| 1. |
- Wikberg Nilsson, Åsa, et al.
(författare)
-
Experiences of educational reform : Implementation of cdio at industrial design engineering
- 2017
-
Ingår i: Proceedings of the 13th International CDIO Conference, University of Calgary, Calgary, Canada, June 18-22, 2017, University of Calgary Press, 2017. - Calgary : University of Calgary Press.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Luleå University of Technology (LTU) joined the CDIO initiative in 2015. The development of the MSc program Industrial Design Engineering (IDE) was one of LTU’s four test pilots of educational reform with support of the CDIO framework. The current educational reform comprises all CDIO standards, however some have been easier to implement than others. The results from the current CDIO-implementation are so far positive experiences from both faculty and students. While the program curriculum has been developed at a macro level, changes also impact the program objectives, teachers’ skills development, and students’ learning outcomes at a micro level where, for example, courses have been redesigned regarding teaching and learning activities, and assessments have been developed to include both formative and summative feedback to promote a deep learning approach. Great efforts have also been put into development of new learning environments, finalized in 2016. However, implementation of CDIO also deals with changing the educational culture, a work that takes more efforts and time than just one year. A success factor in the current implementation is the involvement of experienced CDIO-implementers that have inspired, motivated and coached the IDE faculty in re-designing the program.
|
|
| 2. |
-
7 koncept för bättre ergonomi
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fokus för ergonomi inom teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå det som kallas användarvänlighet behöver vi förstå och designa för den variation som vi människor representerar: vi är olika, vi har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, tidigare erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomisk design betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Ergonomisk design kan exempelvis innebära: - Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri - och belastningsergonomiska analyser- Att designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyser- Att designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomi- Att designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk design av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att produkten, systemet eller miljön inte bidrar till att människan använder kroppen på ett sätt som kan bidra till skador eller sjukskrivning. Det kan handla om att minimera fysisk belastning när en uppgift utförs eller att försäkra att den utförs på ett sätt som inte gör att skador uppstår. Det kan även handla om att se till att sensorisk input från olika system är utformad på ett sätt som upplevs som enkelt för användaren och därmed inte bidrar till mental belastning i form av stress. Det kan även handla om att designa organisationen eller hela produktionssystemet på ett sätt som utgår från användaren: människan i systemet. Med kunskaper om människans behov, preferenser, begränsningar, olikheter, erfarenheter och förmågor som utgångspunkt kan vi designa bättre lösningar. Det i sin tur bidrar till säkrare arbetsmiljöer, färre sjukskrivningar och användarvänligare produkter och system. Med mer kunskap kan vi uppnå att produkter, system och miljöer i vår omvärld fungera väl för människan – det är social och ekonomisk hållbar utveckling. Tvärvetenskap är ett begrepp som syftar på olika kunskaper, metoder och expertis från olika vetenskapsområden samverkar. Kursen Ergonomi II vid Luleå tekniska universitet är just tvärvetenskaplig, eftersom både innehåll och projekt i kursen omfattar kunskaper, metoder och tekniker från designvetenskap, hälsovetenskap och arbetsvetenskap. Lärarna i kursen var våren 2016 Daniel Öhrling som har förmedlat kunskap om design i allmänhet och prototypande som en designmetod i synnerhet, Agneta Larsson som har ansvarat för moment inom arbetslivsfysiologi, Ulrik Röijezon som ansvarat för momenten ergonomiska analyser och mätningar i rörelselabbet och Therese Öhrling som med stor kunskap och vilja att utveckla området ergonomisk design har ansvarat för ergonomi och arbetsvetenskap. I bokens första kapitel ges en inblick i belastningsergonomiska problem för målare. Måleriyrket omfattar många olika moment som ger belastning på handleder, rygg, axlar och nacke. I den inledande förstudien har Fanny Åkertröm och Hani Benjnouh fördjupat sig i målares vardag och därefter utvecklat två individuella koncept som syftar till att lösa de identifierade problemen. Lösningen blev två olika designkoncept som ska bidra till färre belastningsrelaterade sjukdomar. Den andra kontext som behandlas är frisöryrket. Frisörer arbetar ofta i arbetsställningar som kan bidra till belastningsergonomiska problem i nacke, rygg, axlar och handleder. Händerna befinner sig ofta i positioner som ger en hög belastning på kroppen. Gustaf Jörnelius, Linnea Stenman och Viktor Berglund har fördjupat sig i frisörers kontext och sedan utvecklat tre individuella designkoncept som kan bidra till bättre välmående för yrkesgrupppen. Joel Lantz och Christina Trång har tittat närmre på personer som arbetar med varuhantering. Denna yrkeskategori kan innebära belastningsergonomiska problem i och med lyft över huvudhöjd, sneda vinklingar i låga positioner och stäckningar i trånga lägen. Joel och Christina har sedan utvecklat två designkoncept som ska bidra till färre belastningsergonomiska skador.
