| 1. |
- Löfgren, Håkan, et al.
(författare)
-
Att ständigt bli bedömd
- 2017. - 1:1
-
Ingår i: Att ständigt bli bedömd. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115900 ; , s. 175-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Hansson, Kristina, 1956-
(författare)
-
Skola och medier : Aktiviteter och styrning i en kommuns utvecklingssträvanden
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over time, the state has undertaken various reforms to govern the development of education. The issue of using new media may be seen as such an example. A change in the use of media in education imposes great challenges on both municipalities and teachers. This thesis aims to visualise and discuss governance in the contradictions that arise in practical activities aimed at integrating new media in school teaching, based on three actors’ perspectives, namely the dilemmas of the teacher, the media pedagogue and the media developer. The study is based on systemic thinking about governance and I employ both activity theory and the concept of governmentality to visualise and discuss the governance.The study is conducted in the form of a case study. The case consists of a municipality where, based on the curriculum’s mission, teachers have tried to find ways to integrate new media into their teaching. My own connection to the case consists of having been a driving and governing force in the work as a teacher, media pedagogue and media developer. The case was chosen because the municipality’s work on the national level and via the media has been held up as a good example.The empirical part consists of both my own life narrative and studies of different documents, texts, images, films and sound recordings that show how governmentalities are formed and take shape on the micro, macro and meso levels. I use a methodological prism, a combination of different analytical perspectives, discourse, activity, narratives and governmentality.The results reveal that the driving actors are innovatively handling the systemic contradictions that arise in the work of carrying out the curriculum’s mission. The governance of the activities is based on a trust rationality. The more the use of new media is spread in the municipality’s schools, the more contradictory it becomes for the middle level’s actors. The trust rationality has been superseded by a distrust rationality, creating a growing gap between the administration and the activities.
|
|
| 3. |
- Löfgren, Håkan, 1968-, et al.
(författare)
-
Pupils’ enactments of a policy for equivalence : Stories about different conditions when preparing for national tests
- 2018
-
Ingår i: European Educational Research Journal. - London, United Kingdom : Sage Publications. - 1474-9041. ; 17:5, s. 676-695
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article revolves around the educational policy introduced in Swedish schools that has extended national testing to younger pupils. The policy is intended to support equal assessment and grading. With the exception of short-term preparations for the tests focused on here, the testing routines are regulated by the state. The paper aims to examine how the policy of national testing in grade six is enacted in different school contexts from a pupil’s point of view, and how this affects equivalence in school. A narrative analysis was conducted of pupils’ (n = 150) stories about preparing for national tests in 11 schools. Three forms of enactments were distinguished according to how responsibility for test preparations was allocated in each school. In some schools, teachers invited the pupils systematically to the translation process. In other schools, pupils were given most of the responsibility for preparation and were left alone as actors vis-a-vis the policy. Finally, in schools that applied ad hoc preparations, the pupils’ position as actors became less secure and more multifaceted. This variety regarding the pupils’ test preparations in school stress that the different enactments of this policy of national testing have implications for the interpretation of equivalence in school.
|
|
| 4. |
-
Med livsberättelser som forskningsansats : en rapport från den 6:e livsberätteleskonferensen i Karlstad
- 2015
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är den första gemensamma publikation som vi gett ut inom ramen för konferensen om livsberättelseforskning som årligen hålls vid Karlstads universitet. De texter vi samlat här är skrivna av de författare som hörsammade vår uppmaning att bidra med färdiga artiklar till den sjätte livsberättelsekonferensen. De olika forskningsartiklarna är produkter av de enskilda författarnas arbete och de representerar deras särskilda intressen, men de har även påverkats av våra gemensamma diskussioner under och efter konferensen. Gemensamt för de olika bidragen i denna rapport är att livsberättelseansatsen är central för deras analyser och att de förhåller sig på olika sätt till relationen människa, erfarenhet och berättelse. Vi har placerat in artiklarna i tre temaområden, Livsberättelser - identitet och kontext, Livsberättelser - tillhörighet och språk samt Livsberättelser - livsvärld och lärande vilka illustrerar de centrala dragen avseende artiklarnas innehåll.
|
|
| 5. |
- Pérez Prieto, Héctor, 1953-, et al.
(författare)
-
Vad är det vi gör med prov och betyg i skolan?
- 2017. - 1:1
-
Ingår i: Att ständigt bli bedömd. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115900 ; , s. 13-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
KAPET 2016, 12(2) : Karlstads universitets pedagogiska tidskrift
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta nummer av KAPET inleds med artikeln Att göras till "riktig" pojke – Maskulinitetsskapanden i skolans praktik. Tomas Saar och Marie Nordberg presenterar alternativa berättelser från ett längre etnografiskt projekt. I artikeln Förändrade dokumentationspraktier – förändrade stödinsatser? diskuterar Marie Tanner och Héctor Pérez Prieto hur specialpedagoger översätter och hanterar en nyligen införd reform. Reformen gäller skolors stödinsatser. Vi följer upp detta genom artikeln History of change in education of pupils with severe hearing loss – Teachers’ narratives from Finland and Sweden där Marjatta Takala och Carin Roos uppmärksammar oss på att det saknas forskning om undervisning av döva elever och elever med hörselnedsättning. De belyser lärares egna perspektiv på sin praktik. Vidare har Anna-Lena Göransson och Annica Ådefors skrivit en resumé där de presenterar läslyftsmodulen Språk i yrkesämnen som tagits fram på uppdrag av Skolverket. Konsten att fånga kommunikation beskrivs i en metodartikel Kameraanvändning i videoobservation. Anna Öhman beskriver sina erfarenheter av att använda sig av både hand- och huvudkamera vid videoobservationer. Handledning står i fokus i Annelie Andersén och Hamid Asgharis artikel Identitetsframträdande och positionering i handledares berättelser. Avslutningsvis zoomar vi ut med En nyfiken betraktelse av de ökade kraven på skolans vetenskaplighet. Anette Forssten Seiser kopplar ihop diskursen ökade krav på vetenskaplighet med diskursen utbildningsprestation som konkurrensmedel.
|
|
| 9. |
- Karlsson, Marie, 1971-, et al.
(författare)
-
Morality in Parents' Stories of Preschool Choice : Narrating Identity Positions of Good Parenting
- 2013
-
Ingår i: British Journal of Sociology of Education. - : Routledge. - 0142-5692 .- 1465-3346. ; 34:2, s. 208-224
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article aims to contribute to our understanding of how moral aspects of parents’ choices of preschool play a part in the processes of marketisation and privatisation of childcare in Sweden. The paper explores parents’ narratives of preschool choice as moral claims of parental identities. The analysed data are based on a study of how parents make sense of their preschool choice during life-story interviews. Our results point out good parenting as having to do with making distinctions between what is ‘good and bad’ and ‘right and wrong’ regardless of whether the choices concern preschools or the behaviour of preschool teachers and parents. Culturally available discourses become visible through the making of these distinctions in ways that ultimately point to the subject position of parents as particular choosers as related to a prevailing discourse of parental responsibility.
|
|
| 10. |
|
|
