficiency is high among Swedish children and teenagers.
|
|
| 8. |
- Wessbo, Simon, 1980-
(författare)
-
Fiktion genom två medier : En studie om gymnasieelevers menings-skapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell "Pälsen" och dess adaption till film
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att bidra med detaljerad kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier, i detta fall skönlitteratur i form av en tryckt novell och en novellfilm som är en adaption av novellen. Fyra mediala förutsättningar iscensätts där skönlitteratur och film används, för att undersöka hur gymnasieungdomar skapar mening om skönlitteratur och film och vilka didaktiska konsekvenser detta får. I den första förutsättningen får eleverna skriva om Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen”, medan de i den andra förutsättningen får skriva om Björne Larsons filmadaption Pälsen (2008). I den tredje förutsättningen får eleverna skriva efter att ha sett filmen och sedan läst novellen, medan den omvända ordningen gäller i den fjärde förutsättningen. Studiens material består av 186 elevtexter, har samlats in år 2016 och 2018. Elevernas meningsskapande undersöks genom olika positioner de intar till verken. Eleverna kan inta en intrigposition där de befinner sig i den fiktiva världen; en analogiposition där de undersöker vilken överförd betydelse verken har; samt en objektsposition där eleverna yttrar sig om verket som ett objekt med en konstruktör. Utifrån dessa positioner framkommer att eleverna som läser novellen skriver ur alla dessa positioner, men jämfört med övriga grupper mest ur en analogiposition där olika budskap från novellen konstrueras. Eleverna som ser filmen skriver mest om intrigen, vilket bland annat uttrycks genom den närhet de upprättar till filmens karaktärer. Filmgruppen använder få begrepp som är mediespecifika, istället använder de litterära begrepp i sitt meningsskapande om filmen. Elever som tar del av både film och novell skriver ofta jämförelser av berättelsernas intriger, men det kan också leda till mediereflexiva och metakognitiva resonemang om filmen och novellen. I resultatkapitlen framkommer vidare att filmgruppens skrivande om intrigens viktiga händelser präglas av en större säkerhet än novellgruppen. Avslutningsvis undersöks elevernas inferenser om novellen och filmen, där filmgruppen i högre grad ägnar sig åt elaborerande inferenser där spekulativa resonemang om karaktärerna utvecklas. Resultaten visar hur meningsskapande varierar utifrån olika mediala förutsättningar och diskuteras utifrån det medielandskap och den medieekologi som råder, där olika slags uttryck och medier ständigt förekommer och omformas.
|
|
| 9. |
- Åberg, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Wolf cries : On Power, Emotions and Critical Literacy in First-Language Teaching in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Gender and Education. - : Taylor & Francis. - 0954-0253 .- 1360-0516. ; 30:7, s. 882-898
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Adopting a critical literacy perspective in teaching is about howexperiences, social contexts, languages, learning and powerrelations interact in language development. In this article, weexplore how students’ critical literacies are enhanced and hinderedby emotional power relations in the classroom. We investigatewhat happens when emotionally charged texts – here texts aboutwolves in Sweden – are used in lower secondary schools. Drawingon two examples we illustrate different ways of enhancingstudents’ critical approach to the argumentative text type. Thearticle highlights the affective aspects of teaching, and thusthe unforeseeable aspects of classroom interaction. Emotionally,the wolf issue became very different objects for the personsoccupying the classrooms. It invoked, e.g. homosocial relations,racist accounts and nationalistic outbursts. The article stresses thesignificance of teacher intervention but argues that to facilitatecritical literacy in emotionally charged classrooms, the circulationof emotions, including teachers’ emotions must be brought to light.
|
|
| 10. |
- Asplund, Stig-Börje, 1973-, et al.
(författare)
-
Reading practices in transformation : Re-designing print-based literacy mindsets in the Swedish digital classroom
- 2021
-
Ingår i: L1-Educational Studies in Language and Literature. - : International Association for Research (ARLE) in L1-Education, University of Amsterdam, Kluwer Academic Publishers. - 1567-6617 .- 1573-1731. ; 21:Special issue: Working with Literature in Nordic Secondary Education, s. 1-27
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Various reading projects aimed at stimulating students’ reading are carried out on a regular basis in Swedish schools. Beyond L1, a common structure is also to include other subjects and teachers in these projects. By focusing on norms and values connected to the reading and teaching of literature, this article aims to deepen the knowledge about a reading practice project conducted in other subjects than L1, aiming to stimulate, develop and strengthen students’ reading. The analysis is based on ethnographic video material, where the students’ interactions and activities in the classroom are documented through video recording and screen mirroring of their computers and mobile phones. The analysis reveals challenges in relation to reading activities performed in classrooms where different digital devices are available. Results show that reading practice in the connected classroom is characterised by a print-based mindset that the students resist to varying degrees. This leads to situations where the printed book is given contradictory roles in relation to the reading activity in school, providing students with a cover behind which they can engage in alternative reading activities on their digital devices. Here, we highlight the access paradox as well as issues related to the issue of what texts, and what types of reading are sanctioned in reading activities at school, and not least what this means for male students in terms of their chances to join a reading community and identify as readers in the educational setting to which they belong.
|
|