|
|
| 3. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Projekt: Framtidsfabriken - en konceptfabrik formad av kvinnor
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett forskningsprojekt som bland annat innebar arbete tillsammans med ett designteam bestående av kvinnor (yrkesaktiva inom industrin) för att utforma modeller för framtidens industriarbete – både organisation och arbetsplatser. Projektet pågick 2008-2011 med finansiering från AFA (2,7 milj. kr), FAS (2,4 milj. kr) samt EUs regionala utvecklingsfond. I projektet medverkade även Jan Johansson, Bo Johansson och Kjell Rask. Doktorander: Åsa Wikberg-Nilsson (Industriell design) och Stina Johansson (IPM).
|
|
| 4. |
- Alves, Mariana, et al.
(författare)
-
NOVA : Verktyg och metoder för normkreativ innovation
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Alla är sig själv närmast. Och vi gör oftast som vi är vana att göra. Vi styrs av de normer och värderingar som har format oss - även om vi tror att vi är innovativa. Resultatet riskerar att bli lösningar som diskriminerar och begränsar. En stor utmaning är att förstå andra människors behov. Om vi kan använda ett normkritiskt perspektiv och se bortom våra egna ramar kan vi nå en större potential inom innovation. Men att förverkliga den potentialen är lättare sagt än gjort. Det krävs vad vi kallar normkreativitet. Normkreativitet bygger på en medvetenhet om att normer och värderingar kan begränsa och diskriminera. Men den kräver också ett analytiskt arbete att undersöka människors verkliga situation och djupliggande behov - och samtidigt ett kreativt arbete att omsätta kritik och kunskap i nya lösningar. NOVA innehåller konkreta verktyg och handfasta metoder för alla som vill skapa sådana normkreativa lösningar. Materialet är baserat på praktiskt erfarenhet och forskning från en mängd olika projekt och studier. Formatet är valt för att gynna kreativitet och samverkan. Fokus är på normer som diskriminerar, men egentligen är innehållet användbart i alla innovationssammanhang. All innovation handlar ju om att utmana normer.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Berglund, Andreas, et al.
(författare)
-
15 koncept för bättre ergonomi : Inom äldreomsorg, fysioterapi, däckmontering och varuhantering
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här boken är resultatet av en kurs i ergonomi vid Teknisk design, Luleå tekniska universitet, våren 2015. 15 kursdeltagare har under 10 veckor använt designmetodik och ergonomiska teorier och metoder för att utveckla 15 konceptuella förbättringsförslag baserade på de 4 undersökta kontexterna äldreomsorg, fysioterapi, däckmontering och varuhantering. Fokus för ergonomi inom området teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt, istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå detta behöver vi förstå och designa för den variabilitet som är representerad bland oss människor: vi är olika, har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomi betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Teknisk design med utgångspunkt och mål i god ergonomi innebär att exempelvis: Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri och belastningsergonomiska och biomekaniska analyserAtt designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyserAtt designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomiAtt designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk anpassning av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att människan inte använder kroppen felaktigt. Det kan handla om fysisk belastning när en uppgift utförs, såväl som sensorisk input från olika system eller psykosocial belastning i form av stress. Det handlar om att utveckla kunskaper om människans begränsningar och förmågor, vilket ger bättre förutsättningar att bidra till användarvänliga lösningar. Det i sin tur bidrar till säkerhet och användarvänlighet och i slutändan att alla produkter, system och miljöer i vår omvärld fungerar väl för människan – det är hållbar utveckling om något. I kursen Ergonomi 2 vid civilingenjörsutbildningen Teknisk design, Luleå tekniska universitet, ingår en projektuppgift. Den syftar till att få fördjupad förståelse inom ergonomi genom att tillämpa kunskap och metoder i ett designprojekt för en verklig situation. Våren 2015 omfattade projektuppgiften att enanalys av valfri kontext, med syfte att förstå problem och utmaningar i den miljö, det sammanhang, den situation och för de personer som var berörda. Inledningsvis arbetade kursdeltagarna i grupper bestående av 3-4 personer, för att sedan gå in i en konceptutvecklingsfas individuellt. Det innebar att kursdeltagarna kunde genomföra ergonomiska analyser gemensamt och sedan utveckla konceptuella lösningar på egen hand. Det resulterade i att kursdeltagarna utvecklade tämligen olika lösningar, även om de haft en gemensam utgångspunkt. Bokens kapitel omfattar en beskrivning av respektive kontext följt av de konceptförslag som kursdeltagarna utvecklade. Som lärare är det alltid extra roligt när kursdeltagare är motiverade och engagerade inför projektuppgifter. Vår förhoppning är att det engagemanget ska framgå på följande sidor och att koncepten ska ge inspiration till att förbättra ergonomin i våra vardagsliv. Åsa Wikberg Nilsson, Therese Öhrling, Lars Sundström, Agneta Larsson och Ulrik RöijezonTeknisk design Luleå tekniska universitet, Augusti 2015
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Garvare, Rickard, et al.
