| 1. |
- Herlin, Anders Henrik
(författare)
-
Utmaningar med digitalt förändringsarbete – erfarenheter från introduktion av ett nytt enhetligt rapporteringssystem i mjölk- och köttproduktionen
- 2021
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Digitalisering är inget självändamål utan måste leda till vinster som tidsvinster och förenklingar i arbetet, säkrare datarapportering och att användningen av data är lätt och meningsfull. När detta fungerar bra, har man inom sin verksamhet fått en digital transformering, då man drar den fulla nyttan av digitaliseringen. Rapportering av data från händelser hos djuren för bearbetning och lagring i digitala system har skett sen 1960-talet. System har kommit och gått och det har tillkommit system som inneburit att samma datahändelser ofta behöver registreras i flera system. Otympligheten av detta har uppmärksammats på senare år. Det har därför introducerats nya system för inrapportering och hantering av data hos mjölkoch nötköttsproducenter som skall klara av att förenkla för och vara nyttiga för brukarna. I detta faktablad rapporteras en utvärdering om det system som Skånesemin och Rådgivarna i Sjuhärad infört, TopCow.
|
|
| 2. |
- Bälter, Olof, 1962-
(författare)
-
Effektivare e-post : konkreta råd för ett bättre e-postliv
- 2012
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Trots nya medier och medföljande spådomar om e-postens snara död räknar man med en årlig tillväxt i antalet brev på 6% 2012–2016. Det betyder att du om fyra år förväntas hantera ytterligare 25% mer e-brev än idag. Vi kan inte påverka hur andra använder e-post, men vi kan förändra vårt eget sätt att läsa, skriva och skicka brev vilket kan underlätta situationen avsevärt.Olle Bälter disputerade 1998 på en avhandling om våra e-postvanor som har blivit populär i media där Olle går under namnet ”epostdoktorn”. I denna bok har han samlat forskningsresultat och formulerat rekommendationer för hur just du ska kunna hantera din e-post effektivare oavsett om du är en vanlig eller tungt belastad e-postanvändare.
|
|
| 3. |
-
7 koncept för bättre ergonomi
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fokus för ergonomi inom teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå det som kallas användarvänlighet behöver vi förstå och designa för den variation som vi människor representerar: vi är olika, vi har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, tidigare erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomisk design betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Ergonomisk design kan exempelvis innebära: - Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri - och belastningsergonomiska analyser- Att designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyser- Att designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomi- Att designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk design av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att produkten, systemet eller miljön inte bidrar till att människan använder kroppen på ett sätt som kan bidra till skador eller sjukskrivning. Det kan handla om att minimera fysisk belastning när en uppgift utförs eller att försäkra att den utförs på ett sätt som inte gör att skador uppstår. Det kan även handla om att se till att sensorisk input från olika system är utformad på ett sätt som upplevs som enkelt för användaren och därmed inte bidrar till mental belastning i form av stress. Det kan även handla om att designa organisationen eller hela produktionssystemet på ett sätt som utgår från användaren: människan i systemet. Med kunskaper om människans behov, preferenser, begränsningar, olikheter, erfarenheter och förmågor som utgångspunkt kan vi designa bättre lösningar. Det i sin tur bidrar till säkrare arbetsmiljöer, färre sjukskrivningar och användarvänligare produkter och system. Med mer kunskap kan vi uppnå att produkter, system och miljöer i vår omvärld fungera väl för människan – det är social och ekonomisk hållbar utveckling. Tvärvetenskap är ett begrepp som syftar på olika kunskaper, metoder och expertis från olika vetenskapsområden samverkar. Kursen Ergonomi II vid Luleå tekniska universitet är just tvärvetenskaplig, eftersom både innehåll och projekt i kursen omfattar kunskaper, metoder och tekniker från designvetenskap, hälsovetenskap och arbetsvetenskap. Lärarna i kursen var våren 2016 Daniel Öhrling som har förmedlat kunskap om design i allmänhet och prototypande som en designmetod i synnerhet, Agneta Larsson som har ansvarat för moment inom arbetslivsfysiologi, Ulrik Röijezon som ansvarat för momenten ergonomiska analyser och mätningar i rörelselabbet och Therese Öhrling som med stor kunskap och vilja att utveckla området ergonomisk design har ansvarat för ergonomi och arbetsvetenskap. I bokens första kapitel ges en inblick i belastningsergonomiska problem för målare. Måleriyrket omfattar många olika moment som ger belastning på handleder, rygg, axlar och nacke. I den inledande förstudien har Fanny Åkertröm och Hani Benjnouh fördjupat sig i målares vardag och därefter utvecklat två individuella koncept som syftar till att lösa de identifierade problemen. Lösningen blev två olika designkoncept som ska bidra till färre belastningsrelaterade sjukdomar. Den andra kontext som behandlas är frisöryrket. Frisörer arbetar ofta i arbetsställningar som kan bidra till belastningsergonomiska problem i nacke, rygg, axlar och handleder. Händerna befinner sig ofta i positioner som ger en hög belastning på kroppen. Gustaf Jörnelius, Linnea Stenman och Viktor Berglund har fördjupat sig i frisörers kontext och sedan utvecklat tre individuella designkoncept som kan bidra till bättre välmående för yrkesgrupppen. Joel Lantz och Christina Trång har tittat närmre på personer som arbetar med varuhantering. Denna yrkeskategori kan innebära belastningsergonomiska problem i och med lyft över huvudhöjd, sneda vinklingar i låga positioner och stäckningar i trånga lägen. Joel och Christina har sedan utvecklat två designkoncept som ska bidra till färre belastningsergonomiska skador.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Projekt: Framtidsfabriken - en konceptfabrik formad av kvinnor
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett forskningsprojekt som bland annat innebar arbete tillsammans med ett designteam bestående av kvinnor (yrkesaktiva inom industrin) för att utforma modeller för framtidens industriarbete – både organisation och arbetsplatser. Projektet pågick 2008-2011 med finansiering från AFA (2,7 milj. kr), FAS (2,4 milj. kr) samt EUs regionala utvecklingsfond. I projektet medverkade även Jan Johansson, Bo Johansson och Kjell Rask. Doktorander: Åsa Wikberg-Nilsson (Industriell design) och Stina Johansson (IPM).
|
|
| 6. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Projekt: Hästkrafter för entreprenörskap
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En studie av företagande, ledarskap och genus i hästbranschen. Projektet pågick 2009-2011 med finansiering från Stiftelsen Lantbruksforskning (2,5 milj kr). I projektet medverkade Lena Abrahamsson, Mats Westerberg och doktorand Lena Forsberg.
|
|
| 7. |
- Alves, Mariana, et al.
(författare)
-
NOVA : Verktyg och metoder för normkreativ innovation
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla är sig själv närmast. Och vi gör oftast som vi är vana att göra. Vi styrs av de normer och värderingar som har format oss - även om vi tror att vi är innovativa. Resultatet riskerar att bli lösningar som diskriminerar och begränsar. En stor utmaning är att förstå andra människors behov. Om vi kan använda ett normkritiskt perspektiv och se bortom våra egna ramar kan vi nå en större potential inom innovation. Men att förverkliga den potentialen är lättare sagt än gjort. Det krävs vad vi kallar normkreativitet. Normkreativitet bygger på en medvetenhet om att normer och värderingar kan begränsa och diskriminera. Men den kräver också ett analytiskt arbete att undersöka människors verkliga situation och djupliggande behov - och samtidigt ett kreativt arbete att omsätta kritik och kunskap i nya lösningar. NOVA innehåller konkreta verktyg och handfasta metoder för alla som vill skapa sådana normkreativa lösningar. Materialet är baserat på praktiskt erfarenhet och forskning från en mängd olika projekt och studier. Formatet är valt för att gynna kreativitet och samverkan. Fokus är på normer som diskriminerar, men egentligen är innehållet användbart i alla innovationssammanhang. All innovation handlar ju om att utmana normer.
|
|
| 8. |
- Andersson, Hampus, 2002-, et al.