(författare)
-
Ny modell för utvärdering av utbildningsprogram vid Luleå tekniska universitet
- 2014
-
Ingår i: NU 2014. - Umeå : Umeå universitet. Pedagogiska institutionen. ; , s. 148-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- För att på ett effektivt sätt kunna vidareutveckla och förbättra behövs också förmågan att utvärdera och ta vara på erfarenheter. Detta gäller inte minst inom högre utbildning. Vid Luleå tekniska universitet har det sedan lång tid tillbaka utförts årliga utvärderingar av flertalet utbildningsprogram. På uppdrag av universitetet genomfördes våren 2013 en extern granskning av utvärderingsprocessen. Resultatet av granskningen visade på en tydlig förbättringspotential avseende mätningar och bedömningskriterier samt hur slutsatser återkopplas och förvaltas inom organisationen. Den befintliga modellen för årlig utvärdering var inte heller ordentligt dokumenterad eller fastställd. Med anledning av detta startades ett arbete inom universitetet vars syfte dels var att ta fram en ny modell för vad som ska mätas och bedömas med avseende på programmen kvalitet, dels att utforma arbetsgången för hur de årliga utvärderingarna ska genomföras. Målen bestod bland annat av att utveckla tydliga utvärderingskriterier med såväl kvantitativa som kvalitativa utvärderingsmått kopplade till Universitetskanslerämbetets utvärderingsmodell, att ange hur återrapportering ska ske samt att beskriva hur ledare och lärare involveras i processen. Den nya modellen skulle även omfatta rutiner för att hantera brister som framkommer vid utvärderingar samt tidsmässigt integreras i universitetets verksamhetsplaneringsprocess. Medverkande i projektet var representanter för olika roller och funktioner inom universitetet; studenter, fakultetsnämnder, prefekter, huvudutbildningsledare, utbildningsledare, utbildningskoordinatorer samt kvalitetsfunktionen. Projektet, genomfört via möten och mellanliggande individuellt arbete, resulterade i en ny modell baserad på en ettårig utvärderingscykel med reflektion kring mått på programmens status, slutsatser från lärarlagsarbete enligt universitets pedagogiska idé samt djupare men mera sällan utförd peer-review. Den nya modellen prövas nu i form av en pilotomgång vars resultat och erfarenheter ska användas till revidering och förfining av såväl arbetssätt som inriktning och kriterier.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Gedda, Oskar, et al.
(författare)
-
Waves of reform – analysing a history of educational development concepts
- 2016
-
Ingår i: The 12th International CDIO Conference. - Turku : Turku University of Applied Sciences. - 9789522166104 ; , s. 302-312
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Luleå University of Technology (LTU) joined the CDIO Initiative in 2015, and a pilot projectinvolving four engineering programs is now well underway. Studying this case, it strikes us asinteresting that this happens now, as LTU could obviously have joined CDIO at least adecade earlier. In order to understand the internal processes leading to this outcome, westudied documents and consulted with key persons. In this paper, the history of reformapproaches at LTU is described and analysed. We focus in particular on the Arena concept,which appears to have kept LTU from joining CDIO, and the Pedagogical Idea, which iscompatible with CDIO and eventually led to the adoption. Reflecting critically on the lessonslearned from the LTU case, and drawing on theory and literature, we consider what cansupport or hinder the adoption of an educational reform concept in the organisation. Somefactors concern the nature of the reform and the strategies of implementation. Further, whatother universities do can be an influence.
|
|