(författare)
-
When the climate apocalypse comes I’ll make it : 16 yr old Hampus' survival month in the forest
- 2020
-
Annan publikation (film/video) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- When the climate apocalypse comes I’ll make it: 16 year old Hampus Andersson’s survival month living off the lands and waters in the forests of Norrbotten, Sweden. There is a lot of talk of crisis and apocalypse, due to war, to climate change. Young people worried about their future go on school strike and manifest, around the world. But, when the climate or any other crisis happens, how are these young (and adult) protesters prepared to fend for themselves? How long can you survive without electricity and water in the tap, with access to food in the supermarket? Thinking about all of this, 16 year old Hampus Andersson decided to try to live off the lands and waters for a full month, on his own. If there is such a crisis, would he make it on his own? From mid July to mid August 2019, the experiment went on. He made sure to learn from more experienced and older reindeer herders and others with experience from the forests. Hampus is not completely unaware on how to get access to food in the forest. His father is a Sámi reindeer herder, and his mother’s family are an agriculture family. But until this day he had never done such an experiment. How would he find food, water, shelter? What would be the hardest? Some things that he had never even thought about turned out to be harder than expected. During the stay Hampus documented his everyday life with photos and short films, and posted on his Facebook page and Instagram. This is a film made from those photos and videos, along with an interview by film maker Petri Storlöpare, Slowfilm AB. Hampus speaks of his experiences, thoughts and ideas on how to continue this experiment. Will he try the same in the Arctic winter, with temperatures down to minus 40 Celsius? The film project is supported by Dálkke: Indigenous Climate Change Studies, led by Dr. May-Britt Öhman, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, CEMFOR, Uppsala University.
|
|
| 9. |
- Andersson, Kent, 1967-, et al.
(författare)
-
Förstudie angående DTAG-metodik
- 2010
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten utgör slutrapport på FMV beställning ”förstudie angående DTAG-metodik”.RTO har genomfört en studie för att utröna hur NATO bäst identifierar och nyttjar eller skyddar sig mot potentialen i s.k. ”Disruptive Technology”, d.v.s. teknologi som på kort tid signifikant förändrar genomförandet av operationer. Sverige har medverkat i studien. Den tillämpning av metoden DTAG (Disruptive Technology Assessment Games) som beskrivs i RTO studierapport är utvecklad till stöd för beslutsfattning på lång sikt, d.v.s. avseende FoT, konceptutveckling, förbandsutveckling- och materielplanering. Idén bakom den här förstudien är emellertid att undersöka möjligheterna att överföra metoden till erfarenhetsanalys och planering i ett kortare tidsperspektiv - med bibehållande av de rapporterade positiva effekterna för erfarenhetsutbytet mellan personal inom försvarsfamiljen av alla kategorier.Rapporten inleds med en diskussion och beskrivning av möjliga anpassningar av DTAG för den nya föreslagna tillämpningen. Slutsatsen är att metoden har potential att effektivt återkoppla speldeltagarnas erfarenheter från uppdrag de deltagit i - dels från egen användning av tekniska system och dels från andra aktörers teknologi - till utvecklingen av de materielsystem som bedöms vara i drift inom en tidsperiod av ca fem år. En analys av identifierade styrkor, svagheter, möjligheter och risker leder sedan fram till ett förslag till implementering av metoden och förslag till fortsatt arbete. En positiv bieffekt med att arrangera en återkommande DTAG-aktivitet inom ramen för FHS, i samarbete med FMV och FM, är t.ex. en förbättrad erfarenhetsöverspridning till utbildningen av officerare.Förstudien rekommenderar en studie till FHS under 2011 med uppgifterna att:pröva och uppdatera metodramverket till förstudiens DTAG-tillämpningplanera och genomföra prov och försök med bemanning enl. förstudiens förslag till organisationgenomföra en litteraturstudie och utvärdera den tillämpade DTAG-metodenmed andra relevanta metoder och deras tillämpningar avseende: erfarenhetsåtermatning,konceptval och scenariebaserad analys, även i andra domäner än den militära.rapportera skriftligen med rekommendation om implementering av metoden i produktionsledningen av materielprocessen – inkl. lämpliga årliga återkommande tidpunkter för genomförande, m.h.t. rotationer och årliga avvägningar i materielplanen.Ett förslag till organisation, aktivitetsplan och en uppskattning av kostnaderna presenteras.
|
|
| 10. |
|
|
